Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Södertörns högskola. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Professor AnnaKarin Andershed, prorektor vid Örebro universitet (ordförande, sakkunnig)
• Professor Gunnar Nilsson, tidigare prodekan för utbildning. Karolinska institutet (sakkunnig)
• Professor Halvor Austenå, vice rektor utbildning och studiekvalitet. Universitetet i SørøstNorge (sakkunnig)
• Emilia Barsk, Umeå universitet (studentrepresentant)
• Monica Hjern, konsult (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Anna-Karin Andershed

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Södertörns högskola

Lärosäte

Södertörns högskola ID-nr

A-2019-09-4775Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet bedöms ha de strukturer, rutiner och processer som krävs för att kunna kvalitetssäkra sina utbildningar. Kvalitetssystemet är väl dokumenterat och relaterar till lärosätets övergripande mål och strategier, men bedömargruppen anser att kvalitetssystemets omfattning och komplexitet gör det svårt att överblicka. Kvalitetssystemet genererar också en stor mängd information som bedömargruppen anser bättre kan tas tillvara i lärosätets strategiska arbete. Ansvarsfördelningen i linjen upplevs som tydlig av lärosätesföreträdarna, och bedömargruppen anser att den är ändamålsenlig. Lärosätet behöver däremot se över sitt arbete för att främja studenters och doktoranders medverkan i kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser att det dialogbaserade arbetssättet främjar delaktighet, ansvar och engagemang, vilket bedömargruppen också tolkar som syftet med metoden.

Även om bedömargruppen är positiv till lärosätets höga ambitionsnivå, är bedömargruppens uppfattning att den också bidrar till kvalitetssystemets storlek och komplexitet och därmed svårigheter med systematik och transparens i kvalitetsarbetet. Snarare än att justera befintliga processer, utvecklar lärosätet nya processer och roller, trots att lärosätet säger sig ha en begränsad resurstillgång. Bristande dokumentation av dialogerna och begränsad spridning av resultaten både av dessa och av resultaten från lärosätets interna utbildningsutvärderingar, minskar transparensen och möjligheterna för organisatoriskt lärande. Lärosätet brister också i systematik i sin kommunikation om kvalitetssystemets resultat till studenter och externa intressenter.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

Lärosätet har ett mycket ambitiöst kvalitetssystem och kvalitetsarbete, med fokus på utveckling, som innebär att lärosätet kan säkra hög kvalitet i utbildningarna genom sina strukturer, rutiner och processer.

• Lärosätets dialogbaserade arbetssätt bidrar till delaktighet och tillit.
• Lärosätet låter kollegiala processer få utrymme i kvalitetssystemet, vilket gynnar förankring och kvalitetskultur.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör se över strukturen i sitt kvalitetssystem, eftersom kvalitetssystemets komplexitet och resursåtgång riskerar att leda till bristande kunskap om systemet samt svårigheter att genomföra det systemet föreskriver.
• Lärosätet bör utveckla utformningen och dokumentationen av det dialogbaserade arbetssättet, för att stärka transparens, tydlighet och lärande.
• Lärosätet bör klargöra ansvar och mandat vid införande av nya organ och roller, för att tydliggöra ansvarsfördelning och beslutsfattande.
• Lärosätet bör bättre samordna sitt arbete med tillsättning av studeranderepresentanter och återkoppling till studenterna.
• Lärosätet bör vidareutveckla sina metoder för att ta tillvara de resultat som genereras av kvalitetssystemet, framförallt som underlag för strategiska beslut.
• Lärosätet bör se över sin kommunikation av resultat från kvalitetssystemet, både internt och externt.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett kvalitetssystem som syftar till att säkerställa kvalitet i utbildningarna. Bedömargruppen menar också att systemet är kopplat till lärosätets mål och strategier, samt till det dialogbaserade arbetssätt som präglar lärosätets verksamhet. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör göra en genomlysning av kvalitetssystemet, för att främja överblick och systematik.

Lärosätets kvalitetssystem beskrivs i Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vid Södertörns högskola med den tillhörande processbeskrivningen Systematiskt kvalitetsarbete för utbildning, som fastställts av rektor. Policyn gäller för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning och utbildning på samtliga nivåer, samverkan, administrativt stöd och infrastruktur.

I Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling beskrivs ett antal vägledande principer som ligger till grund för att utveckla och upprätthålla kvalitet i verksamheten. Dessa är Delaktighet, Integrering och transparens, Studentinflytande och aktiv studentmedverkan, Systematik och Koppling till internationella, nationella och lokala ramverk och system. Lärosätet anger att målet för kvalitetsarbetet är att ge förutsättningar för kvalitet i och utveckling av verksamheten genom att skapa en kvalitetskultur som präglas av tillit och delaktighet samt kännetecknas av öppenhet, tydlighet och proaktivitet. Medarbetarnas och studenternas ansvar, kompetens och engagemang lyfts fram tydligt i både Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling och i självvärderingen.

Stommen i kvalitetssystemet består av ett antal processer, vilket framgår i både Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling och i självvärderingen. Eftersom lärosätet betraktar kvalitetsarbete som en integrerad del i all verksamhet, och därmed också en given aspekt i all styrning och ledning, anger lärosätet att processerna är desamma som lärosätets processer för styrning och uppföljning av verksamheten:

• verksamhetsplanering och resursfördelning, centralt och lokalt
• verksamhets och resultatuppföljning, centralt och lokalt
• högskolegemensam ordning för anställning, befordran och kompetensutveckling, inklusive högskolepedagogisk meritering
• ordning för inrättande och avveckling av huvudområden, forskarutbildningsämnen och utbildningsprogram
• fastställande av kursplaner för utbildning på samtliga nivåer, utbildningsplaner samt allmänna och individuella studieplaner
• kollegialt utvecklingsarbete på lokal nivå rörande utbildning, inklusive studenternas kursvärderingar
• periodiskt återkommande utvärdering av högskolans miljöer, anpassad till nationella och internationella krav och innehållande bedömning av externa sakkunniga
• systematiskt arbetsmiljöarbete, inklusive arbete för lika villkor.

Processerna i systemet är definierade med tydliga syften och täcker alla nivåer av styrningen. I självvärderingen beskrivs hur de bedrivs på de olika organisatoriska nivåerna, och det finns erforderliga styrdokument kopplade till respektive process, till exempel riktlinjer för upprättande av utbildnings- och kursplaner och en anställningsordning som reglerar processen för läraranställningar.

En kvalitetsplan fastställs varje år av rektor. Huvudansvaret för att följa upp lärosätets utbildningar är delegerat till fakultetsnämnden som i sin Plan för utvärdering och uppföljning av utbildning 2017–2022 (reviderad 2020) anger hur utvärderingar på samtliga nivåer ska genomföras. Fakultetsnämndens granskningscykel består av ett system av kursvärderingar, kvalitetsdialoger, återkopplingsdialoger och utvärderingar, där utbildningsutvärderingen är den mest omfattande komponenten. Utbildningsutvärderingen följer en process vars huvudsakliga beståndsdelar är utvärderingsobjektets egen självvärdering, en intern bedömargrupps bedömning, fakultetsnämndens beslut om omdöme utifrån bedömargruppens yttrande, utvärderingsobjektets utvecklingsarbete samt åtgärdsrapport och återkoppling.

Lärosätets kvalitetssystem relaterar till de övergripande mål, strategier och aktiviteter som redogörs för i Södertörns högskolas utvecklingsplan 2020–2024 och Verksamhetsplan för Södertörns högskola 2021, exempelvis vidareutveckling av kvalitetssystemet och periodens fokus på kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen anser att lärosätets styrdokument och processer tillsammans utgör ett sammanhållet kvalitetssystem och att det systemet är väl integrerat i de processer och strukturer som utgör högskolans styrning och verksamhet.

De vägledande principer som beskrivs i Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är i bedömargruppens mening relevanta, och de formella delarna av systemet kompletteras med förhållningssätt kring kollegialitet, enligt självvärderingen. Lärosätet anger exempelvis att medarbetarnas kvalitetsmedvetande och det kollegiala ansvarstagandet är en bärande del i högskolans kvalitetskultur. I självvärderingen uppger lärosätet att man arbetat dialogbaserat i ett tiotal år, där bland annat kvalitetsdialoger och återkopplingsdialoger införts.

Bedömargruppen anser, utifrån beskrivningar i styrdokumenten och självvärderingen, att lärosätets kvalitetssystem är omfattande och relativt komplext, vilket också lärosätet själva konstaterar i självvärderingen. Dokumentationen av kvalitetssystemet är riklig, vilket försvårar överblicken och möjligheten att förstå hur de olika delarna hänger samman. Detta kompliceras ytterligare av att flera delar är nytillkomna eller under omarbetning.

Lärosätet lyfter fram ett antal utvecklingsområden i självvärderingen, exempelvis kring de interna utbildningsutvärderingarna, resurseffektiviteten och långsiktigheten i bemanningen. Lärosätets förmåga att identifiera utvecklingsområden ser bedömargruppen som mycket positivt. Det kan dock finnas anledning till viss försiktighet i vidareutvecklingsambitionerna och en omsorg om att nya komponenter eller ansatser inte överlappar redan befintliga. Lärosätet anger i både självvärderingen och vid platsbesöken att den knappa resurstilldelningen innebär ett hinder för kvalitetsarbetet. Kvalitetssystemets omfattning och komplexitet, i kombination med systemets föränderlighet, ställer också höga krav på förmågan att kommunicera om systemets innehåll och resultat till både medarbetare, studenter och andra intressenter. Bedömargruppen menar att det finns skäl för lärosätet att se över kvalitetssystemet även utifrån dessa perspektiv, eftersom ett komplext system sannolikt i sig är både tids- och resursdrivande.

Bedömargruppen anser att en kontinuerlig utveckling av ett kvalitetssystem är en naturlig process i ett förbättringsarbete. Att en sådan processuell utveckling sker bekräftas också vid platsbesöken – systemet har vuxit fram organiskt. Bedömargruppen uppfattar att detta till största delen har inneburit att komponenter har kommit till, snarare än att man bytt ut eller reviderat befintliga komponenter. Bedömargruppen vill inskärpa betydelsen av att lärosätet inte bara fokuserar på att utveckla nya sätt att kvalitetssäkra, utan också måste ha förmågan att sålla bland sina aktiviteter och styrdokument, så att kvalitetssystemet är både greppbart, hanterligt och möjligt att genomföra med de resurser lärosätet har till sitt förfogande. Bedömargruppen anser att strukturen ser ut att ha förutsättningar att säkerställa kvaliteten i utbildningarna, men systemets interna mekanismer – framför allt vad gäller transparens, kommunikation och systematik – behöver vidareutvecklas.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser det klarlagt att lärosätet har nödvändiga övergripande styrdokument för styrningen av kvalitetssäkringsarbetet.

Lärosätet har en kvalitetspolicy som högskolestyrelsen nyligen har fastställt (2020), Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vid Södertörns högskola. Policyn är en reviderad version av en tidigare (2016), Kvalitetspolicy, som lärosätet i självvärderingen beskriver som inte tillräckligt utvecklingsdrivande. Lärosätet anger att man även arbetade för att uppnå större tydlighet och betoning på tillit till medarbetarnas kompetens och kollegiala ansvarstagande. Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling specificerar mål, ansvarsfördelning och huvudprocesser, och är enligt självvärderingen en del av lärosätets strategiska styrning. Den är offentlig och finns på lärosätets webbplats. Med den lärosätesövergripande ansats som kvalitetspolicyn har, krävs konkretiseringar av det praktiska kvalitetsarbetet, som också finns fastställda i form av ett flertal styrdokument och processbeskrivningar.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätets ansvarsfördelning är ändamålsenlig och tydligt definierad. Det framkommer dock att det vid tillskapande av nya organ, grupper och roller kan uppstå en otydlighet i ansvar och mandat.

I självvärderingen beskrivs ansvarsfördelningen som att resurser beslutas i linjeorganisationen, medan innehållsliga beslut fattas i kollegiala organ. Besluts- och delegationsordning för Södertörns högskola är reviderad hösten 2020. Högskolestyrelsen fattar beslut om utveckling och strategier för lärosätet. Rektor har det övergripande ansvaret och delegerar vidare i organisationen. I Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling samt i delegationsordningen redovisas lärosätets ansvarsfördelning mellan nivåerna i organisationen. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet övergripande har en god struktur för ansvarsfördelningen, vilket bekräftades av lärosätesrepresentanter vid platsbesöken.

Lärosätet beskrev vid platsbesöken att lärosätes- och institutionsledning diskuterar och stämmer av prioriteringar och inriktningar för beslut, för att säkra kommunikation mellan organisatoriska nivåer. Det finns också särskilda styr- och arbetsgrupper för att säkra ansvarstagandet för tvärgående verksamheter, och vid platsbesöken framkom att flera arbetsgrupper tillkommit på senare tid. Här uttrycker lärosätesrepresentanterna att de upplever att arbetsgruppernas ansvarsområden överlappar med det ansvar som redan åligger andra organ eller grupperingar. Bedömargruppen vill därför rekommendera lärosätet att vid tillskapandet av nya organ tydliggöra relationen mellan dessa och befintliga organ. På motsvarande sätt rekommenderar bedömargruppen lärosätet att klargöra hur ansvar och mandat differentieras mellan personer i organisationen när man inför nya roller.

Lärosätets styrning bygger på tillit, vilket också avspeglas i styrningen av kvalitetsarbetet, som lärosätet själv beskriver i självvärderingen. Lärosätets kvalitetsansvar är mycket decentraliserat, vilket möjliggör för institutioner och ämnen att anpassa kvalitetsarbetet och ansvarsfördelningen till egna behov och förutsättningar. Det finns därmed inga gemensamma riktlinjer för hur ansvaret för kvalitetsarbetet inom institutionerna ska fördelas, eller i vilket sammanhang det ska ske. I självvärderingen framgår att medarbetare tidigare upplevt ansvarsfördelningen som otydlig och att det därför görs kontinuerliga insatser från lärosätet för att sprida kunskap om strukturen, vilket bedömargruppen anser är positivt. Exempelvis har ett särskilt arbete genomförts för att förtydliga ansvarsfördelningen inom lärarutbildningen. Vid platsbesöken framgår att det finns en kännedom bland studenterna om vilka kontaktvägar som finns för olika ärenden, i många fall dokumenterade i kursmaterialet, vilket bedömargruppen anser vara föredömligt.

Bedömargruppen vill betona vikten av att betrakta informationsspridning och kommunikation kring kvalitetssystemet som ett kontinuerligt arbete, inte minst i takt med de förändringar som gjorts och som planeras framöver.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar

hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet och ansvar hos lärare och övrig personal. Lärosätet bör dock se över sitt motsvarande arbete i relation till studenter och doktorander.

I den sammanlagda dokumentationen märks ett tydligt fokus på delaktighet, engagemang och ansvar hos alla medarbetare och studenter. Genomgående betonas kollegialitet och tillit som principer för kvalitetsarbetet. Lärosätet uttrycker i självvärderingen att kvalitetssystemet möjliggör dialog och samtal genom ett antal olika mötesformer och möteskonstellationer, som kollegiala organ, olika arbetsgrupper och öppna möten. Man har format nya kontaktytor som svar på önskemål från ämnes- och programmiljöerna, till exempel mer dialog om utvärderingarnas innehåll. Lärosätet har dessutom fattat beslut om Ordning för rektors dialoger för planering och kvalitetsuppföljning, vilket visar på dialogens betydelse. Lärosätets kvalitetssystem är utformat för att ge utrymme för lokala anpassningar till olika vetenskapsområden och utbildningar. Syftet är, enligt självvärderingen, bland annat att uppmuntra aktiv studentmedverkan och kollegialt engagemang.

Bedömargruppens uppfattning, utifrån de samlade underlagen är att lärosätet har den kvalitetskultur med dialogbaserat arbetssätt som man uttrycker att man eftersträvar. I likhet med lärosätet, bedömer bedömargruppen att dialogen som metod främjar kollegialitet och ett bredare engagemang. Bedömargruppen anser med andra ord att lärosätets strukturer lägger en bra grund för processer som leder till delaktighet i bland annat kvalitetsarbetet. Med tanke på hur lärosätet både i självvärderingen och vid platsbesöken uttrycker resursbrist och låg anslagstilldelning som en begräsning i kvalitetsarbetet, ställer sig bedömargruppen dock frågan om ifall det finns utrymme för medarbetare, inklusive doktorander, att delta i de möten och organ som hanterar kvalitetsfrågor. Självvärderingen och studentinlagan tyder på att så inte alltid är fallet. Bedömargruppen ser mycket positivt på de ytterligare utvecklingsområden som lärosätet skriver fram i sin självvärdering, exempelvis genomlysning av det kollegiala inflytandet och strategi för akademiskt lärarskap och aktiv studentmedverkan som bedömargruppen uppfattat håller på att tas fram. Sammantaget anser bedömargruppen att detta fortsatt är ett område för vidareutveckling och prioritering.

Bedömargruppen får vid platsbesöken uppfattningen att lärosätets vilja att engagera studenterna är tydlig, också utifrån ett studentperspektiv, vilket betraktas som en styrka. Lärosätet uttrycker i de underlag som bedömargruppen tagit del av en förväntan på studenternas ansvarstagande för bland annat sitt eget lärande, deltagande i kursvärderingar samt medverkan i beredande och beslutande organ. Bedömargruppen är av åsikten att för att engagera krävs det mer än en möjlighet att delta i möten och dialoger: det krävs bekräftelse att deltagandet gett resultat. Vid platsbesöket uttrycks att studenterna ibland upplever att lärosätet inte lyssnar på dem, vilket bedömargruppen anser motverkar viljan att delta, engagera sig och ta ansvar. I självvärderingen konstaterar lärosätet också att det finns brister i återkopplingen till studenterna av exempelvis utvärderingar. Det framgår heller inte i vilket sammanhang nya studenter introduceras till kvalitetsprocesserna. Bedömargruppen anser att för att skapa engagemang och vilja att delta i kvalitetsprocesserna hos studenterna, är studenternas förståelse för systematiken och återkoppling två centrala delar där lärosätet bör vidareutveckla sitt arbete.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet

systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av

kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har kommit långt i sitt utvecklingsarbete med hur man på bästa sätt drar nytta av kvalitetssystemets resultat, inte minst utifrån det dialogbaserade arbetssättet och den kontinuerliga utvecklingen av kvalitetssystemet. Lärosätet bör dock med högre grad av systematik och transparens ta tillvara de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet, framför allt i lärosätets strategiska styrning.

I självvärderingen illustreras lärosätets verksamhetsplaneringscykel med ett årshjul som också visar hur information från kvalitetsuppföljningar systematiskt ska tas tillvara på lärosätesnivå och institutionsnivå. Lärosätet anger i självvärderingen att dess dialogbaserade styrning är grunden för att fånga upp både utvecklingsbehov och genomföra uppföljning av utvärderingar. Dialogerna korsar flera nivåer i organisationen och kopplar till årshjulet. Vid platsbesöken lyfter representanter för olika nivåer i organisationen fram kvalitetsdialogen som central. Vid återkopplingsdialogen ska institutionerna redovisa till högskoleledningen och fakultetsnämnden vilka prioriteringar och åtgärder som genomförts med anledning av genomförda utbildningsutvärderingar. Bedömargruppen anser att det är tydligt att lärosätets avsikt är att kvalitetsarbetet ska vara integrerat i högskolans ledning och styrning, och att förutsättningarna finns för att ta tillvara lärdomar och erfarenheter från kvalitetssystemet i verksamhets- och budgetplaneringen.

Den dialogbaserade metoden för att säkerställa kvalitet präglar lärosätet på samtliga nivåer, vilket framkommer i det sammanlagda bedömningsunderlaget. Det är dock inte alltid tydligt och transparent, varken för bedömargruppen eller lärosätesrepresentanterna, vad det precisa innehållet i dialogerna är eller ska vara, även om tematiken är bestämd på förhand. Detta är, enligt uppgifter vid platsbesöken, ett medvetet val från lärosätets sida, i syfte att få upp saker på agendan direkt från verksamheten som kanske inte skulle tas upp utifrån en dagordning som ledningen bestämt i förväg. I lärosätets dokumentation av kvalitetsdialogerna framgår det att det finns frågor som ställs från ledningen till verksamheten genomgående vid samtliga kvalitetsdialoger. Vid platsbesöken beskrivs dock kvalitetsdialogerna mer som tematiska och mycket bottom up-drivna snarare än dagordnings- och ledningsstyrda dialoger.

Bedömargruppen noterar också att dokumentationen från dialogerna varierar både i omfattning och kvalitet, vilket bekräftas av lärosätesrepresentanter vid platsbesöket. Dokumentationen från dialogen med Turismvetenskap, som bedömargruppen tagit del av, visar på en föredömlig presentation från ämnet, som i stor utsträckning fokuserar på just kvalitetsfrågor. Samma fokus är dock inte lika tydligt i de övriga exempel på dokumentation från motsvarande dialog från andra ämnen som bedömargruppen haft tillgång till. Bedömargruppens uppfattning är att detta pekar på betydelsen av en viss styrning av dialogernas innehåll så att ledningen kan få tillräcklig och relevant information för att kunna hantera långsiktiga utmaningar, snarare än generiska beskrivningar av verksamheten och riskera att bara fånga upp vad som är frågan för dagen.

Bedömargruppens uppfattning är att en konsekvens av hanteringen av dialogerna är att det inte blir tydligt vad som sker med det som tas upp vid en dialog, vad resultatet blir och återkopplingen tillbaka till verksamheten. Det kan vara tydligt för de medverkande, men blir icke-transparent för den som inte deltagit och kan därför svårligen bidra till ett bredare lärande inom organisationen. Bedömargruppen ifrågasätter därför hur samlat det strategiska kvalitetsarbetet kan bli och på vilken nivå styrningen sker, om ledningen har begränsat inflytande över vilka frågor som diskuteras när det kommer till kvalitet och kvalitetssäkring. Detta arbetssätt skapar också en risk att begränsa systematiken, i betydelsen att uppföljning inte kommer att ske på liknande sätt trots att ramen ser ut att vara densamma, vilket blir tydligt i dokumentationen från kvalitetsdialogerna. Det innebär i sin tur att ledningsnivåernas möjlighet att säkerställa kvaliteten i verksamheten kan variera, på grund av stor spridning i det underlag utifrån vilket man drar sina slutsatser. Det är helt enkelt inte givet att man vid en dialog har diskuterat det som ledningen behöver känna till. Bedömargruppen anser även att det är problematiskt att transparens, spårbarhet och kollegial insyn begränsas, genom att det exempelvis inte går att i förväg lämna synpunkter på frågor som ska tas upp vid en dialog om man inte känner till vad som står på agendan.

Bedömargruppen menar därmed att det gedigna dialogsystemet kan betraktas både som en styrka och en svaghet. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör se över strukturen för sina dialoger, för att öka transparens och tydlighet i vad de syftar till utifrån ett strategiskt kvalitetssäkringsperspektiv. Bedömargruppen anser att det skulle ge ledningen en bättre vägledning om vägval och prioriteringar för lärosätets långsiktiga utveckling.

Lärosätet uppger att fakultetsnämndens utvärderingscykel inte är färdigutvecklad, och den omfattar inte heller huvudområden på grundnivå eller s.k. enstaka kurser, vilket bedömargruppen betraktar som en brist. Lärosätet uppger att de inför nästa period av intern uppföljning och granskning ska se över arbetssättet, så att det till innehåll och omfattning blir mer systematiskt, bland annat genom att utvärdera hela miljöer snarare än specifika utbildningsprogram. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet dragit viktiga processuella lärdomar av de utbildningsutvärderingar som genomförts och utifrån dem förbättrar sitt kvalitetssäkringsarbete.

När det gäller data, så anger lärosätet att man samlar in den på flera olika sätt. I självvärderingen påtalas att kvantitativa data, material kopplat till rekrytering och material kopplat till externa och interna utvärderingar, självvärderingar, studenternas kursvärderingar samt lärarkollegiernas kursutvärderingar hanteras specifikt inom kvalitetssystemet. Det är dock inte tydligt för bedömargruppen hur data sammanställs och analyseras för att tas till vara i den strategiska styrningen, och det framgår vid platsbesöken att detta arbete inte präglas av systematik, eftersom de olika delarna av organisationen verkar ha kommit olika långt och bedriver sitt kvalitetsarbete på distinkt olika sätt. Det gäller inte minst processer för att systematiskt ta till vara utbildningsdata och relaterade analyser i kvalitetsarbetet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över hur stödfunktionerna bättre kan stötta kärnverksamheten i att enkelt kunna plocka fram, systematisera och ha tillgång till den stora mängd information som samlas in av lärosätet, exempelvis om genomströmning, i form av kursvärderingar, etcetera.

Det finns exempel på interna uppföljningar som gett resultat, till exempel tillskapandet av en paraplyorganisation för samordning och uppföljning av masterprogram. Vid intervjuerna liksom i självvärderingen lyfts arbetet med förskollärarutbildningen fram som ett gott exempel på hur resultat från en utvärdering lett till faktiska åtgärder. Satsningarna har varit omfattande och har också gett resultat. Bedömargruppen vill dock betona att just detta exempel är en följd av extern uppföljning, där konsekvensen för lärosätet varit betydande och beslutet inte i lärosätets händer. Bedömargruppen anser att det är av största vikt att lärosätet försäkrar sig om att de strukturer och processer som krävs finns på plats, för att på egen hand identifiera brister och fatta de ibland svåra beslut som följer, oavsett var på skalan mellan avveckling och nysatsning man befinner sig. Detta synsätt verifieras också av högskoleledningen vid platsbesöken.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och

kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom

organisationen.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet inte säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter eller får en tillräcklig spridning inom organisationen. Bedömargruppen ser särskilt allvarligt på bristen på transparens kring dialoger och interna utbildningsutvärderingar, återkopplingen till studenter samt kommunikationen med externa samarbetspartner om utbildningskvalitet.

Lärosätet beskriver i den insända dokumentationen sin struktur för intern och extern publicering av information och resultat som genererats från kvalitetssystemet vilken huvudsakligen är webbaserad. Lärosätet betonar den enskilda medarbetarens och chefernas kommunikationsansvar. Cheferna ansvarar för att extern och intern kommunikation fungerar i den egna verksamheten, vilket sker genom institutionernas webbplats, e-post samt personal- och ledningsmöten. Det finns med andra ord flera informationskanaler där medarbetare och studenter kan ta del av information om och från kvalitetsarbetet.

Både en rik flora av dokument kommuniceras, och en mångfald av forum finns i linjeorganisationen för dialog och möten om kvalitetsfrågor. Av kommunikationspolicyn framgår dock inte hur det avgörs vilka mottagare som ska delges vilken information. Bedömargruppen anser att det förefaller ändamålsenligt för ett integrerat kvalitetsarbete att olika information sprids i olika kanaler, men konstaterar också att kommunikationen brister i systematik. Bedömargruppen menar att det inte heller är tydligt om det är lärosätets eller mottagarens behov som är i fokus för den kommunikation som sker.

I självvärderingen framgår att resultaten från kvalitetsdialogerna sammanställs av ämnes- och programmiljöerna och används i det fortsatta interna kvalitetsarbetet. Resultaten från återkopplingsdialogerna är tänkta att användas som underlag i verksamhetsdialogerna. Vid platsbesöken framgår att det i den innevarande utbildningsutvärderingscykeln för de interna utbildningsutvärderingar som ägs av fakultetsnämnden finns en överenskommelse om att dela resultatet av utvärderingarna endast med de direkt berörda, grundad i en omsorg om det granskade ämnet genom begränsad spridning av eventuella negativa resultat. Bedömargruppen menar dock att en kvalitetskultur måste kunna tillåta både goda exempel och identifiering av brister, för att den ska vara en drivkraft för utveckling. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet i och med sin hantering av utbildningsutvärderingarnas resultat brister i transparens och går miste om en möjlighet till kollegialt lärande. Lärosätet uttrycker vid platsbesöken att man kommit till samma slutsats, och bedömargruppen har uppfattat att man i nästa granskningsomgång kommer att förändra sina rutiner för kommunikation, vilket bedömargruppen anser är en helt nödvändig utveckling.

I självvärderingen beskrivs återkopplingen av resultaten av kursvärderingar till studenterna som otillräckliga. Detta har uppmärksammats i Universitetskanslersämbetets tillsyn 2020 och framförts till lärosätet av studentkåren. I studentinlagan framkommer också att det kan vara svårt att hitta relevant information samt att lärare hanterar studentwebben på olika sätt, vilket innebär att det tar tid att söka information. Bedömargruppen anser att det är viktigt att lärosätet snarast skapar bättre rutiner, så att information från kursvärderingar och kursutvärderingar, samt eventuella förändringar och åtgärder som ett resultat av dessa, kommuniceras till berörda studenter.

Det framgår också vid platsbesöken att personer som inte finns inom den egna organisationen har begränsad information om systemet och de resultat det genererar. Detta trots att de – i bedömargruppens mening – bör känna till vad som görs inom lärosätet, för att kunna agera utifrån sina roller som exempelvis mottagare av studenter i verksamhetsförlagd utbildning. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör se över och åtgärda sin kommunikation om kvalitetssystemet och dess resultat även till externa intressenter.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, den insända dokumentationen och platsbesöken drar bedömargruppen slutsatsen att lärosätets kvalitetssystem, med bland annat det dialogbaserade arbetssättet och arbetet med kompetensutveckling, är utformat så att lärosätet systematiskt kan följa upp och säkerställa förutsättningarna för genomförandet av utbildningen.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet fokuserar på att stärka det akademiska ledar och lärarskapet.
• Lärosätet bedriver ett strukturerat arbete med kompetensutveckling.
• Lärosätet visar exempel på ett mycket gott samarbete mellan stödfunktioner och utbildningsmiljöer.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör arbeta vidare med att uppnå en bättre balans mellan vetenskaplig och pedagogisk skicklighet hos undervisande personal.
• Lärosätet bör överväga att bredda arbetet med en digital informationsstrategi, så den tydligt också riktar sig till studenterna och deras utbildningar.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet på ett tillfredsställande sätt säkerställer personalens kompetens i förhållande till utbildningarnas behov, och bedömer övergripande att ansvarsfördelningen för detta arbete är ändamålsenlig och tydligt definierad.

I självvärderingen och vid platsbesöken beskriver lärosätet de processer och åtgärder i rekryterings- och kompetensutvecklingsarbetet som genomförs för att säkerställa och utveckla lärarnas kompetens. Både akademiskt ledarskap och akademiskt lärarskap lyfts fram i lärosätets verksamhetsplan och i utvecklingsplanen för kommande period, vilket pekar på att det är frågor som är viktiga för lärosätet.

Ansvaret för att lärosätet har en personalstyrka som är tillräcklig för utbildningens behov delas mellan prefekterna, fakultetsnämnden och rekryteringskommittéerna, enligt självvärderingen. I verksamhetsplanen för 2021 är rekryteringsstrategin och den långsiktiga bemanningsplanen för lärosätet en av de prioriterade åtgärderna. Lärosätet beskriver i självvärderingen och vid platsbesöken att det vid kvalitetsdialogerna identifieras vilka utbildningar och ämnen som har rekryteringsbehov, och dessa behov tas sedan upp i verksamhetsdialogerna. Lärosätesledningen har vid verksamhetsdialogerna uppmanat verksamheten att utveckla fleråriga kompetensförsörjningsplaner. Enligt självvärderingen blir dessa planer en del av den löpande kvalitetsdialogen från och med 2021, vilket bedömargruppen anser visar på ett systematiskt arbete för att möta behovet av verksamhets-utveckling.

Utvärderingar av kurser och utbildning används aktivt i dialoger om bemanning och rekrytering, vilket exemplifieras vid platsbesöken, och bemanningsfrågan tas upp i fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar. Det finns dessutom flera konkreta exempel på ett strukturerat arbete med kompetensutveckling i det inkomna underlaget från de tre utbildningar som valts som fördjupningsspår. Däremot finns det få exempel och beskrivningar i självvärderingen som visar hur detta förverkligats inom alla delar av lärosätet, vilket bedömargruppen anser är ett viktigt ansvar för lärosätets ledning.

Sammantaget pekar detta på att lärosätet generellt arbetar på ett systematiskt sätt för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Eftersom det vid platsbesöken framkom att det i stor utsträckning är ämnes- och programmiljöerna som själva sätter agendan för kvalitetsdialogerna, vill bedömargruppen dock betona vikten av att lärosätesledningen regelmässigt lyfter fram kompetensfrågor även i detta sammanhang.

Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet så tydligt lyfter fram behovet av en god balans mellan akademisk och professionell kompetens, som det beskrivs i självvärderingen. Bedömargruppen anser i likhet med lärosätet att både akademisk kompetens och professionskompetens ska underbyggas genom kvalitet i forskning. Bedömargruppen uppfattar också i likhet med lärosätet att den totala resurstillgången till lärosätet är begränsad, och instämmer i att det finns en risk att detta leder till att forskning inte prioriteras i tillräckligt stor utsträckning. Östersjöstiftelsen är en stark resurstillgång för forskningen vid lärosätet. Det är positivt att verksamhetsplanen för 2021 fokuserar på en dialog om stiftelsens inriktning, så att effekten av dessa resurser blir ett gott stöd till så många som möjligt av lärosätets utbildningar. Bedömargruppen ser också positivt på lärosätets prioritering av forskning inom de yrkesinriktade utbildningarna, som det beskrivs i verksamhetsplanen.

Verksamhetsplanen för 2021 lyfter fram erfarenheterna från digitaliseringen av undervisningen under Corona-pandemin som ett övergripande och strategiskt utvecklingsområde för lärosätet. Detta uppfattas av bedömargruppen som ett gott initiativ, och samtidigt ett svar på studentinlagans ståndpunkt att lärosätets mognad inom digitalisering bör stärkas.

2.2 Lärosätet säkerställer att det tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet säkerställer en främjande miljö enligt bedömningsgrunden. Lärosätet har i de samlade underlagen och vid platsbesöken visat att de aktivt arbetar med en främjande miljö för kompetensutveckling och effektiva arbetssätt, till exempel vad gäller kursvärderingar, utvecklingsplanens fokus på akademiskt ledarskap, kvalitetsdialogerna och arbetet i Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning (HPU).

Enligt självvärderingen arbetar lärosätet med en handlingsplan för karriärstöd för den akademiska personalen. Lärosätet har utvecklat ett system för pedagogisk meritering, där ett viktigt kriterium är engagemang för pedagogisk utveckling. Lärosätet arbetar också med att utveckla den akademiska personalens roll i kvalitetsutvecklingen. I självvärderingen framkommer dock att den akademiska personalen ofta upplever tidsbrist, exempelvis genom att de får för lite tid att genomföra de högskolepedagogiska kurser som erbjuds av HPU eller att nödvändigt utvecklingsarbete inte kan prioriteras i tillräckligt hög utsträckning.

För att komma tillrätta med utmaningar som lärosätet har identifierat har man, enligt självvärderingen, genomfört flera åtgärder för att förbättra utvecklingsarbetet vad gäller personalens utvecklingsmöjligheter och förutsättningar, exempelvis genom att skapa en enhet för pedagogisk utveckling, IKT-pedagoger som stöd till kollegiet och stöd i praktiskt utvecklingsarbete. Bedömargruppen anser sammantaget att dessa åtgärder, tillsammans med insatsen för att förbättra det akademiska ledarskapet, stakar ut en positiv väg för lärosätets utveckling inom området. Bedömargruppen ser också att kvalitetsdialogerna är ett viktigt verktyg för att säkerställa och följa upp att det i de olika akademiska miljöerna finns en främjande miljö som ger förutsättningar för ett effektivt och ändamålsenligt akademiskt arbete.

Lärosätet lyfter också fram planeringssamtal mellan medarbetare och avdelningsföreståndare som ett sätt att planera och följa upp medarbetarnas kompetensutveckling. Bedömargruppen vill betona vikten av dessa samtal för att stötta medarbetarna i deras prioriteringar mellan arbetsuppgifter. Bedömargruppen vill också belysa att det vid platsbesöken framkommer att planeringssamtalen inte alltid i praktiken genomförs som lärosätet beskriver dem i sin självvärdering, och rekommenderar lärosätet att se över sina rutiner i det avseendet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet i sitt arbete säkerställer att infrastruktur och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande, samt att de används på ett tillräckligt effektivt sätt.

Enligt självvärderingen använder lärosätet verksamhetsdialogerna för att säkerställa resurser i form av infrastruktur och studentstöd, där man diskuterar dessa behov med administrationen och biblioteket. Behovet av infrastruktur diskuteras också i arbetsmiljökommittéer och vid medarbetarsamtal. Totalt sett bedömer lärosätet i självvärderingen att lokaler, it-resurser och laboratorier är lämpliga för utbildning på samtliga nivåer, vilket bedömargruppen utifrån de samlade underlagen instämmer i.

Mot bakgrund av studenternas synpunkter i studentinlagan om bristande anpassningar för studenter med funka-intyg vill bedömargruppen dock uppmana lärosätet att förstärka sitt arbete med stöd till studenter med varaktig funktionsvariation när det gäller säkerställande av utformning av infrastruktur och studentstöd.

Bedömargruppen anser att en bra och tydlig information, särskilt till studenter, är en viktig del av infrastrukturen, för att skapa tydliga ramar för utbildningen. Enligt självvärderingen använder lärosätet dokument, informationsträffar och flera andra kanaler för att förmedla information. Ändå upplever studenterna enligt studentinlagan en brist på information och känner att de får ägna mycket tid åt att leta efter rätt information. Bedömargruppen noterar att en av åtgärderna i verksamhetsplanen för 2021 är att utveckla en ny strategi för digitalisering. En sådan strategi kan ha flera inriktningar, men bedömargruppen uppmanar lärosätet att antingen som en del i det arbetet eller som en självständig åtgärd utveckla en digital informationsstrategi som också har studenterna som målgrupp.

Platsbesöken och de insända underlagen lyfter fram goda exempel på administrativt stöd till både studenter och personal, till exempel hur studievägledning och programråd samarbetar kring personalvetarprogrammet. Bedömargruppen är positiv till det pågående arbetet, och uppmanar lärosätet att vidareutveckla den goda praxis som framgår av dessa exempel till hela lärosätet, så att alla program, ämnen, lärare och studenter får ett gott administrativt stöd i det undervisningsnära kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl beskrivet system för att säkerställa att studiemiljöarbetet kan utvecklas i rätt riktning. I studentinlagan framhåller studenterna behovet av en god studiemiljö, men beskriver att de inte får delta i tillräcklig utsträckning i det praktiska kvalitetsarbetet. Det innebär att studenterna upplever att de inte har förutsättningar för att kunna förmedla en bred information om den verkliga studiemiljön i alla delar av lärosätet. Studenterna uppger också att de saknar riktlinjer för sitt deltagande i studiemiljöarbetet. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att ta till sig studenternas synpunkter.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser i sammanfattning att lärosätet säkerställer att tillräckliga rutiner och arbetssätt finns på plats, så att studenter och doktorander får goda förutsättningar för att genomföra sina utbildningar. Bedömargruppen anser dock att lärosätet kan dra nytta av information från studieadministrativa system på ett mer systematiskt sätt i detta arbete.

Lärosätet uppger i självvärderingen och vid platsbesöken att de arbetar på flera sätt för att stötta och följa upp studenternas förutsättningar att genomföra sina utbildningar, exempelvis genom dokumentet Rättigheter och skyldigheter, interna utbildningsutvärderingar, kursvärderingar, analys av helårsprestationer och genomströmning samt dialogerna med studentkåren och doktoranderna. Bedömargruppen anser dock att informationen från självvärderingen och platsbesöken visar på en förbättringspotential i lärosätets genomförande och rutiner inom området. Exempelvis bör lärosätet använda den information som finns i lärosätets studieadministrativa system mer systematiskt.

Bedömargruppen noterar som positivt att det på doktorandnivå genomförs åtgärder för att förbättra genomströmningen, bland annat med hjälp av tydligare rutiner för den årliga uppföljningen av den individuella studieplanen.

Platsbesöken visar att program- och ämneskoordinatorer samt programråd arbetar med utbildningarna som helhet, och studerar balansen mellan kurser och ämnen inom programmen. Vid platsbesöken konstaterar lärosätet att en stor majoritet av de program som har genomfört utbildningsutvärderingar har identifierat utmaningar i att utveckla mer tydligt sammanhållna program, och att man befarar att brister i programmens uppbyggnad kan leda till sämre genomströmning. Utbildningsutvärderingarna anges också visa att programmen i enskilda delar har bra pedagogiska upplägg, men att de ofta inte genomförs i hela programmet. Detta visar enligt bedömargruppen på att det systematiska arbetet med utveckling av programmen kan och behöver förbättras, men samtidigt att lärosätet har kompetensen för att både identifiera problemen och åtgärda dem.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet bedöms säkerställa en tydlig och tillämpad ansvarsfördelning för utformning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, och till viss del även inom utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen anser också att lärosätet tillräckligt väl säkerställer att utbildningarna genomförs på ett tillfredställande sätt när det gäller studenternas roll i lärandet, forskningsanknytningen av undervisningen och kopplingen mellan mål och lärandeaktiviteter. Lärosätet bedöms också genomföra utvärderingar och uppföljningar som ger ett ordentligt underlag för att förbättra och utveckla utbildningarna, och till del även genomföra de åtgärder som krävs. Däremot bedömer bedömargruppen att lärosätet inte säkerställer att granskningsresultat och åtgärder publiceras och kommuniceras på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt.

Bedömargruppen har identifierat följande övergripande styrkor:

• Lärosätet har goda förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning, tack vare en hög andel disputerade lärare och den starka anknytningen till Östersjöstiftelsen.
• Lärosätet har en hög ambition och ett starkt engagemang för att ge studenterna en aktiv roll i lärandet.
• Lärosätet är på mycket god väg att bygga upp en systematisk uppföljning av utbildningarna genom fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör systematisera sin kommunikation av åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna, till alla delar av lärosätet, studenter och externa intressenter.
• Lärosätet bör bättre ta tillvara de goda erfarenheterna av kursvärderingar med formativa arbetssätt.
• Lärosätet bör utarbeta en tydligare ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet inom utbildning på forskarnivå

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar

Uppfylld

Bedömargruppen bedömer att lärosätet på flera sätt säkerställer en tydlig och tillämpad ansvarsfördelning för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Lärosätet rekommenderas dock att tydliggöra sina processer, rutiner och ansvarsfördelning för utbildning på forskarnivå.

Den formella ansvarsfördelningen för inrättande, utformning, utveckling och nedläggning av utbildningar redovisas vederhäftigt i självvärderingen med hänvisning till högskolans delegationsordning, som av bedömargruppen bedöms vara utformad som brukligt vid lärosäten. Lärosätet redovisar över lag tydliga styrdokument för hur inrättande och nedläggning av utbildningar sker på alla nivåer, och dessa uppfattas av bedömargruppen vara väl förankrade i den strategiska verksamhetsplanen. Ansvaret för utformning och utveckling av utbildningarna är i styrdokument tydligt delegerat till institutionsnämnd (eller kursplanenämnd), respektive till ämnes- och programråd.

Rutiner och processer för inrättande, utformning, utveckling och nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå redovisas på ett kortfattat men enligt bedömargruppen rimligt sätt i det samlade underlaget. Arbetet förefaller för bedömargruppen vara kollegialt förankrat och genomförs i studentnära utbildningsmiljöer med ändamålsenlig och bred representation av centrala, lokala och även externa aktörer, i roller som externa granskare, sakkunniga, branschråd, yrkesrepresentanter, studenter och doktorander. Bedömargruppen anser därför att det praktiska arbetet med utveckling och utformning på grundnivå och avancerad nivå är väl grundat.

Inom utbildning på forskarnivå redovisas det praktiska arbetet kortfattat i självvärderingen. Bedömargruppen anser att arbetet med utveckling och utformning av utbildning på forskarnivå stöds på ett adekvat sätt av lärosätets styrdokument. Rutinerna och processerna för inrättande och nedläggning av forskarutbildningsämnen anser bedömargruppen däremot är alltför begränsade för att bedömas som ändamålsenliga. Lärosätet redovisar vid platsbesöken att man efter Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärderingar har utvecklat arbetet i dessa processer. Ansvaret för dem ligger på styrgruppen för respektive forskarutbildningsområde, och hanteras utöver det i handledarkollegier, vilket uppfattas som väl fungerande av lärosätet. Bedömargruppen anser dock att rutiner och processer för beredning av sådana strategiska beslut bör vara lärosätesövergripande, varför detta område bedöms vara ett utvecklingsområde.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar

studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som ger studenterna en aktiv roll i lärandet.

Det är tydligt i självvärderingen att studentmedverkan i utformning av kurs- och utbildningsplaner är strategiskt viktigt för lärosätet, men det förefaller för bedömargruppen som svårt att genomföra fullt ut i praktiken. Självvärderingen beskriver att det finns en explicit förväntan på studentens aktiva roll och ansvar för sitt eget lärande. I exempelvis Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, och lärosätets Utvecklingsplan ingår studentinflytande och aktiv studentmedverkan som en vägledande princip och studenternas möjligheter att ta en aktiv roll med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande följs upp i fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar. Lärosätet exemplifierar med utbildningar som vävt in moment där studenterna får reflektera över sina egna mål. Lärosätet avser att ta fram en strategi för akademiskt lärarskap och aktiv studentmedverkan, där förväntningar på och förutsättningar för studenternas aktiva roll som medaktör ska utvecklas. Lärosätet beskriver dock vid platsbesöket att detta arbete ännu är i sin linda.

Kursplanen framhålls i självvärderingen som utgångspunkten för studentens aktiva roll, och det formella ansvaret för att studenten är aktiv i genomförandet menar lärosätet ligger hos läraren. I självvärderingen och i styrdokument för kursplaner och utbildningsplaner saknar bedömargruppen mer konkreta principer för hur studenter på grundnivå och avancerad nivå ska uppmuntras till en aktiv och deltagande roll i genomförandet. Lärosätet pekar i självvärderingen på att Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning erbjuder fortbildningsaktiviteter och stöd till lärarna i arbetet med att uppmuntra studenterna till en aktiv roll i lärandet, vilket styrks genom exempel och bekräftas med eftertryck vid platsbesöken. Dessutom beskrivs ytterligare exempel på lärandeaktiviteter som ger studenterna en aktiv roll, som laborationer, workshoppar, flipped classroom-metodik och trepartssamtal samt examinationsmetoder, som presentationer. Vid platsbesöken framkommer dock även att lärosätets förmåga att genomföra utbildningen på sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna varierar mellan ämnen. Studenternas inflytande och kollegiala ansvar, som betonas i alla styrdokument, bedöms varken av lärosätet eller bedömargruppen ha nått sin fulla potential. Bedömargruppen uppfattar att det kommande arbetet med strategin för akademiskt lärarskap och aktiv studentmedverkan är lärosätets sätt att hantera de brister som identifierats. Även om detta än så länge bara är på planeringsstadiet, så uppfattar bedömargruppen att både viljan och ambitionsnivån är hög.

I självvärderingen påtalas att det är av särskild vikt att doktoranden har en aktiv roll i utbildningens genomförande och examination, och att det säkerställs genom innehållet i och uppföljningarna av den individuella studieplanen. Inom utbildning på forskarnivå exemplifierar lärosätet med sin seminarieverksamhet, samt doktoranders möjlighet att bjuda in externa forskare och föreslå kurslitteratur för ämnesspecifika kurser på forskarnivå som lärosätets verktyg för att ge studenterna en aktiv roll i lärandeprocessen. Bedömargruppen anser att detta är goda exempel, men rekommenderar också lärosätet att höja sin ambitionsnivå för att säkerställa att doktoranderna utvecklar sin roll i lärandet.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppens anser att lärosätet säkerställer och utvecklar forskningsanknytningen i undervisningen. Detta sker genom en god dialog mellan ämnes- och programmiljöer samt andra nivåer, pedagogiskt stöd för fortbildning och utveckling samt uppföljning genom de interna utbildningsutvärderingarna. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör överväga att dra större nytta av de interna utbildningsutvärderingarna för prioriteringar av forskningsresurser.

Lärosätet har styrdokument och rutiner som formellt säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning, för att hålla hög kvalitet i utbildningen. Lärosätet beskriver sig i självvärderingen som forskningsintensivt, särskilt inom den verksamhet som är kopplad till Östersjöstiftelsen, men de interna skillnaderna är stora. Vidare uttrycks en uttalad strävan mot att alla lärare både ska undervisa och forska. I utvecklingsplanen understryks en strävan mot starka akademiska miljöer, där synergier mellan utbildning och forskning kan åstadkommas, samt en stärkt forskningsunderbyggnad inom lärarutbildningen (LU), inte minst som ett resultat av en strategisk satsning. I självvärderingen anges också att forskningskompetens inom utbildningsområden ska redovisas vid inrättande och utvärdering av program, huvudområden och forskarutbildningsämnen, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Förutsättningarna för ett nära samband mellan forskning och utbildning beskrivs i självvärderingen som goda: dels kompetensmässigt genom en hög andel disputerade lärare, dels genom att forskning är en självklar del av högskolan. Det övergripande ansvaret för att säkerställa och utveckla kvaliteten i både utbildning och forskning har rektor delegerat till fakultetsnämnden. I självvärderingen finns flera exempel på hur forskning och undervisning knyts samman i verksamheten, som kandidatprogrammet i liberal arts och i filosofiämnet där studenter på olika sätt har involverats i forskningsaktiviteter. Vidare påtalats att Östersjöstiftelsen, forskarskolan Baltic and East European Graduate School och Centre for Baltic and East European Studies på olika sätt möjliggjort omfattande forskning där studenter får möjlighet att delta i forskning under sin utbildning. Centrumbildningarnas formella roll och praktiska förmåga att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning uppfattas dock inte som tydlig av bedömargruppen. Vid platsbesöken framkommer även att lärosätet omfördelar forskningsresurser för att stärka forskningsanknytningen av undervisningen. Lärosätet bedömer i självvärderingen att ersättningen per student är för låg för att ytterligare kunna förstärka forskningsanknytningen, men uppger samtidigt att resurserna är tillräckliga och ändamålsenliga för att trygga ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen framhåller lärosätet att ett nära samband mellan forskning och utbildning säkerställs genom att det följs upp i samtliga interna kvalitetsprocesser, utifrån exempelvis rekrytering, kompetensutveckling, resursfördelning, arbetsledning samt ansökningar om externa forskningsmedel. Enligt självvärderingen granskas kopplingen mellan forskning och utbildning i kurs- och utbildningsplanerna i utbildningsutvärderingarna av program på grundnivå och avancerad nivå. Dessutom erbjuder Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning kompetensutveckling kring forskningsanknytning av utbildningen och ämnesbaserat kollegialt stöd för sådan utveckling. Lärosätet beskriver dock inte hur utbildningens förankring i forskningsverksamheten följs upp i kursvärderingar, eller hur (omvänt) forskningens förankring i utbildningsverksamheten säkerställs. Det framkommer också vid platsbesöken att det är svårare med forskningsförankring i praktiskt inriktade utbildningar, i gränslandet mellan profession och akademi.

Lärosätets arbete med att säkerställa forskningsanknytning exemplifieras med en särskild satsning på lärarutbildningarna, där man tillsatt ytterligare en forskningsledare med uppdrag att utveckla och samordna forskning inom området. Å andra sidan påkallades behovet av utveckling inom området i och med ifrågasättande av examenstillstånd i samband med Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärdering. Detta fokus är en av de åtgärder som kommit till som en följd av den kritik som framfördes. Bedömargruppen anser att lärosätet utifrån detta bör fundera över hur man tar tillvara resultaten också från egna interna uppföljningar av utbildning i sina strategiska prioriteringar av forskningsresurser.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer att utbildningarna utformas med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man genom den omfattande beredningen av kurs- och utbildningsplaner systematiskt säkrar en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examination i utformningen av undervisningen på grundnivå och avancerad nivå. I styrdokument såsom riktlinjer, stöddokument och handbok anser bedömargruppen att det på ett adekvat sätt anges hur lärandemål ska formuleras i anslutning till nationella mål och utifrån de olika progressionsnivåerna, samt hur examinationsformerna ska ansluta till dem. Arbetet exemplifieras av lärosätet med en målmatris som är frivillig att använda och underlättar en överblick av examensmålen. Inom utbildning på forskarnivå understryker lärosätet i självvärderingen att den allmänna och individuella studieplanen (ASP och ISP) är avgörande för att säkerställa kopplingen mellan mål och undervisningsaktiviteter.

Kopplingen mellan mål och aktiviteter i utbildningarnas genomförande säkerställs enligt självvärderingen i hög grad i de "lokala miljöerna, i lärarlagens och program- och ämnesrådens arbete". Måluppfyllelse i genomförandet följs enligt självvärderingen upp i kursvärderingar och fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar. De strukturer lärosätet har etablerat för kollegial utveckling av kurser, beredning av kurs- och utbildningsplaner uppfattas av bedömargruppen som i huvudsak tillräckliga, och förefaller engagera många – trots att det vid platsbesöken framkom att arbetet till viss del beskrivs som krångligt och byråkratiskt. Bedömargruppen ser ett behov av tydligare och starkare lokalt kollegialt ansvar för kopplingen mellan mål och utbildningsaktiviteter, vilket också påpekas i självvärderingen. Lärosätets arbete med att utveckla kopplingen mellan mål och utbildningsaktiviteter exemplifieras med en serie workshoppar med sådant syfte, och dessa har genomförts i stort sett i alla ämnesmiljöer. Inför nästa kvalitetscykel beskriver lärosätet i självvärderingen att målmatrisen kan komma att användas mer systematiskt, vilket bedömargruppen bedömer är en god strategi.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet gör uppföljningar och granskningar kontinuerligt och periodiskt, och att de ger ett ordentligt underlag för att förbättra och utveckla utbildningarna. Bedömargruppen anser dock att uppföljningen av enstaka kurser som inte är en del av ett utbildningsprogram bör stärkas.

I självvärderingen redovisas rutiner och arbetssätt för regelbunden granskning av kurser och program, genom återkommande utvärderingar, årsvisa högskoleövergripande enkäter och analys av nyckeltal. I självvärderingen beskrivs också utförligt hur de interna utbildningsutvärderingarna ser ut och genomförs. I det samlade underlaget beskrivs hur fakultetsnämnden kommunicerar brister och utmaningar som har identifieras i utbildningsutvärderingarna, samt att utbildningar som utvärderats inom ett år ska återrapportera åtgärdade utvecklingsområden till respektive institutionsnämnd eller motsvarande. Detta exemplifieras i självvärderingen och i dokumentationen från fördjupningsspåren med utbildningsutvärderingar som tydligt har resulterat i åtgärder, och använts i kvalitetsutvecklande syfte. En årlig återkopplingsdialog görs även med högskoleledningen om trender och tendenser i utvärderingarna.

Självvärderingen beskriver inte hur enstaka kurser granskas och de uppges inte omfattas av fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar, men lärosätet anger vid platsbesöken att de kurser som ingår i program också ingår i utbildningsutvärderingscykeln. Bedömargruppen anser att det är oklart om och i sådana fall på vilket sätt lärosätet genomför de åtgärder som krävs för att systematiskt utveckla enstaka kurser, i synnerhet när de kurser som erbjuds i den formen inte samtidigt är en del i ett program. Kontinuerlig uppföljning (inte att förväxla med utvärdering) av kurser på grundnivå och avancerad nivå görs däremot enligt självvärderingen genom kursutvärderingar. Lärosätet betonar också vikten av sin enkätverksamhet, till exempel Education Quality, och beskriver hur resultatet av en doktorandenkät tagits tillvara och resulterat i åtgärder, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Lärosätet beskriver i självvärderingen sin modell för utvärdering som i huvudsak summativ, men att några utbildningar har prövat formativa utvärderingar med gott resultat. I studentinlagan beskrivs att motivationen för att delta i utvärderingar är låg, eftersom studenterna saknar återkoppling och att de inte märker av några förbättringar. I Universitetskanslersämbetets lärosätestillsyn framkom dessutom att det finns studenter som inte känner sig trygga i att lämna synpunkter i kursvärderingarna, vilket väcker frågor i bedömargruppen om kursvärderingarnas genomförande. Lärosätet bör se över sina rutiner för genomförande av kursvärderingar, för att se till att studenterna känner förtroende för processen. Bedömargruppen vill också uppmana lärosätet att utöka arbetet med formativa utvärderingar, så att studenterna får bättre möjlighet att uppleva förbättringar under pågående kurser. Lärosätet har också identifierat ett behov av att kursvärderingar och rutinerna för genomförande av dessa vidareutvecklas för kurser i utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen betraktar det som en utveckling i rätt riktning.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet bara till viss del och med ett alltför begränsat internt fokus säkerställer att granskningsresultat publiceras och att relaterade åtgärder kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt. I sin helhet är därför bedömningsgrunden inte uppfylld. Kommunikationen och återkopplingen till studenter, externa intressenter och till alla nivåer i organisationen på lärosätet uppfattas inte som säkerställd och systematisk, utan behöver utvecklas.

Formella styrdokument om hur resultat från interna och externa granskningar av utbildningarna görs tillgängliga redovisas i självvärderingen, och rutinerna för detta förefaller delvis vara väl etablerade på lärosätet. Beskrivningen av hur kommunikationspolicyn är kopplad till det nuvarande kvalitetssäkringssystemet beskrivs däremot inte övertygande, och ett systematiskt tillvägagångssätt för spridning av utvärderingsresultat saknas enligt bedömargruppen till stora delar. Bedömargruppen anser därför att detta är ett område som lärosätet behöver utveckla.

Rutinerna för hur resultat och åtgärder som härstammar från olika granskningar och utvärderingar publiceras och kommuniceras varierar. Självvärderingens beskrivning av hur utbildningsutvärderingar och tillsynsrapporter från Universitetskanslersämbetet kommuniceras uppfattar bedömargruppen inte som ändamålsenligt, eftersom de inte publiceras systematiskt för externa intressenter, som presumtiva studenter eller tillämpliga aktörer utanför lärosätet.

Resultatet från kvalitetsdialogerna delges enligt självvärderingen bara till berörda deltagare. Hur den information som genereras vid fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar kommuniceras beskrivs inte tillräckligt väl i självvärderingen. Enligt självvärderingen ska slutomdömen från fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar skickas till den berörda institutionen och studentkåren, och publiceras internt på medarbetarwebben. Vid platsbesöken uppges kommunikationen i den första granskningscykeln ske internt, primärt till berörd utbildning och institution, bland annat för att bättre kunna ta tillvara goda exempel, men att den ska breddas framgent. Fakultetsnämnden ansvarar för kommunikation om de brister och utmaningar som identifierats i utbildningsutvärderingarna och därefter får berörd utbildning och institutionsnämnd i uppdrag att åtgärda dessa under det kommande året, med återrapportering till fakultetsnämnden. Lärosätesrepresentanterna konstaterar själva vid platsbesöket att kommunikationen varit intern i den aktuella cykeln, och att den hållits mycket inom det akademiska, med argumentet att det viktigaste har varit att agera formativt. Lärosätet planerar att fatta beslut om kommunikation i den nya cykeln, som från början ska vara transparent även externt, utanför lärosätet. Bedömargruppen uppfattar det som en utveckling i rätt riktning, men anser också att lärosätet behöver utveckla sina metoder för systematisk kommunikation om utbildningsutvärderingarna även internt.

Resultaten från kursutvärderingar bedöms i enlighet med styrdokumenten vara tillgängliga för studenter via studentwebben. Ansvaret för kommunikation av resultat från kursutvärderingar ligger på institutionerna och de lokala miljöerna. I varierande grad och begränsad omfattning sammanställs resultat och åtgärder som genomförs, i dialog med studenterna och via interna portaler. Lärosätet påtalar i självvärderingen att både styrdokument och rutiner för en mer systematisk och heltäckande återkoppling och kommunikation av resultat och åtgärder kommer att utarbetas. Detta arbete exemplifieras i självvärderingen med planerna på en ny medarbetarportal. Lärosätet påpekar särskilt att rutinerna för återkoppling av kursutvärderingar behöver utvecklas, vilket bedömargruppen instämmer i, även om det också finns goda exempel, som lärarutbildningen (LU) som har och på ett adekvat sätt förefaller använda sådana institutionsövergripande föreskrifter.

I studentinlagan beskrivs tydliga brister i återkopplingen av hur resultaten efter kursvärderingar ser ut, vad som beslutats med anledning av resultaten, och vad som därefter har gjorts eller ska göras, både till studenter som lämnat kursvärderingar och till nya studenter. Studentinlagan uttrycker sammantaget att lärosätet inte genomför tillräckliga åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Kvalitetsdialogerna beskrivs i självvärderingen som ett viktigt forum för detta, men bedömargruppen uppfattar att de i detta avseende är otillräckliga. Vid platsbesöken bekräftas bedömargruppens uppfattning av bedömningsgrunden utifrån studentinlagan. Bedömargruppen anser sammantaget att kommunikationen av resultat från kursvärderingarna, samt av de åtgärder som lärosätet vidtar behöver förbättras.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser sammanfattat att lärosätet säkerställer ett organiserat arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll och utformning och genomförande. I och med de interna utbildningsutvärderingarna får lärosätet in underlag för att förbättra och utveckla utbildningarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätets ambition i arbetet med jämställdhetsintegrering bedöms som god, bland annat eftersom den tydligare avser att lyfta fram jämställdhet som en kvalitetsaspekt i lärosätets olika styrdokument och att jämställdhet i högre grad kommer att integreras som en del av lärosätets kvalitetssystem och kvalitetsarbete.

Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att arbetet med att säkerställa jämställdhetsperspektivet även fortsatt bör vara ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Jämställdhetsarbetet har en framskjuten position vid lärosätet, och betraktas som en kvalitetsdimension i de flesta processer.
• Lärosätets behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik har obligatoriska pass om jämställdhet och likabehandling.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör mer systematiskt inhämta utbildningarnas redogörelser för aspekter av jämställdhetsperspektivet i de interna utbildningsutvärderingarna och tydliggöra hanteringen av den information som samlas in.

Bedömning av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta

jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen konstaterar att det på lärosätet finns ett antal övergripande dokument som beaktar jämställdhet. Jämställdhetsperspektivet och integreringen av detsamma lyfts bland annat fram i lärosätets verksamhetsplan, Policy för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring och i Jämställdhetspolicy. Jämställdhet beaktas i rekrytering och rekryteringsprocessen, och lärosätet verkar för en jämn könsfördelning i samtliga beredande och beslutande organ. I självvärderingen påtalas även att "Högskolan ska genomsyras av en könsmedveten pedagogik", och ämnesråd och programråd har haft i uppdrag att se över hur jämställdhets- och jämlikhetsfrågor integreras i kurslitteratur och utbildning. I studentinlagan framgår att studenterna upplever att lärosätets arbete med att inkorporera ett jämställdhetsperspektiv i den generella verksamheten fungerar väl. Bedömargruppen har vid platsbesöken fått verifierat av studenter att jämställdhetsperspektivet är påtagligt i lärosätets olika organ och i olika grad också är integrerat i utbildningarna.

För lärosätets arbete med jämställdhetsintegrering har en särskild arbetsgrupp tillsatts, där studentrepresentanter ingår. Gruppen har inget operativt ansvar utan fungerar enligt lärosätet som "en grupp för inspiration och peppning, en idéspruta i lärosätets jämställdhetsarbete" och som "vakthund". Vid platsbesöken har också arbetsgruppens roll för att integrera jämställdhetsarbetet i utbildningar lyfts fram. Arbetsgruppen har fokuserat på att jämställdhetsarbetet i högre grad ska integreras i lärosätets beslutade kvalitetssystem. I studentinlagan framkommer att studenterna anser att det finns utmaningar i lärosätets jämställdhetsarbete som inte fångas upp i nuvarande kvalitetssystem. Bedömargruppen bedömer att den synpunkten kommer att omhändertas genom det arbete som arbetsgruppen genomför.

Lärosätet anger i självvärderingen att jämställdhetsperspektivet är integrerat i flera av de huvudsakliga processerna i kvalitetsarbetet, till exempel vid inrättande av utbildning, i arbetet med utbildningsplaner och kursplaner och i kursvärderingar. Jämställdhet ska beaktas i utbildningarnas självvärderingar inom ramen för de interna utbildningsutvärderingarna. Utbildningarna ombeds beskriva på vilket sätt programmets lokala lärandemål återspeglar kvalitetsdimensionen jämställdhet. I de självvärderingar som bedömargruppen tagit del av, har dock få sådana beskrivningar förekommit och bedömargruppen har inte fått klart för sig hur man på lärosätet tänker åtgärda resultatet, det vill säga avsaknaden av lärandemål. Vid platsbesöken framkommer även att kvalitetssäkringen av jämställdhet inte uppfattas av lärosätesföreträdare som så systematisk. Bedömargruppen bedömer dessutom utifrån självvärderingen att det finns utrymme för att mer systematiskt dela goda exempel.

Jämställdhet är en aspekt som ska lyftas fram i kvalitetsdialogerna och platsbesöken bekräftade att så sker. Fakultetsnämnden ska bedriva ett främjande och utvärderande arbete, för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Ansvaret för att säkerställa att jämställdhet beaktas ligger på de olika kollegiala organen och hos chefer som ansvarar för bemanningsarbete och kompetensutveckling. Det mesta konkreta arbetet sker enligt lärosätet på ämnes- respektive programnivå. Bedömargruppen har genom skriftliga dokument och vid platsbesöken fått ta del av många positiva exempel på vad som sker i utbildningarna, exempelvis att lärosätet eftersträvar en jämställd könsfördelning av både medarbetare och studenter, att ett jämställdhetsperspektiv anläggs på den egna pedagogiska verksamheten samt att jämlikhet tänks in i kursutveckling och kursutförande.

Lärosätet ger på olika sätt uttryck för att man anser att lärarnas kompetens i jämställdhet och lika villkor är viktig. Bedömargruppen anser att det är mycket positivt att jämställdhet och lika villkor frekvent tas upp i kurser och workshoppar som ordnas av Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och utbildning (HPU).

Bedömargruppen anser att det av det samlade underlaget framgår att jämställdhetsperspektivet har en framskjuten plats på lärosätet, samt att jämställdhet på olika sätt beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att arbeta vidare med integreringen av jämställdhetsperspektivet i de processer som redan finns för kvalitetsarbetet i samma anda, som ett fortsatt utvecklingsområde.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer som ger goda förutsättningar för att säkra studentinflytandet. Vikten av student- och doktorandperspektiv presenteras i ett flertal dokument, och studenterna har möjlighet att delta i en bredd av beredande och beslutande organ. Lärosätet har även visat att förbättringsarbeten genomförs när behov framkommer.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet har en levande process för revideringen av den befintliga studentpolicyn.
• Lärosätet erbjuder studentrepresentanter en introduktion för att förbereda dem inför sina uppdrag som studentrepresentanter.
• Lärosätet följer systematiskt upp studentinflytandet inom ramen för utbildningsutvärderingarna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör säkerställa att kommunikationen med studentkåren fungerar för att studentkåren ska få tillgång till all nödvändig information.
• Lärosätet bör se över förutsättningarna för studentrepresentanter i högskoleövergripande organ att genomföra sina uppdrag.
• Lärosätet bör förtydliga rollen som institutionsansvarig för studentinflytande, både för institutionens medarbetare och studenter.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Bedömargruppen anser utifrån det sammanlagda bedömningsunderlaget att lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete som skapar möjligheter och förutsättningar för studenter och doktorander att utöva studentinflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Studentinflytande och studentmedverkan lyfts fram som viktiga komponenter i flera av lärosätets styrande dokument, exempelvis Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, utvecklingsplan samt verksamhetsplan för 2021. En särskild policy för studentinflytande, Studenten som medaktör, från 2004, lägger grunden för lärosätets arbete med studentinflytande. Under granskningen har framkommit att ett arbete med att revidera detta dokument påbörjats, vilket även lyftes under platsbesöken. Bedömargruppen anser att detta visar på en levande process. Den formella relationen mellan högskolan och studentkåren SöderS är formulerad i Avtal mellan Södertörns högskola och Södertörns högskolas studentkår (SöderS) från 2019 som även anger en ansvarig och kontaktperson från högskolans sida. Utbildningarna ska beakta student- och doktorandperspektivet i lärosätets interna utbildningsutvärderingar, vilket visar att studentperspektivet följs upp systematiskt.

I dokumenten Rättigheter och skyldigheter respektive Doktorandhandboken beskrivs det formella studentinflytandet och hur det systematiskt säkerställs, och i enlighet med Studenten som medaktör får studenterna ta del av dem i början av sina utbildningar. I självvärderingen framkommer att studenterna erbjuds ett brett spektrum av representation i högskolans beredande och beslutande organ. Vilka organ som studenterna har rätt att representeras i anges i högskolans valordningar och beslut om inrättande av nya organ. Det finns även en rutin för studentinflytande i ärenden som beslutas av en enda person. Lärosätet skriver i sin självvärdering att studenterna erbjuds en introduktion till sina uppdrag, vilket även lyfts fram under platsbesöken.

Lärosätets rutiner för utförande och återkoppling av kursvärderingar är en utmaning, vilket framkommer av både självvärderingen och studentinlagan. Även UKÄ har påpekat detta i sin tillsyn 2020. Som en följd av detta gjorde lärosätet en genomlysning av arbetet med kursvärderingar, och en arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram förslag på förtydligade rutiner för återkopplingen av kursvärderingar till studenterna, vilket bedömargruppen anser kommer att ge lärosätet goda förutsättningar för att förbättra sitt arbete med kursvärderingar.

I lärosätets självvärdering beskrivs att informellt studentinflytande uppmuntras utöver det formella inflytandet, vilket även bekräftas under platsbesöken. Av platsbesöken framkom även att studenterna informeras om möjligheterna till studentinflytande i början av sina utbildningar och även uppmuntras av lärarna till att medverka i utvecklingen av sina utbildningar. Högskolan har regelbundna dialoger med studentkåren om studentinflytandet, och i självvärderingen beskrivs träffar och avstämningar mellan representanter från högskolans olika organ och studentkåren. Bedömargruppen anser att detta är positivt för att ärenden ska kunna tas upp fortlöpande.

Bedömargruppen upplever utifrån platsbesöken att det rutinmässiga studentinflytandet fungerar bra och att studenterna känner sig involverade i sina uppdrag. Chefer och kollegiala organ ansvarar för att studenter och doktorander får möjlighet till inflytande och delaktighet i planering, genomförande och vidareutveckling av utbildningarna. Lärosätet uttrycker i de underlag som bedömargruppen tagit del av att det finns en förväntan på studenternas ansvarstagande för exempelvis det egna lärandet, deltagande i kursvärderingar, medverkan i beredande och beslutande organ, osv.

Bedömargruppen anser att lärosätet har särskilt goda rutiner för att informera och uppmuntra sina studenter till att delta i utvecklingen av sina utbildningar, det vill säga det utbildningsnära studentinflytandet. I självvärderingen uttrycker lärosätet att man ibland har problem att attrahera och behålla studentrepresentanter, samtidigt som det i studentinlagan framkommer att studentrepresentanter inte alltid bjuds in till kollegiala organ, att man bjuder in studenter som inte är utsedda av studentkåren och att information om uppdragen inte når studentkåren. Studentinlagan lyfter också fram områden som visar att en bättre samordning av studentinflytandet skulle behövas, exempelvis att det finns svårigheter med att behålla studentrepresentanter på poster i högskoleövergripande organ, vilket bedömargruppen anser är en viktig förutsättning för att studentinflytande ska kunna bedrivas systematiskt. Vid platsbesöken framkommer även att alla medarbetare vid lärosätet inte tycks medvetna om hur tillsättningen av studeranderepresentanterna i olika organ ska gå till.

Bedömargruppen rekommenderar därför starkt att förutsättningarna för studentrepresentation, särskilt i lärosätesövergripande organ, ses över, att rutinerna för att utse studeranderepresentanter tydliggörs, samt att kommunikationen med studentkåren kring representation förstärks för att inte riskera att kringgå studentkårens lagstadgade status som representant för studenterna.

Enligt självvärderingen har lärosätet identifierat utvecklingsområden vad gäller studentinflytande, och för att informera medarbetare och studenter om studentinflytande har varje institution en ansvarig kontaktperson för detta ändamål. Bedömargruppen gör dock bedömningen efter platsbesöken att denna roll behöver förtydligas både internt i organisationen och i relation till studenterna. Ett arbete har påbörjats för att uppdatera informationsmaterial och göra informationsfilmer om studentinflytande tillgängliga på webben. Enligt självvärderingen ska lärosätet även ha en dialog med studentkåren för att se över om lärosätet har ytterligare organ där studentrepresentation bör finnas, vilket bedömargruppen ser som ett välkommet initiativ för att utveckla studentinflytandet.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet på flera sätt, genom rutiner och processer, säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Bedömargruppen uppfattar att lärosätet har en bredd av aktiviteter och processer som bidrar till att säkerställa kopplingen mellan utbildningarna och det presumtiva arbetslivet. Såväl arbetsliv som samverkan utvärderas med regelbundenhet, vilket ger underlag för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet betonar på flera sätt vikten av arbetslivsperspektivet i utbildningarna och arbetar för att ytterligare stärka och tydliggöra arbetslivsrelevansen i traditionella akademiska ämnen och program på grundnivå och avancerad nivå.
• Arbetsliv och samverkan ingår som perspektiv vid både inrättande av utbildningar och vid lärosätets utbildningsutvärderingar.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör utveckla och mer systematiskt inkludera aspekter om arbetsliv och samverkan i kursvärderingar.
• Lärosätet bör tydliggöra när extern representation förväntas i interna beslutande och rådgivande organ, samt synliggöra vilka externa aktörer som finns i lärosätets olika organ för att tydliggöra möjlig samverkan i det utbildningsnära arbetet.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet på olika sätt säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Bedömargruppen anser att det av självvärderingen, de skriftliga underlagen och platsbesöken tydligt framgår att lärosätet samverkar med det omgivande samhället på många sätt och på flera plan, samt att lärosätets ambitionsnivå och strävan att förbereda studenterna för att möta förändringar i arbetslivet med och genom det omgivande samhället är god. Bedömargruppen anser dock att systematiken i kvalitetsarbetet kan förbättras.

I självvärderingen anger lärosätet att man vid inrättandet av huvudområde och utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå för generell examen ska redogöra för hur ett nytt program möter arbetsmarknadens efterfrågan, ange tänkbara avnämare och vilka som varit involverade i ansökan samt belysa möjligheter till praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I självvärderingen framgår också att användbarhet är en obligatorisk rubrik vid upprättande av utbildningsplaner. Ett antal goda exempel redovisas i självvärderingen och vid platsbesöken och bedömargruppen vill särskilt lyfta fram turism-, bibliotekarie- och Leadership for Sustainable Development-programmen som positiva exempel på hur avnämare blir involverade i utformning och utveckling av utbildningarna för att säkerställa att utbildningen utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att sprida det arbetssätt som dessa program använder sig av till fler utbildningar.

I lärosätets interna utbildningsutvärderingar ingår att utbildningarna i sin självvärdering ska beskriva på vilket sätt programmets lokala lärandemål speglar kvalitetsdimensionen samverkan. När det gäller arbetslivsperspektivet ska de i självvärderingen exempelvis beskriva hur studenternas förberedelse för arbetslivets säkerställs, men också vad som fungerar tillfredsställande och vad som behöver utvecklas eller förbättras när det gäller arbetslivsperspektivet i utbildningen. Detta betraktar bedömargruppen som en styrka. Bedömargruppen saknar dock genomgående studenternas synpunkter på området, vilket är något som lärosätet bör utveckla metoder för att fånga upp, till exempel i kursvärderingar.

I självvärderingen redovisas att lärosätet för sina professionsutbildningar har ett antal ramavtal för verksamhetsförlagd utbildning med relevanta aktörer och avnämare. Avtalen säkerställer styrningen, organiseringen, introduktionen till, tillgången på och kvaliteten inom VFU samt kvalitetssäkringen av examinationer. Vid platsbesöken framhöll lärosätet hur viktig VFU och försöksverksamheten med övningsskoleverksamhet är för att ge studenterna en beredskap för ett framtida och föränderligt arbetsliv. I självvärderingen lyfts också fram hur studenter på mer traditionella akademiska utbildningar har möjlighet att läsa praktikkurser.

Bedömargruppen har vid platsbesöken fått ta del av många exempel på hur studenter och doktorander kan få beredskap att möta ett föränderligt arbetsliv inom sina utbildningar, till exempel genom projektarbete hos olika verksamheter både i Sverige och utomlands, praktikkurser, Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildnings arbete med autentisk pedagogik, arbetsmarknadsdagar, gästföreläsare, karriärvägledning, SH Innovation och information om eget företagande. Vid platsbesöken framkom att doktoranderna har möjlighet till institutionstjänstgöring, vilket ger en förberedelse för en karriär inom akademin. Bedömargruppen anser att detta illustrerar hur lärosätet arbetar för att lyfta fram arbetslivsrelevansen för samtliga sina utbildningar.

I det samlade underlaget har lärosätet beskrivit arbetet med att få in arbetslivets perspektiv i utbildningarna på olika sätt och på flera nivåer, exempelvis genom externa ledamöter i högskolestyrelsen, med avtalspartner för VFU, branschråd, programråd, alumnnätverk och genom omvärldsbevakning. Vid platsbesöken anger lärosätesrepresentanter att "det är en hygienfaktor" att det finns externa representanter i lärosätets olika organ. Bedömargruppen konstaterar dock att någon extern representant inte finns i fakultetsnämnden eller institutionsnämnderna, men däremot i högskolestyrelsen och i exempelvis turistprogrammets branschråd. Bedömargruppen anser att även om det är tydligt att viljan finns, så saknas tydlighet i när det ska finnas extern representation och när det inte ska göra det, vilket innebär att detta är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen ser dock mycket positivt på att lärosätet både har en samverkanspolicy och ett råd för samverkan. Det visar att lärosätet ser samverkan som ett prioriterat område.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att lärosätets kvalitetssäkringsarbete endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet Styrning och organisation bedöms som inte tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har förutsättningar för att åtgärda bristerna inom två år.

Lärosätet bedöms ha de strukturer, rutiner och processer som krävs för att kunna kvalitetssäkra sina utbildningar. Kvalitetssystemet är väl dokumenterat och hänger samman med lärosätets övergripande mål och strategier, och lärosätets dialogbaserade arbetssätt främjar delaktighet, ansvar och engagemang. Bedömargruppen anser dock att lärosätets höga ambitionsnivå driver på systemets tillväxt och komplexitet, vilket bidrar till svårigheter med systematik och transparens. Bedömningsområdet Styrning och organisation bedöms därför vara inte tillfredsställande och lärosätet rekommenderas att se över strukturen i, dokumentationen av samt kommunikationen kring sitt kvalitetssäkringssystem och de resultat det genererar.

Bedömargruppen anser att lärosätet utformat processer och rutiner för att följa upp och säkerställa att förutsättningarna för att genomföra utbildningarna vid lärosätet finns. Lärosätet arbetar på ett strukturerat sätt med kompetensförsörjning och kompetensutveckling, och att stärka det akademiska ledar- och lärarskapet. Det finns ett gott samarbete mellan administrativa stödfunktioner samt ämnes- och programmiljöer. Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms därför vara tillfredsställande.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms vara tillfredsställande. Lärosätet säkerställer en tydlig och tillämpad ansvarsfördelning för utformning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, och till del även inom utbildning på forskarnivå. Det praktiska arbetet med utbildning på grundnivå och avancerad nivå är kollegialt förankrat och genomförs i dialog med olika aktörer både inom och utanför lärosätet. Lärosätet prövar kontinuerligt olika metoder för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna som med fördel kan spridas i organisationen, till exempel användning av målmatriser, formativa utvärderingsformer och kollegialt stöd för forskningsanknytning. Bedömargruppen anser att lärosätet har mycket goda förutsättningar för just forskningsanknytning av utbildningarna, inte minst genom sin starka koppling till Östersjöstiftelsen men också tack vare en hög andel disputerade lärare. Bedömargruppen anser också att lärosätet visar ett starkt engagemang för att ge studenterna en aktiv roll i lärandet. Bedömargruppen menar dock att lärosätets metoder för att publicera och kommunicera kring de resultat som kvalitetssystemet genererar är bristfälliga.

Bedömargruppen anser att lärosätets arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll och utformning samt genomförande är tillfredsställande. Jämställdhet tas upp i arbetet med utbildningarna i samtliga steg och följs upp inom ramen för lärosätets interna utbildningsutvärderingar. Studenterna upplever att integreringen av jämställdhetsperspektivet i lärosätets verksamhet och utbildningar fungerar väl. Lärosätet har inrättat en särskild grupp för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering, med fokus på att i än högre grad integrera jämställdhetsperspektivet i lärosätets kvalitetssystem. Bedömargruppen ser mycket positivt på att lärosätet har en så hög ambitionsnivå i sitt jämställdhetsarbete och att området betraktas som en självklar aspekt av kvalitet.

Bedömningsområdet Student- och doktorandperspektiv bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen anser att lärosätet har de rutiner och processer som är förutsättningen för att säkra studentinflytandet. Både formellt och informellt studentinflytande lyfts fram som viktiga delar för att fånga upp studenternas synpunkter. Lärosätet har goda metoder för att informera om och uppmuntra studenter och doktorander att engagera sig i det utbildningsnära arbetet. Lärosätet har också påbörjat en revidering av sin studentpolicy, vilket bedömargruppen anser är en utveckling i rätt riktning.

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet och bedömer därför bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan som tillfredsställande. Lärosätet samverkar med det omgivande samhället på många sätt och på flera plan, exempelvis i programråd och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna erbjuds en mångfald av möjligheter att möta ett föränderligt arbetsliv under utbildningens gång. Arbetsliv och samverkan följs också upp i de interna utbildningsutvärderingarna.