Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Underlagen visar sammantaget att bedömningsområdet är tillfredsställande. Det finns en övergripande strategi för att utveckla studenternas och doktorandernas beredskap att möta ett föränderligt arbetsliv, även om den inte är till fullo förankrad i kvalitetssystemet och det finns flera utvecklingsområden. Bedömargruppen anser att det finns ett fungerande samverkansarbete med det omgivande samhället som dock inte når fram till alla delar av organisationen. Det följs upp på olika sätt men inte med full systematik. I självvärderingen framkom även den begränsade kopplingen till kvalitetssystemet. Här kan det arbete som görs inom ramen för Treklövermodellen och med Karlstads kommun vara en ledstjärna.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Det finns en god modell för utvärdering och uppföljning av samverkan i Treklövermodellen.
• Avtalet med Karlstads kommun fungerar väl som samverkansmodell.
• Alumnverksamheten är förankrad i delar av organisationen och genomarbetad som modell.
• Det finns samverkanskoordinatorer på fakultetsnivå.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver säkerställa att samverkan finns tydligt som en del av kvalitetssystemet i stort och även i den kontinuerliga uppföljningen.
• Lärosätet behöver stärka och tydliggöra studentinflytandet inom samverkan och arbetslivskoppling i alla led av kvalitetssystemets processer.
• Lärosätet kan med fördel utveckla en lika god arbetslivskoppling till alla delar av utbildningen och forskarutbildningen som lärar- och sjuksköterskeprogrammet har i dag.
• Lärosätet behöver stärka och tydliggöra arbetslivsföreträdarnas roll i kvalitetssystemets processer.

Bedömning av bedömningsgrund:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Uppfylld

I självvärderingen anges att ett av lärosätets strategiska mål är att utbildning och forskning ska ha nära relationer med det omgivande samhället. Ansvaret för samverkan i respektive utbildning ligger på programledarna och till stöd finns det en samverkanskoordinator per fakultet. Stödet utnyttjas av programledarna, vilket bedömarna ser positivt på, men detta framkommer inte i det skriftliga underlaget.

Arbetslivsanknytningen i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå utvärderas regelbundet enligt Treklövermodellen, där en bedömningsgrund är att utbildningarna ska vara användbara för studenterna och samhället. Det är också positivt att det, enligt självvärderingen, ingår en arbetslivsföreträdare i varje bedömargrupp. Det har i detta sammanhang, liksom inom övriga bedömningsområden, varit svårt att värdera studentinflytandet samt studenternas uppfattning om detta, eftersom det saknats både en studentinlaga och bred representation vid platsbesöken. Bedömargruppen menar att studenternas inflytande över arbetslivsanknytning och samverkan är lika viktigt som arbetslivsföreträdarnas. Bedömargruppen anser att arbetslivsanknytningen täcks väl i de periodiska utvärderingarna, men anser att detta område bör utvecklas och beskrivas tydligare i systemet för den kontinuerliga uppföljningen.

Ambitionen är enligt självvärderingen att ha moment av arbetslivsanknytning i samtliga utbildningsprogram. Aktiviteterna med arbetslivsanknytning skrivs in i samverkansplaner för programmen och följs upp varje år av samverkanskoordinatorerna och programledarna vid ett utvärderingssamtal. Det senare dokumenteras och presenteras för fakultetsledningen, vilket i sin tur ligger till grund för beslut om prioriterade åtgärder. Bedömargruppen anser att det arbetssättet är bra för att synliggöra och utveckla samverkan i utbildningarna. Lärosätet skulle kunna stärka samverkan genom att ytterligare tydliggöra hur resultatet av uppföljningarna ska presenteras så att det når relevanta intressenter.

Även samverkansmodellen modell Campus Connect lyfts fram i självvärderingen. Inom ramen för modellen sker regelbundna träffar mellan företag, organisationer och programledare och samverkankoordinatorer för att säkerställa att det sker samverkan i utbildningarna. Handlingsplaner upprättas för varje termin och de följs sedan upp via enkäter och fokusgrupper. Bedömargruppen menar att även detta förtjänstfulla arbete tydligare kan anknytas till kvalitetssystemet i stort. Modellen för Campus Connect lyftes inte fram alls vid platsbesöken vilket visar på behovet att synliggöra modellen mer.

Bland samverkansavtal med externa parter lyfter självvärderingen särskilt fram avtalet med Karlstads kommun som exempel på systematik och planering i samverkan. Varje programledare har en kontaktperson inom kommunen och tillsammans gör de varje termin upp en plan för hur samverkan ska se ut, där det också finns en planerad progression för vilka samverkansformer som sker inom programmet. Lärosätet och kommunen utser varje år fyra utbildningar som ska uppmärksammas särskilt under det kommande året. Detta är en bra modell som kan användas bredare som samverkansmodell anser bedömargruppen.

I självvärderingen nämns också att en stor andel av examensarbetena både på kandidat- och magisternivå skrivs i samarbete med arbetslivet. Det finns även ett mentorprogram som innebär att alla studenter har möjlighet att få en mentor inom arbetslivet inom sitt tänkta yrkesområde. Mentorprogrammet utvärderas varje år av samverkanskoordinatorerna. Detta ser bedömarna positivt på.

Av självvärderingen framgår att det finns en alumnverksamhet vid lärosätet som bland annat innebär att det för varje program finns en alumngrupp via LinkedIn. Det stöd som det ger kan till exempel vara extern representation i programråd, gästföreläsningar eller mentorskap. Det finns också så kallade alumnambassadörer i ett tjugotal länder, bland annat för att hjälpa utresande studenter. Alumnundersökningar via enkäter görs också till de som tagit examen. Bedömargruppen anser att det är positivt.

När det gäller doktoranderna har de tillgång till samma karriärstöd som övriga forskare vid lärosätet. Ett kompetensutvecklingspaket nämns, liksom kurser inom datahantering och nyttjande av forskning. Det finns också en kurs som heter "Att kommunicera vetenskap". Enligt självvärderingen är det en stor del av doktoranderna som har institutionstjänstgöring, främst i form av undervisning och handledning av examensarbeten. Vid platsbesöken framkom att det kan vara svårt att få allt att ingå inom ramen för heltid. Bedömarna anser att detta inte är hållbart över tid och bör ses över.

Som ett utvecklingsområde nämns i självvärderingen att utveckla formerna för kunskapsöverföring mellan utbildningsmiljöerna, när de gäller de erfarenheter som kommer från uppföljningarna av samverkan inom utbildningsprogrammen. Vid platsbesöken framkom att det skedde sporadiskt och i begränsad omfattning och inte som ett naturligt steg i processen för kvalitetssystemet. Bedömargruppen instämmer med lärosätet i att detta är ett utvecklingsområde.