Jämställdhet

Bedömningsområde 4: Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Självvärderingen visar på ett aktivt arbete med planen för jämställdhetsintegrering, samt ger flera exempel på hur konkreta mål och insatser lett till förbättrade förutsättningar för lärosätets utbildningar. Exempel på detta är en ny fördelningsmodell för interna forskningsresurser, en ökad andel kvinnliga professorer och en reviderad anställningsordning. Av självvärderingen samt inlämnat underlag i form av kvalitetsrapporter, verksamhetsutvecklingsplaner och verksamhetsutvecklingsrapporter framgår det att jämställdhet utgör en tydlig del av det reguljära kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet. Bedömningsområdet lyfts även fram i samtliga kvalitets- och verksamhetsutvecklingsdialoger.

Bedömargruppen menar att det på en övergripande nivå finns rutiner och processer för att säkerställa ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det framgår för bedömargruppen av inlämnade underlag, att lärosätet genom sitt systematiska arbete förmår fånga upp utvecklingsbehov som finns inom bedömningsområdet. Till exempel lyfts brister i jämställdhetsarbetet fram i flera kvalitetsdialoger.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är att ytterligare förtydliga de mål och aktiviteter som är inriktade mot utbildningarnas innehåll. De exempel som lärosätet lyfter fram i sin självvärdering rör i huvudsak förutsättningar för utbildningarna, som lärarnas kompetens, forskningsanslag samt rekrytering av lärare och studenter. Bedömargruppen menar att dessa förutsättningar är viktiga för att bidra till jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, men vill ändå uppmana lärosätet att bli mer konkret i det utbildningsnära jämställdhetsarbetet som sker inom respektive program. Det är nära kopplat till det som bedömargruppen formulerat som ett andra utvecklingsområde, vilket handlar om att säkerställa att de rutiner som finns i Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete följs. Detta syftar till att säkerställa att jämställdhet beaktas utifrån både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande i kvalitetsrapporteringen.

Styrkor:

• Planen för jämställdhetsintegrering är kopplad till den årliga verksamhetsutvecklingsprocessen genom att de mål och utvecklingsområden som finns i planen återspeglas i de mål som formuleras inom ramen för kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet.
• Lärosätet har tillsatt personalresurser för att arbeta med jämställdhetsintegrering.
• Jämställdhet finns med i samtliga mallar för planer, rapporter och dialoger inom kvalitetsutvecklingssystemet.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet bör stärka det systematiska arbetet med att beakta jämställdhet i arbetet med kurs- och utbildningsplaner.
• Lärosätet bör säkerställa att Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete följs, så att jämställdhet beaktas utifrån både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

På ett övergripande plan menar bedömargruppen att jämställdhetsarbetet har en god förankring i ett systematiskt arbete genom Plan för jämställdhetsintegrering 2021–2024 som är kopplad till den årliga verksamhetsutvecklingsprocessen. I den gällande planen för 2021–2024 har lärosätet lagt fokus på jämställd utbildning, akademiska karriärvägar och styrning.

Självvärderingen fokuserar på hur lärosätet arbetar med utveckling av lärarkårens kompetens för att utforma och genomföra utbildningar på ett jämställt sätt. Exempelvis har högskolepedagogiska kurser inom normkritik erbjudits, för att stärka jämställdhetsperspektivet i utbildningarnas genomförande. Lärosätet lägger även vikt vid att förutsättningarna vid rekrytering av undervisande personal och stöd för meritering bidrar till jämställdhet inom lärarkåren. En ny fördelningsmodell för interna forskningsresurser, en ökad andel kvinnliga professorer och en reviderad anställningsordning lyfts fram som goda exempel på vilka förbättringar som har åstadkommits som ett resultat av arbetet utifrån en tidigare plan för jämställdhetsintegrering (2017–2019). Bedömargruppen menar att detta är processer som bidrar positivt till att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, genom att den forskning som bedrivs inom lärosätet blir mer jämställd. Detta kan antas påverka vilket innehåll som tas upp i lärosätets utbildningar samt hur utbildningarna utformas i fråga om sammansättningen av den forskande personalgrupp som studenterna möter i sina utbildningar.

Bedömargruppen instämmer i att de exempel som lyfts fram i självvärderingen väl beskriver ett systematiskt jämställdhetsarbete. Det är även positivt att lärosätet har avsatt en särskild administrativ resurs som stöd i arbetet. Av Årsredovisning 2020 framgår att en ny tjänst har tillsatts under 2020 för att koordinera, stödja och rapportera arbetet med jämställdhetsintegrering.

De utvecklingsprojekt som beskrivs i självvärderingen är i huvudsak inriktade mot utbildningens förutsättningar. Analyser görs främst av lärarkårens sammansättning och kompetens samt studentgruppernas sammansättning och genomströmning. Eftersom flera av de utbildningar som erbjuds har en ojämn könsfördelning, görs enligt självvärderingen analyser av rekryteringen till utbildningarna och insatser för att bidra till en jämnare fördelning. Även under platsbesökens intervjuer kommer jämställd studentrekrytering upp som en central utmaning för flera av de utbildningar som bedrivs inom lärosätet. Lärosätets kommunikation och marknadsföring är en viktig del i sådana insatser, men även analyser av avhopp görs. I lärosätets kommunikationspolicy uttalas vikten av att utmana normativa studieval. Bedömargruppen anser att dessa insatser är rimliga utifrån de behov som beskrivs i självvärderingen och i inskickade dokument inom ramen för kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet. Insatserna utgör exempel på processer som stärker beaktandet av jämställdhet i utbildningarnas genomförande.

Utöver de operativa mål och aktiviteter som formuleras i planen för jämställdhetsintegrering, utgör jämställdhetsarbetet även en del av lärosätets övriga kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Jämställdhet finns med som ett område för uppföljning i verksamhetsutvecklingsplaner, utbildningsutvärderingar och kvalitetsrapporter. Varje program och fakultet, liksom högskolegemensamt stöd och den övergripande nivån, formulerar mål och aktiviteter riktade mot jämställdhetsarbetet, vilket enligt bedömargruppen bidrar till en systematik i arbetet. Genomförda aktiviteter och uppfyllelse av mål kring jämställdhet från verksamhetsutvecklingsplanerna följs upp i motsvarande verksamhetsutvecklingsrapporter, vilket stärker systematiken. Målen från Plan för jämställdhetsintegrering återspeglas i de mål och aktiviteter som finns i övrig planering och rapportering. De mål och utvecklingsområden som formuleras på fakultets- och högskolenivå är framför allt riktade mot övergripande förutsättningar för utbildningarna, som kompetensen hos undervisande lärare, sammansättning av personal- och studentgrupper samt fördelning av resurser. Därigenom menar bedömargruppen att lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas utformning och genomförande.

Bedömargruppen saknar till viss del motsvarande exempel på systematik i kvalitetsarbetet när det gäller utbildningarnas innehåll. I självvärderingen och i intervjuer under platsbesöken framkommer hur det inom programmen kontinuerligt pågår ett arbete med att se över utbildningarnas innehåll genom att utgå ifrån examensmålen. I självvärderingen beskrivs att den konstruktiva länkningen är central i upprättande av utbildningsplaner och kursplaner samt i utbildningsutvärderingar. Därigenom, menar bedömargruppen, blir beaktandet av jämställdhet i utbildningarnas innehåll tydligare i de utbildningar som har specifika examensmål som rör detta. Eftersom samtliga programområdesansvariga i sina verksamhetsutvecklingsplaner, verksamhetsutvecklingsrapporter och verksamhetsutvecklingsdialoger behöver beakta jämställdhetsperspektivet, finns emellertid rutiner för att beakta jämställdhet inom samtliga utbildningar. I dessa dokument lyfts aspekter fram som både rör utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, om än i olika utsträckning.

Enligt bedömargruppen är det ett utvecklingsområde för lärosätet att mer konkret beskriva i fakulteternas verksamhetsutvecklingsplaner och verksamhetsutvecklingsrapporter hur jämställdhet beaktas vid formulering av kurs- och utbildningsplaner, på sätt som är relevanta för de aktuella utbildningarna. Konstruktiv länkning, vilket lyftes fram vid platsbesöken, är enligt bedömargruppen en bra ingång när specifika examensmål för jämställdhet finns, men kan behöva kompletteras i de fall när examensmålen är mer allmänt hållna. Bedömargruppen menar att det även inom dessa utbildningar är av vikt att synliggöra underliggande strukturer som kan riskera att bidra till bristande jämställdhet, frågor som kanske inte vid en direkt anblick handlar om bemötande av eller fördelning mellan personer av olika kön, utan om underliggande värderingar som styr vad som belönas i samhället.

Samtidigt som rutiner och strukturer finns på plats i verksamhetsutvecklingssystemet, vittnar de inlämnade kvalitetsrapporterna, verksamhetsutvecklingsplanerna och verksamhetsutvecklingsrapporterna om att processerna för att bedriva arbetet varierar i systematik. I kvalitetsdialoger och verksamhetsutvecklingsdialoger finns exempel på hur både fakultetsrepresentanter och programområdesansvariga lyfter fram jämställdhet som en långsiktig utmaning och ett område i behov av förbättrad systematik.

Bedömargruppen noterar att uppföljningen inom området jämställdhet i vissa fall tenderar att bli vag, då formuleringar som "delvis uppnått", "fortgår" eller "behöver belysas ur andra aspekter" används utan att preciseringar ges av i vilken utsträckning målen uppnåtts eller vilka aspekter som kvarstår att utveckla vidare. Dessutom skrivs inte alltid utvecklingsarbetet fram specifikt riktat mot jämställdhet, eftersom fokusområdet även inkluderar hållbar utveckling, breddad rekrytering och breddat deltagande.

Sammanfattningsvis vill bedömargruppen lyfta fram styrkan i att det finns rutiner för att jämställdhet ska kunna utgöra en integrerad del av hela kvalitetssystemet, på ett sätt som gör det möjligt att synliggöra de utvecklingsbehov som finns. Genom att jämställdhetsperspektivet finns med i de skilda momenten inom systemet, lyfts frågorna ständigt upp på dagordningen. Bedömargruppen menar att dessa rutiner är en styrka. Utvecklingsområdet handlar framför allt om att säkerställa att dessa rutiner följs, i syfte att tydligare beakta även utbildningarnas innehåll.