Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet bedöms säkerställa en tydlig och tillämpad ansvarsfördelning för utformning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, och till viss del även inom utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen anser också att lärosätet tillräckligt väl säkerställer att utbildningarna genomförs på ett tillfredställande sätt när det gäller studenternas roll i lärandet, forskningsanknytningen av undervisningen och kopplingen mellan mål och lärandeaktiviteter. Lärosätet bedöms också genomföra utvärderingar och uppföljningar som ger ett ordentligt underlag för att förbättra och utveckla utbildningarna, och till del även genomföra de åtgärder som krävs. Däremot bedömer bedömargruppen att lärosätet inte säkerställer att granskningsresultat och åtgärder publiceras och kommuniceras på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt.

Bedömargruppen har identifierat följande övergripande styrkor:

• Lärosätet har goda förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning, tack vare en hög andel disputerade lärare och den starka anknytningen till Östersjöstiftelsen.
• Lärosätet har en hög ambition och ett starkt engagemang för att ge studenterna en aktiv roll i lärandet.
• Lärosätet är på mycket god väg att bygga upp en systematisk uppföljning av utbildningarna genom fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet bör systematisera sin kommunikation av åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna, till alla delar av lärosätet, studenter och externa intressenter.
• Lärosätet bör bättre ta tillvara de goda erfarenheterna av kursvärderingar med formativa arbetssätt.
• Lärosätet bör utarbeta en tydligare ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet inom utbildning på forskarnivå

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar

Uppfylld

Bedömargruppen bedömer att lärosätet på flera sätt säkerställer en tydlig och tillämpad ansvarsfördelning för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Lärosätet rekommenderas dock att tydliggöra sina processer, rutiner och ansvarsfördelning för utbildning på forskarnivå.

Den formella ansvarsfördelningen för inrättande, utformning, utveckling och nedläggning av utbildningar redovisas vederhäftigt i självvärderingen med hänvisning till högskolans delegationsordning, som av bedömargruppen bedöms vara utformad som brukligt vid lärosäten. Lärosätet redovisar över lag tydliga styrdokument för hur inrättande och nedläggning av utbildningar sker på alla nivåer, och dessa uppfattas av bedömargruppen vara väl förankrade i den strategiska verksamhetsplanen. Ansvaret för utformning och utveckling av utbildningarna är i styrdokument tydligt delegerat till institutionsnämnd (eller kursplanenämnd), respektive till ämnes- och programråd.

Rutiner och processer för inrättande, utformning, utveckling och nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå redovisas på ett kortfattat men enligt bedömargruppen rimligt sätt i det samlade underlaget. Arbetet förefaller för bedömargruppen vara kollegialt förankrat och genomförs i studentnära utbildningsmiljöer med ändamålsenlig och bred representation av centrala, lokala och även externa aktörer, i roller som externa granskare, sakkunniga, branschråd, yrkesrepresentanter, studenter och doktorander. Bedömargruppen anser därför att det praktiska arbetet med utveckling och utformning på grundnivå och avancerad nivå är väl grundat.

Inom utbildning på forskarnivå redovisas det praktiska arbetet kortfattat i självvärderingen. Bedömargruppen anser att arbetet med utveckling och utformning av utbildning på forskarnivå stöds på ett adekvat sätt av lärosätets styrdokument. Rutinerna och processerna för inrättande och nedläggning av forskarutbildningsämnen anser bedömargruppen däremot är alltför begränsade för att bedömas som ändamålsenliga. Lärosätet redovisar vid platsbesöken att man efter Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärderingar har utvecklat arbetet i dessa processer. Ansvaret för dem ligger på styrgruppen för respektive forskarutbildningsområde, och hanteras utöver det i handledarkollegier, vilket uppfattas som väl fungerande av lärosätet. Bedömargruppen anser dock att rutiner och processer för beredning av sådana strategiska beslut bör vara lärosätesövergripande, varför detta område bedöms vara ett utvecklingsområde.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar

studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som ger studenterna en aktiv roll i lärandet.

Det är tydligt i självvärderingen att studentmedverkan i utformning av kurs- och utbildningsplaner är strategiskt viktigt för lärosätet, men det förefaller för bedömargruppen som svårt att genomföra fullt ut i praktiken. Självvärderingen beskriver att det finns en explicit förväntan på studentens aktiva roll och ansvar för sitt eget lärande. I exempelvis Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, och lärosätets Utvecklingsplan ingår studentinflytande och aktiv studentmedverkan som en vägledande princip och studenternas möjligheter att ta en aktiv roll med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande följs upp i fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar. Lärosätet exemplifierar med utbildningar som vävt in moment där studenterna får reflektera över sina egna mål. Lärosätet avser att ta fram en strategi för akademiskt lärarskap och aktiv studentmedverkan, där förväntningar på och förutsättningar för studenternas aktiva roll som medaktör ska utvecklas. Lärosätet beskriver dock vid platsbesöket att detta arbete ännu är i sin linda.

Kursplanen framhålls i självvärderingen som utgångspunkten för studentens aktiva roll, och det formella ansvaret för att studenten är aktiv i genomförandet menar lärosätet ligger hos läraren. I självvärderingen och i styrdokument för kursplaner och utbildningsplaner saknar bedömargruppen mer konkreta principer för hur studenter på grundnivå och avancerad nivå ska uppmuntras till en aktiv och deltagande roll i genomförandet. Lärosätet pekar i självvärderingen på att Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning erbjuder fortbildningsaktiviteter och stöd till lärarna i arbetet med att uppmuntra studenterna till en aktiv roll i lärandet, vilket styrks genom exempel och bekräftas med eftertryck vid platsbesöken. Dessutom beskrivs ytterligare exempel på lärandeaktiviteter som ger studenterna en aktiv roll, som laborationer, workshoppar, flipped classroom-metodik och trepartssamtal samt examinationsmetoder, som presentationer. Vid platsbesöken framkommer dock även att lärosätets förmåga att genomföra utbildningen på sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna varierar mellan ämnen. Studenternas inflytande och kollegiala ansvar, som betonas i alla styrdokument, bedöms varken av lärosätet eller bedömargruppen ha nått sin fulla potential. Bedömargruppen uppfattar att det kommande arbetet med strategin för akademiskt lärarskap och aktiv studentmedverkan är lärosätets sätt att hantera de brister som identifierats. Även om detta än så länge bara är på planeringsstadiet, så uppfattar bedömargruppen att både viljan och ambitionsnivån är hög.

I självvärderingen påtalas att det är av särskild vikt att doktoranden har en aktiv roll i utbildningens genomförande och examination, och att det säkerställs genom innehållet i och uppföljningarna av den individuella studieplanen. Inom utbildning på forskarnivå exemplifierar lärosätet med sin seminarieverksamhet, samt doktoranders möjlighet att bjuda in externa forskare och föreslå kurslitteratur för ämnesspecifika kurser på forskarnivå som lärosätets verktyg för att ge studenterna en aktiv roll i lärandeprocessen. Bedömargruppen anser att detta är goda exempel, men rekommenderar också lärosätet att höja sin ambitionsnivå för att säkerställa att doktoranderna utvecklar sin roll i lärandet.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Bedömargruppens anser att lärosätet säkerställer och utvecklar forskningsanknytningen i undervisningen. Detta sker genom en god dialog mellan ämnes- och programmiljöer samt andra nivåer, pedagogiskt stöd för fortbildning och utveckling samt uppföljning genom de interna utbildningsutvärderingarna. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör överväga att dra större nytta av de interna utbildningsutvärderingarna för prioriteringar av forskningsresurser.

Lärosätet har styrdokument och rutiner som formellt säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning, för att hålla hög kvalitet i utbildningen. Lärosätet beskriver sig i självvärderingen som forskningsintensivt, särskilt inom den verksamhet som är kopplad till Östersjöstiftelsen, men de interna skillnaderna är stora. Vidare uttrycks en uttalad strävan mot att alla lärare både ska undervisa och forska. I utvecklingsplanen understryks en strävan mot starka akademiska miljöer, där synergier mellan utbildning och forskning kan åstadkommas, samt en stärkt forskningsunderbyggnad inom lärarutbildningen (LU), inte minst som ett resultat av en strategisk satsning. I självvärderingen anges också att forskningskompetens inom utbildningsområden ska redovisas vid inrättande och utvärdering av program, huvudområden och forskarutbildningsämnen, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Förutsättningarna för ett nära samband mellan forskning och utbildning beskrivs i självvärderingen som goda: dels kompetensmässigt genom en hög andel disputerade lärare, dels genom att forskning är en självklar del av högskolan. Det övergripande ansvaret för att säkerställa och utveckla kvaliteten i både utbildning och forskning har rektor delegerat till fakultetsnämnden. I självvärderingen finns flera exempel på hur forskning och undervisning knyts samman i verksamheten, som kandidatprogrammet i liberal arts och i filosofiämnet där studenter på olika sätt har involverats i forskningsaktiviteter. Vidare påtalats att Östersjöstiftelsen, forskarskolan Baltic and East European Graduate School och Centre for Baltic and East European Studies på olika sätt möjliggjort omfattande forskning där studenter får möjlighet att delta i forskning under sin utbildning. Centrumbildningarnas formella roll och praktiska förmåga att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning uppfattas dock inte som tydlig av bedömargruppen. Vid platsbesöken framkommer även att lärosätet omfördelar forskningsresurser för att stärka forskningsanknytningen av undervisningen. Lärosätet bedömer i självvärderingen att ersättningen per student är för låg för att ytterligare kunna förstärka forskningsanknytningen, men uppger samtidigt att resurserna är tillräckliga och ändamålsenliga för att trygga ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen framhåller lärosätet att ett nära samband mellan forskning och utbildning säkerställs genom att det följs upp i samtliga interna kvalitetsprocesser, utifrån exempelvis rekrytering, kompetensutveckling, resursfördelning, arbetsledning samt ansökningar om externa forskningsmedel. Enligt självvärderingen granskas kopplingen mellan forskning och utbildning i kurs- och utbildningsplanerna i utbildningsutvärderingarna av program på grundnivå och avancerad nivå. Dessutom erbjuder Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning kompetensutveckling kring forskningsanknytning av utbildningen och ämnesbaserat kollegialt stöd för sådan utveckling. Lärosätet beskriver dock inte hur utbildningens förankring i forskningsverksamheten följs upp i kursvärderingar, eller hur (omvänt) forskningens förankring i utbildningsverksamheten säkerställs. Det framkommer också vid platsbesöken att det är svårare med forskningsförankring i praktiskt inriktade utbildningar, i gränslandet mellan profession och akademi.

Lärosätets arbete med att säkerställa forskningsanknytning exemplifieras med en särskild satsning på lärarutbildningarna, där man tillsatt ytterligare en forskningsledare med uppdrag att utveckla och samordna forskning inom området. Å andra sidan påkallades behovet av utveckling inom området i och med ifrågasättande av examenstillstånd i samband med Universitetskanslersämbetets utbildningsutvärdering. Detta fokus är en av de åtgärder som kommit till som en följd av den kritik som framfördes. Bedömargruppen anser att lärosätet utifrån detta bör fundera över hur man tar tillvara resultaten också från egna interna uppföljningar av utbildning i sina strategiska prioriteringar av forskningsresurser.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer att utbildningarna utformas med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man genom den omfattande beredningen av kurs- och utbildningsplaner systematiskt säkrar en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examination i utformningen av undervisningen på grundnivå och avancerad nivå. I styrdokument såsom riktlinjer, stöddokument och handbok anser bedömargruppen att det på ett adekvat sätt anges hur lärandemål ska formuleras i anslutning till nationella mål och utifrån de olika progressionsnivåerna, samt hur examinationsformerna ska ansluta till dem. Arbetet exemplifieras av lärosätet med en målmatris som är frivillig att använda och underlättar en överblick av examensmålen. Inom utbildning på forskarnivå understryker lärosätet i självvärderingen att den allmänna och individuella studieplanen (ASP och ISP) är avgörande för att säkerställa kopplingen mellan mål och undervisningsaktiviteter.

Kopplingen mellan mål och aktiviteter i utbildningarnas genomförande säkerställs enligt självvärderingen i hög grad i de "lokala miljöerna, i lärarlagens och program- och ämnesrådens arbete". Måluppfyllelse i genomförandet följs enligt självvärderingen upp i kursvärderingar och fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar. De strukturer lärosätet har etablerat för kollegial utveckling av kurser, beredning av kurs- och utbildningsplaner uppfattas av bedömargruppen som i huvudsak tillräckliga, och förefaller engagera många – trots att det vid platsbesöken framkom att arbetet till viss del beskrivs som krångligt och byråkratiskt. Bedömargruppen ser ett behov av tydligare och starkare lokalt kollegialt ansvar för kopplingen mellan mål och utbildningsaktiviteter, vilket också påpekas i självvärderingen. Lärosätets arbete med att utveckla kopplingen mellan mål och utbildningsaktiviteter exemplifieras med en serie workshoppar med sådant syfte, och dessa har genomförts i stort sett i alla ämnesmiljöer. Inför nästa kvalitetscykel beskriver lärosätet i självvärderingen att målmatrisen kan komma att användas mer systematiskt, vilket bedömargruppen bedömer är en god strategi.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet gör uppföljningar och granskningar kontinuerligt och periodiskt, och att de ger ett ordentligt underlag för att förbättra och utveckla utbildningarna. Bedömargruppen anser dock att uppföljningen av enstaka kurser som inte är en del av ett utbildningsprogram bör stärkas.

I självvärderingen redovisas rutiner och arbetssätt för regelbunden granskning av kurser och program, genom återkommande utvärderingar, årsvisa högskoleövergripande enkäter och analys av nyckeltal. I självvärderingen beskrivs också utförligt hur de interna utbildningsutvärderingarna ser ut och genomförs. I det samlade underlaget beskrivs hur fakultetsnämnden kommunicerar brister och utmaningar som har identifieras i utbildningsutvärderingarna, samt att utbildningar som utvärderats inom ett år ska återrapportera åtgärdade utvecklingsområden till respektive institutionsnämnd eller motsvarande. Detta exemplifieras i självvärderingen och i dokumentationen från fördjupningsspåren med utbildningsutvärderingar som tydligt har resulterat i åtgärder, och använts i kvalitetsutvecklande syfte. En årlig återkopplingsdialog görs även med högskoleledningen om trender och tendenser i utvärderingarna.

Självvärderingen beskriver inte hur enstaka kurser granskas och de uppges inte omfattas av fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar, men lärosätet anger vid platsbesöken att de kurser som ingår i program också ingår i utbildningsutvärderingscykeln. Bedömargruppen anser att det är oklart om och i sådana fall på vilket sätt lärosätet genomför de åtgärder som krävs för att systematiskt utveckla enstaka kurser, i synnerhet när de kurser som erbjuds i den formen inte samtidigt är en del i ett program. Kontinuerlig uppföljning (inte att förväxla med utvärdering) av kurser på grundnivå och avancerad nivå görs däremot enligt självvärderingen genom kursutvärderingar. Lärosätet betonar också vikten av sin enkätverksamhet, till exempel Education Quality, och beskriver hur resultatet av en doktorandenkät tagits tillvara och resulterat i åtgärder, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Lärosätet beskriver i självvärderingen sin modell för utvärdering som i huvudsak summativ, men att några utbildningar har prövat formativa utvärderingar med gott resultat. I studentinlagan beskrivs att motivationen för att delta i utvärderingar är låg, eftersom studenterna saknar återkoppling och att de inte märker av några förbättringar. I Universitetskanslersämbetets lärosätestillsyn framkom dessutom att det finns studenter som inte känner sig trygga i att lämna synpunkter i kursvärderingarna, vilket väcker frågor i bedömargruppen om kursvärderingarnas genomförande. Lärosätet bör se över sina rutiner för genomförande av kursvärderingar, för att se till att studenterna känner förtroende för processen. Bedömargruppen vill också uppmana lärosätet att utöka arbetet med formativa utvärderingar, så att studenterna får bättre möjlighet att uppleva förbättringar under pågående kurser. Lärosätet har också identifierat ett behov av att kursvärderingar och rutinerna för genomförande av dessa vidareutvecklas för kurser i utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen betraktar det som en utveckling i rätt riktning.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet bara till viss del och med ett alltför begränsat internt fokus säkerställer att granskningsresultat publiceras och att relaterade åtgärder kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt. I sin helhet är därför bedömningsgrunden inte uppfylld. Kommunikationen och återkopplingen till studenter, externa intressenter och till alla nivåer i organisationen på lärosätet uppfattas inte som säkerställd och systematisk, utan behöver utvecklas.

Formella styrdokument om hur resultat från interna och externa granskningar av utbildningarna görs tillgängliga redovisas i självvärderingen, och rutinerna för detta förefaller delvis vara väl etablerade på lärosätet. Beskrivningen av hur kommunikationspolicyn är kopplad till det nuvarande kvalitetssäkringssystemet beskrivs däremot inte övertygande, och ett systematiskt tillvägagångssätt för spridning av utvärderingsresultat saknas enligt bedömargruppen till stora delar. Bedömargruppen anser därför att detta är ett område som lärosätet behöver utveckla.

Rutinerna för hur resultat och åtgärder som härstammar från olika granskningar och utvärderingar publiceras och kommuniceras varierar. Självvärderingens beskrivning av hur utbildningsutvärderingar och tillsynsrapporter från Universitetskanslersämbetet kommuniceras uppfattar bedömargruppen inte som ändamålsenligt, eftersom de inte publiceras systematiskt för externa intressenter, som presumtiva studenter eller tillämpliga aktörer utanför lärosätet.

Resultatet från kvalitetsdialogerna delges enligt självvärderingen bara till berörda deltagare. Hur den information som genereras vid fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar kommuniceras beskrivs inte tillräckligt väl i självvärderingen. Enligt självvärderingen ska slutomdömen från fakultetsnämndens utbildningsutvärderingar skickas till den berörda institutionen och studentkåren, och publiceras internt på medarbetarwebben. Vid platsbesöken uppges kommunikationen i den första granskningscykeln ske internt, primärt till berörd utbildning och institution, bland annat för att bättre kunna ta tillvara goda exempel, men att den ska breddas framgent. Fakultetsnämnden ansvarar för kommunikation om de brister och utmaningar som identifierats i utbildningsutvärderingarna och därefter får berörd utbildning och institutionsnämnd i uppdrag att åtgärda dessa under det kommande året, med återrapportering till fakultetsnämnden. Lärosätesrepresentanterna konstaterar själva vid platsbesöket att kommunikationen varit intern i den aktuella cykeln, och att den hållits mycket inom det akademiska, med argumentet att det viktigaste har varit att agera formativt. Lärosätet planerar att fatta beslut om kommunikation i den nya cykeln, som från början ska vara transparent även externt, utanför lärosätet. Bedömargruppen uppfattar det som en utveckling i rätt riktning, men anser också att lärosätet behöver utveckla sina metoder för systematisk kommunikation om utbildningsutvärderingarna även internt.

Resultaten från kursutvärderingar bedöms i enlighet med styrdokumenten vara tillgängliga för studenter via studentwebben. Ansvaret för kommunikation av resultat från kursutvärderingar ligger på institutionerna och de lokala miljöerna. I varierande grad och begränsad omfattning sammanställs resultat och åtgärder som genomförs, i dialog med studenterna och via interna portaler. Lärosätet påtalar i självvärderingen att både styrdokument och rutiner för en mer systematisk och heltäckande återkoppling och kommunikation av resultat och åtgärder kommer att utarbetas. Detta arbete exemplifieras i självvärderingen med planerna på en ny medarbetarportal. Lärosätet påpekar särskilt att rutinerna för återkoppling av kursutvärderingar behöver utvecklas, vilket bedömargruppen instämmer i, även om det också finns goda exempel, som lärarutbildningen (LU) som har och på ett adekvat sätt förefaller använda sådana institutionsövergripande föreskrifter.

I studentinlagan beskrivs tydliga brister i återkopplingen av hur resultaten efter kursvärderingar ser ut, vad som beslutats med anledning av resultaten, och vad som därefter har gjorts eller ska göras, både till studenter som lämnat kursvärderingar och till nya studenter. Studentinlagan uttrycker sammantaget att lärosätet inte genomför tillräckliga åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Kvalitetsdialogerna beskrivs i självvärderingen som ett viktigt forum för detta, men bedömargruppen uppfattar att de i detta avseende är otillräckliga. Vid platsbesöken bekräftas bedömargruppens uppfattning av bedömningsgrunden utifrån studentinlagan. Bedömargruppen anser sammantaget att kommunikationen av resultat från kursvärderingarna, samt av de åtgärder som lärosätet vidtar behöver förbättras.