Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, den insända dokumentationen och platsbesöken drar bedömargruppen slutsatsen att lärosätets kvalitetssystem, med bland annat det dialogbaserade arbetssättet och arbetet med kompetensutveckling, är utformat så att lärosätet systematiskt kan följa upp och säkerställa förutsättningarna för genomförandet av utbildningen.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet fokuserar på att stärka det akademiska ledar- och lärarskapet.
• Lärosätet bedriver ett strukturerat arbete med kompetensutveckling.
• Lärosätet visar exempel på ett mycket gott samarbete mellan stödfunktioner och utbildningsmiljöer.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör arbeta vidare med att uppnå en bättre balans mellan vetenskaplig och pedagogisk skicklighet hos undervisande personal.
• Lärosätet bör överväga att bredda arbetet med en digital informationsstrategi, så den tydligt också riktar sig till studenterna och deras utbildningar.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet på ett tillfredsställande sätt säkerställer personalens kompetens i förhållande till utbildningarnas behov, och bedömer övergripande att ansvarsfördelningen för detta arbete är ändamålsenlig och tydligt definierad.

I självvärderingen och vid platsbesöken beskriver lärosätet de processer och åtgärder i rekryterings- och kompetensutvecklingsarbetet som genomförs för att säkerställa och utveckla lärarnas kompetens. Både akademiskt ledarskap och akademiskt lärarskap lyfts fram i lärosätets verksamhetsplan och i utvecklingsplanen för kommande period, vilket pekar på att det är frågor som är viktiga för lärosätet.

Ansvaret för att lärosätet har en personalstyrka som är tillräcklig för utbildningens behov delas mellan prefekterna, fakultetsnämnden och rekryteringskommittéerna, enligt självvärderingen. I verksamhetsplanen för 2021 är rekryteringsstrategin och den långsiktiga bemanningsplanen för lärosätet en av de prioriterade åtgärderna. Lärosätet beskriver i självvärderingen och vid platsbesöken att det vid kvalitetsdialogerna identifieras vilka utbildningar och ämnen som har rekryteringsbehov, och dessa behov tas sedan upp i verksamhetsdialogerna. Lärosätesledningen har vid verksamhetsdialogerna uppmanat verksamheten att utveckla fleråriga kompetensförsörjningsplaner. Enligt självvärderingen blir dessa planer en del av den löpande kvalitetsdialogen från och med 2021, vilket bedömargruppen anser visar på ett systematiskt arbete för att möta behovet av verksamhets-utveckling.

Utvärderingar av kurser och utbildning används aktivt i dialoger om bemanning och rekrytering, vilket exemplifieras vid platsbesöken, och bemanningsfrågan tas upp i fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar. Det finns dessutom flera konkreta exempel på ett strukturerat arbete med kompetensutveckling i det inkomna underlaget från de tre utbildningar som valts som fördjupningsspår. Däremot finns det få exempel och beskrivningar i självvärderingen som visar hur detta förverkligats inom alla delar av lärosätet, vilket bedömargruppen anser är ett viktigt ansvar för lärosätets ledning.

Sammantaget pekar detta på att lärosätet generellt arbetar på ett systematiskt sätt för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Eftersom det vid platsbesöken framkom att det i stor utsträckning är ämnes- och programmiljöerna som själva sätter agendan för kvalitetsdialogerna, vill bedömargruppen dock betona vikten av att lärosätesledningen regelmässigt lyfter fram kompetensfrågor även i detta sammanhang.

Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet så tydligt lyfter fram behovet av en god balans mellan akademisk och professionell kompetens, som det beskrivs i självvärderingen. Bedömargruppen anser i likhet med lärosätet att både akademisk kompetens och professionskompetens ska underbyggas genom kvalitet i forskning. Bedömargruppen uppfattar också i likhet med lärosätet att den totala resurstillgången till lärosätet är begränsad, och instämmer i att det finns en risk att detta leder till att forskning inte prioriteras i tillräckligt stor utsträckning. Östersjöstiftelsen är en stark resurstillgång för forskningen vid lärosätet. Det är positivt att verksamhetsplanen för 2021 fokuserar på en dialog om stiftelsens inriktning, så att effekten av dessa resurser blir ett gott stöd till så många som möjligt av lärosätets utbildningar. Bedömargruppen ser också positivt på lärosätets prioritering av forskning inom de yrkesinriktade utbildningarna, som det beskrivs i verksamhetsplanen.

Verksamhetsplanen för 2021 lyfter fram erfarenheterna från digitaliseringen av undervisningen under Corona-pandemin som ett övergripande och strategiskt utvecklingsområde för lärosätet. Detta uppfattas av bedömargruppen som ett gott initiativ, och samtidigt ett svar på studentinlagans ståndpunkt att lärosätets mognad inom digitalisering bör stärkas.

2.2 Lärosätet säkerställer att det tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet säkerställer en främjande miljö enligt bedömningsgrunden. Lärosätet har i de samlade underlagen och vid platsbesöken visat att de aktivt arbetar med en främjande miljö för kompetensutveckling och effektiva arbetssätt, till exempel vad gäller kursvärderingar, utvecklingsplanens fokus på akademiskt ledarskap, kvalitetsdialogerna och arbetet i Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning (HPU).

Enligt självvärderingen arbetar lärosätet med en handlingsplan för karriärstöd för den akademiska personalen. Lärosätet har utvecklat ett system för pedagogisk meritering, där ett viktigt kriterium är engagemang för pedagogisk utveckling. Lärosätet arbetar också med att utveckla den akademiska personalens roll i kvalitetsutvecklingen. I självvärderingen framkommer dock att den akademiska personalen ofta upplever tidsbrist, exempelvis genom att de får för lite tid att genomföra de högskolepedagogiska kurser som erbjuds av HPU eller att nödvändigt utvecklingsarbete inte kan prioriteras i tillräckligt hög utsträckning.

För att komma tillrätta med utmaningar som lärosätet har identifierat har man, enligt självvärderingen, genomfört flera åtgärder för att förbättra utvecklingsarbetet vad gäller personalens utvecklingsmöjligheter och förutsättningar, exempelvis genom att skapa en enhet för pedagogisk utveckling, IKT-pedagoger som stöd till kollegiet och stöd i praktiskt utvecklingsarbete. Bedömargruppen anser sammantaget att dessa åtgärder, tillsammans med insatsen för att förbättra det akademiska ledarskapet, stakar ut en positiv väg för lärosätets utveckling inom området. Bedömargruppen ser också att kvalitetsdialogerna är ett viktigt verktyg för att säkerställa och följa upp att det i de olika akademiska miljöerna finns en främjande miljö som ger förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt akademiskt arbete.

Lärosätet lyfter också fram planeringssamtal mellan medarbetare och avdelningsföreståndare som ett sätt att planera och följa upp medarbetarnas kompetensutveckling. Bedömargruppen vill betona vikten av dessa samtal för att stötta medarbetarna i deras prioriteringar mellan arbetsuppgifter. Bedömargruppen vill också belysa att det vid platsbesöken framkommer att planeringssamtalen inte alltid i praktiken genomförs som lärosätet beskriver dem i sin självvärdering, och rekommenderar lärosätet att se över sina rutiner i det avseendet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet i sitt arbete säkerställer att infrastruktur och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande, samt att de används på ett tillräckligt effektivt sätt.

Enligt självvärderingen använder lärosätet verksamhetsdialogerna för att säkerställa resurser i form av infrastruktur och studentstöd, där man diskuterar dessa behov med administrationen och biblioteket. Behovet av infrastruktur diskuteras också i arbetsmiljökommittéer och vid medarbetarsamtal. Totalt sett bedömer lärosätet i självvärderingen att lokaler, it-resurser och laboratorier är lämpliga för utbildning på samtliga nivåer, vilket bedömargruppen utifrån de samlade underlagen instämmer i.

Mot bakgrund av studenternas synpunkter i studentinlagan om bristande anpassningar för studenter med funka-intyg vill bedömargruppen dock uppmana lärosätet att förstärka sitt arbete med stöd till studenter med varaktig funktionsvariation när det gäller säkerställande av utformning av infrastruktur och studentstöd.

Bedömargruppen anser att en bra och tydlig information, särskilt till studenter, är en viktig del av infrastrukturen, för att skapa tydliga ramar för utbildningen. Enligt självvärderingen använder lärosätet dokument, informationsträffar och flera andra kanaler för att förmedla information. Ändå upplever studenterna enligt studentinlagan en brist på information och känner att de får ägna mycket tid åt att leta efter rätt information. Bedömargruppen noterar att en av åtgärderna i verksamhetsplanen för 2021 är att utveckla en ny strategi för digitalisering. En sådan strategi kan ha flera inriktningar, men bedömargruppen uppmanar lärosätet att antingen som en del i det arbetet eller som en självständig åtgärd utveckla en digital informationsstrategi som också har studenterna som målgrupp.

Platsbesöken och de insända underlagen lyfter fram goda exempel på administrativt stöd till både studenter och personal, till exempel hur studievägledning och programråd samarbetar kring personalvetarprogrammet. Bedömargruppen är positiv till det pågående arbetet, och uppmanar lärosätet att vidareutveckla den goda praxis som framgår av dessa exempel till hela lärosätet, så att alla program, ämnen, lärare och studenter får ett gott administrativt stöd i det undervisningsnära kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl beskrivet system för att säkerställa att studiemiljöarbetet kan utvecklas i rätt riktning. I studentinlagan framhåller studenterna behovet av en god studiemiljö, men beskriver att de inte får delta i tillräcklig utsträckning i det praktiska kvalitetsarbetet. Det innebär att studenterna upplever att de inte har förutsättningar för att kunna förmedla en bred information om den verkliga studiemiljön i alla delar av lärosätet. Studenterna uppger också att de saknar riktlinjer för sitt deltagande i studiemiljöarbetet. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att ta till sig studenternas synpunkter.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet säkerställer att tillräckliga rutiner och arbetssätt finns på plats, så att studenter och doktorander får goda förutsättningar för att genomföra sina utbildningar. Bedömargruppen anser dock att lärosätet kan dra nytta av information från studieadministrativa system på ett mer systematiskt sätt i detta arbete.

Lärosätet uppger i självvärderingen och vid platsbesöken att de arbetar på flera sätt för att stötta och följa upp studenternas förutsättningar att genomföra sina utbildningar, exempelvis genom dokumentet Rättigheter och skyldigheter, interna utbildningsutvärderingar, kursvärderingar, analys av helårsprestationer och genomströmning samt dialogerna med studentkåren och doktoranderna. Bedömargruppen anser dock att informationen från självvärderingen och platsbesöken visar på en förbättringspotential i lärosätets genomförande och rutiner inom området. Exempelvis bör lärosätet använda den information som finns i lärosätets studieadministrativa system mer systematiskt.

Bedömargruppen noterar som positivt att det på doktorandnivå genomförs åtgärder för att förbättra genomströmningen, bland annat med hjälp av tydligare rutiner för den årliga uppföljningen av den individuella studieplanen.

Platsbesöken visar att program- och ämneskoordinatorer samt programråd arbetar med utbildningarna som helhet, och studerar balansen mellan kurser och ämnen inom programmen. Vid platsbesöken konstaterar lärosätet att en stor majoritet av de program som har genomfört utbildningsutvärderingar har identifierat utmaningar i att utveckla mer tydligt sammanhållna program, och att man befarar att brister i programmens uppbyggnad kan leda till sämre genomströmning. Utbildningsutvärderingarna anges också visa att programmen i enskilda delar har bra pedagogiska upplägg, men att de ofta inte genomförs i hela programmet. Detta visar enligt bedömargruppen på att det systematiska arbetet med utveckling av programmen kan och behöver förbättras, men samtidigt att lärosätet har kompetensen för att både identifiera problemen och åtgärda dem.