Student- och doktorandperspektiv

Inte tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, doktorandinlagan, platsbesöken och annat skriftligt underlag som bedömargruppen har tagit del av framgår det att lärosätet inte kan säkerställa att studenter har möjlighet att utöva inflytande inom det formella organiserade systemet. Bedömningen är att existerande strukturer för studentinflytande brister och är i behov av utveckling. Där existerande system inte fungerar har lärosätet uppgett att informella inflytanden samt direktrekrytering har förekommit. Bedömargruppen delar lärosätets bild att den rådande modellen inte fungerar, och uppmanar lärosätet att arbeta fram en förändrad struktur tillsammans med studentkåren. Däremot visade platsbesöket att lärosätet har ett väl inarbetat samarbete med doktorandsektionen och säkerställer att doktorandinflytandet sker på ett rättssäkert sätt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet säkerställer att doktorandinflytandet i huvudsak fungerar väl.
• Det utbildningsnära studentinflytandet granskas i Treklöverutvärderingarna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver tillsammans med studentkåren ta fram en struktur för studentinflytande som är hållbar och som upprätthålls, samt respekteras på alla delar av lärosätet. Direktrekrytering av studentrepresentanter vid sidan av studentkåren bör inte förekomma.
• Lärosätet behöver ta fram tydligare information till studenterna om hur det formella studentinflytandet är organiserat.
• Lärosätet behöver säkerställa att internationella studenter och doktorander får förutsättningar att delta i det organiserade studentinflytandet, till exempel genom att tillämpa möjligheter för tvåspråkighet under mötessammanträden.
• Lärosätet behöver säkerställa att studenter och doktorander känner sig välkomna och inkluderade i mötesrummet, till exempel genom en introduktion till arbetet i gruppen som studenten är verksam inom.
• Lärosätet behöver säkerställa att informationen och besluten från beslutande organ kommuniceras på ett språk som intresserade parter kan ta del utav.

Bedömning av bedömningsgrund:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation

Inte uppfylld

I självvärderingen anges att möjligheterna till studentinflytande regleras i dokumentet Policy för studentinflytande vid Karlstads universitet. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet har en policy för att säkerställa det formella studentinflytandet. Det framgår av platsbesöket att studenterna kan utöva inflytande genom sitt deltagande i utbildningen, genom representation i olika organ och genom studentkåren. Lärosätet ansvarar för att introducera studentrepresentanterna i deras uppdrag. Kåren har möjlighet att delta i rektors beslutsmöten en gång i veckan, och kan där rapportera om aktuella frågor. Rektor och universitetsdirektören träffar även studentkåren en gång i månaden för avstämning. Dessutom deltar studentkårens ordförande och vice ordförande vid ledningsgruppsmöten som leds av rektor, varannan vecka. På fakultets- och lärarutbildningsnämndsnivå hanteras ärenden som rör studenterna av beredande eller beslutande organ där det finns studentrepresentanter.

Hur många studentrepresentanter som ska ingå i universitetsstyrelsen, nämnderna och kommittéerna är, enligt självvärderingen, reglerat i lärosätets arbetsordning. Studentkåren utser studentrepresentanter och dess doktorandsektion utser doktorandrepresentanter. När det gäller deltagande i program- och utbildningsråden utser studentföreningarna inom de olika utbildningarna representanter på delegerat uppdrag från kåren. Det pågår även en översyn och informationsarbete på området, enligt självvärderingen, för att enklare sprida information till studenterna. Däremot uppger även självvärderingen att det förekommer direktrekrytering av studentrepresentanter. Det strider mot det lagliga mandatet som studentkåren har i och med sin kårstatus. Självvärderingen tar även upp att trots att de formella strukturerna finns på plats, är studentmedverkan inte alltid tillräcklig. Det är framför allt i de utbildningsnära organen som man inte alltid lyckas få studentrepresentanter. Lärosätet ser det som ett utvecklingsområde att skapa ett större engagemang för studentmedverkan.

Bedömargruppen ser inte några bekymmer med det formella inflytandet som det beskrivs i självvärderingen. Det är en struktur som i teorin kan fungera. Däremot har lärosätet en längre väg att gå när det gäller inkluderingen av studentrepresentanter på grundnivå och avancerad nivå. Under platsbesöket fick bedömargruppen en bild av att det ibland kan upplevas svårt för studentrepresentanter att komma in i mötessammanhanget. De internationella doktoranderna är väl inkluderade i de forum där de ska vara representerade, eftersom möten inom forskarutbildningen oftare bedrivs på engelska. Däremot visade platsbesöket att internationella studenter på grundnivå och avancerad nivå har begränsade möjligheter att utöva sitt studentinflytande i formaliserade grupper, eftersom mötesspråket är svenska. Bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att se över detta.

Bedömargruppen anser att förutsättningarna för studentmedverkan är otillräckliga och att ett systematiskt arbete krävs för att förändra detta. För att öka studentinflytandet är det av stor vikt att arbetet sker i samarbete med studentkåren, eftersom det är studentkårens ansvar att rekrytera studenter för uppdrag som studentrepresentanter. Det är samtidigt viktigt att poängtera att när det gäller doktorandernas möjligheter att utöva inflytande har lärosätet hittat flera rutiner som fungerar väl.

Det framgår av självvärderingen att ersättningen till studentrepresentanter är reglerad och att doktorandrepresentanterna får förlängning för deras uppdrag. Bedömargruppen anser att det är svårt att se vilka positioner som ger kompensation för student- eller doktorandrepresentation. Det behöver tydliggöras och lärosätet uppmanas även att se över vilka uppdrag som ger kompensation, samt hur mycket kompensation som ges.

Enligt självvärderingen skriver studentkåren en särskild inlaga i lärosätets årsredovisning. Det framgår också att studentombudet, som ger råd och stöd i studenträttsliga frågor, sammanställer ärendena i en studentfallsrapport som publiceras vart tredje år. I den senaste rapporten från 2019 beskrev fyra utvecklingsområden:

• förbättrad information och administration, t.ex. scheman, litteraturlistor och inrapportering av resultat
• tydligare ramar för examination, t.ex. bedömningsgrunder, byte av examinator eller omprövning
• bättre hantering av studenternas psykosociala arbetsmiljö, t.ex. konflikter mellan studenter och lärare
• bättre utbildningsinnehåll, t.ex. lärarledd tid eller utbildningskvalitet.

Bedömargruppen ser positivt på att det finns ett studentombud på lärosätet som presenterar utvecklingsområden. Det ger lärosätet en inblick i vilka studentärenden som har kommit in och vilka brister som finns på lärosätet. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta ta till sig dessa rapporter och arbeta vidare med informationen.

Självvärderingen uppger att det regelbundet förekommer doktorandträffar inom många forskarutbildningsämnen, forskningscentrum och forskargrupper där det finns doktorander. När det är relevant sker återkoppling till föreståndaren, prefekten eller motsvarande. De doktorander som är anställda vid lärosätet kan också ge sina synpunkter i medarbetarundersökningar. Bedömargruppen tycker att det är en styrka att lärosätet arbetar så bra för att ge doktoranderna ett nätverk samt möjligheten att framföra sina synpunkter, något som lärosätet uppmanas att fortsätta med.

I självvärderingen nämns att UKÄ i sin tidigare tillsyn kritiserat att de studenter som besvarat kurs- och programvärderingar inte får någon riktad information när analyserna finns tillgängliga. Detta avser lärosätet att åtgärda i samband med att systemen för kurs- och programvärderingar uppdateras under 2022. Doktoranderna har, precis som övriga studenter, möjlighet att fylla i kursvärderingar. Kursanalys görs enligt en fastställd rutin, men saknar det systemstöd som finns på grundnivå och avancerad nivå. Kursanalyserna publiceras på det så kallade kurstorget för forskarutbildningskurser. Bedömargruppen instämmer i UKÄ:s tidigare kritik av kurs- och programvärderingarna och ser positivt på en åtgärd av systemen.

Av självvärderingen och övrigt underlag framgår att det utbildningsnära studentinflytandet granskas i samband med utbildningsutvärderingarna enligt Treklövermodellen på grundnivå och avancerad nivå. Även doktorandernas möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation granskas i de återkommande utvärderingarna av forskarutbildningen, som vid tiden för platsbesöket ännu befann sig i en pilotfas. Detta anser bedömargruppen är bra.

I självvärderingen tas också upp att dekanen vid respektive fakultet ansvarar för att doktorandernas situation utvärderas minst vart tredje år. Forskarutbildningsutskottet föreslår utifrån utvärderingarna åtgärder som fakultetsnämnden sedan beslutar om. År 2020 var det doktorandsektionen som genomförde utvärderingen som bland annat rörde pandemins påverkan på forskarstudier. Utifrån både platsbesöken och självvärderingen har bedömargruppen fått en bild av att dessa utvärderingar var uppskattade och gav fakulteterna möjligheter att förbättra doktorandernas situation. Med detta uppmanar bedömargruppen lärosätet att fortsätta samarbetet med doktorandsektionen inom området.