Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet genom processer och rutiner säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, både genom det kontinuerliga kvalitetsarbetet, rutiner vid inrättande av utbildningar och regelbundna granskningar. Trots väletablerade processer och ett strategiskt arbete med rekryteringar konstaterar bedömargruppen att det finns vissa svårigheter att rekrytera undervisande och forskande personal och att det förekommer problem med underbemanning, varför processerna kan behöva utvecklas ytterligare. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer en främjande miljö, där den undervisande personalen har möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens och ämneskompetens. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa kompletta miljöer där både utbildning och forskning ingår, vilket är främjande för lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga utveckling. Medarbetarsamtal och tillhörande kompetensutvecklingsplaner fungerar väl, och kopplas ihop med olika aktiviteter i kvalitetssystemet. Det finns goda möjligheter till pedagogisk kompetensutveckling och meritering och här framstår särskilt den universitetspedagogiska enheten (UPE) som en viktig resurs. Vidare menar bedömargruppen att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga och att det finns rutiner och processer för att säkerställa att studenter och doktorander genomför sina studier inom planerad tid.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa kompletta miljöer där både utbildning och forskning ingår, vilket är främjande för lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga utveckling

Universitetspedagogiska enheten är en viktig resurs som arbetar behovsanpassat

Doktorandernas ISP fungerar som ett bra stöd

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

Processerna för att identifiera kompetensbehov och rekrytera lärare kan utvecklas för att komma åt rekryteringsproblem

Frågor som rör studenternas arbetsmiljö bör förtydligas i kursutvärderingar

Bedömningar av bedömningsgrunder

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov

Uppfylld

Bedömargruppen anser att det finns ändamålsenliga processer för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. I såväl självvärdering som vid platsbesök framkom att lärosätet arbetar strategiskt för att skapa kompletta miljöer där utbildning och forskning är sammanlänkade. Bedömargruppen menar att detta är en viktig förutsättning för att säkerställa utbildningarnas behov av såväl pedagogisk som vetenskaplig kompetens. Rutiner och processer för inrättande av utbildningar bidrar till att säkerställa den undervisande personalens kompetens. Detsamma gäller för de regelbundna granskningarna inom Treklöversamarbetet. Även i det kontinuerliga kvalitetsarbetet lyfts frågor om kompetensförsörjning. Rekryteringsprocesser kvalitetssäkras på olika sätt, samtidigt som det finns problem att rekrytera inom vissa områden. Sammantaget finns processer för kompetensförsörjning men bedömargruppen vill uppmärksamma att dessa kan behöva utvecklas för att komma åt rekryteringsproblemen.

Uppföljning av hur väl utbildningsverksamhetens behov uppfylls sker kontinuerligt i verksamhetsdialoger mellan fakulteter och rektor, respektive mellan dekaner och institutionsledningar. I samband med dialogerna identifieras även behov av rekrytering. Ett exempel på en åtgärd som vidtagits med anledning av vad som framkommit vid dialogerna är att styrelsen för lärosätet för 2022 beslutat att rekrytera tio biträdande lektorer till olika områden som behöver förstärkas långsiktigt. Bedömargruppen anser att detta visar på en god förmåga i kvalitetssystemet att aggregera information som kan leda till strategiska beslut om kompetensförsörjning.

Självvärderingen uppger att dokumentet Strategi för rekrytering av lärare och forskare 2021–2023 utgör en utgångspunkt för rekrytering, och att varje institution upprättar en kompetensförsörjningsplan. Vid platsbesöken bekräftades bilden av att det bedrivs ett aktivt arbete med dessa kompetensförsörjningsplaner, vilket bedömargruppen ser positivt på. 2021 publicerades även en internrevisionsrapport om rekrytering och kompetensförsörjning, som enligt självvärderingen visade att det finns aktuella styrdokument, handledningar och verktyg för kompetensförsörjning. Vidare anges i självvärderingen att HR har tagit fram en rapport och en handlingsplan för en översyn av rekryteringsprocessen. I övrigt följer man SUHF:s rekommendationer när det gäller krav för olika lärarbefattningar. Lärosätets rekryteringsprocesser framstår som ändamålsenliga och väl etablerade.

Lärosätet har anslutit sig till Human Resources Strategy for Researchers och 2020 fick man utmärkelsen HR Excellence in Research – en utmärkelse som enligt självvärderingen ges till arbetsgivare som har en stimulerande arbetsmiljö med goda villkor för forskare och som kontinuerligt arbetar för att utveckla dessa. På grund av svårigheten att inom vissa områden rekrytera disputerad personal, satsas det på meriteringsanställningar och på forskarutbildning för adjunkter. Att lärarna på yrkesprogrammen också har aktuell kunskap om yrkesområdet, möjliggörs enligt självvärderingen av den starka samverkan med det omgivande samhället som finns inom utbildning och forskning. Det är dock oklart om detta gäller över hela lärosätet eller endast inom vissa utbildningar. Det finns ett pedagogiskt meriteringssystem med möjlighet att bli utnämnd till meriterad eller excellent lärare, något bedömargruppen ser som främjande för säkerställandet av pedagogisk kompetens.

I samband med att nya utbildningar inrättas säkerställs att det finns tillräcklig lärarkompetens. Självvärderingen anger också att lärarkompetensen för utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå följs upp genom utbildningsutvärderingarna inom ramen för Treklöversamarbetet, vilket fördjupningsmaterialet ger ett flertal exempel på. Även hur kompetensutveckling och erfarenheter från aktuellt verksamhetsfält tas till vara och förmedlas till studenterna, är något som ska tas upp i de självvärderingar som i samband med utbildningsutvärderingarna. Utvärderingarna har i några fall identifierat brister och utvecklingsområden och dessa lyfts i handlingsplaner för vidare åtgärd. Även i det kontinuerliga kvalitetsarbetet lyfts frågor om kompetensförsörjning, till exempel i institutionernas analyser av sitt förbättringsarbete. Vid platsbesök gavs exempel på hur man i det utbildningsnära kvalitetsarbetet på programnivå arbetar med kompetensmatriser. Sammantaget visar detta på ett aktivt arbete med kompetensförsörjning på samtliga organisatoriska nivåer, vilket bedömargruppen anser vara en styrka.

Samtidigt som både självvärdering, platsbesök och fördjupningsmaterial visar på ett strukturerat och strategiskt arbete med kompetensförsörjning så framkommer också en bild av att lärosätet bitvis har svårt att hitta rätt och tillräcklig kompetens och problem med underbemanning lyfts i flera sammanhang. Även om processer och rutiner framstår som och väl förankrade i organisationen anser bedömargruppen att de kan behöva utvecklas ytterligare för att komma åt problem att rekrytera rätt och tillräcklig lärarkompetens.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Den samlade bilden från självvärdering, fördjupningsmaterial och platsbesök är att lärosätet tillhandahåller en främjande miljö för undervisande personal. Utöver medarbetarsamtal och tillhörande kompetensutvecklingsplaner finns också processer för att lyfta frågor om kompetensutveckling och planering av kompetensutvecklingstid i det kontinuerliga kvalitetsarbetet liksom i de regelbundna granskningarna inom Treklöversamarbetet. Den universitetspedagogiska enheten är en viktig resurs, och vid platsbesök och i fördjupningsmaterial framgår tydligt att den spelar en viktig roll för pedagogisk kompetensutveckling, i synnerhet under den digitala omställning som pandemin medförde.

I självvärderingen lyfts nyckelfaktorer för att skapa en kvalitetskultur, nämligen individuellt engagemang, ansvarstagande, tillit och en gemensam syn på kvalitet. Nyckelfaktorerna återfinns i lärosätets ledar- och medarbetarpolicy, vilken ligger till grund för den medarbetarundersökning som görs vartannat år. Det anges att cheferna årligen i medarbetarsamtalen följer upp policyn. I medarbetarsamtalen upprättas och följs också kompetensutvecklingsplaner upp. Baserat på platsbesök och fördjupningsmaterial uppfattar bedömargruppen att kompetensutvecklingsplanerna är levande dokument, och att frågor som rör förutsättningar för såväl ämnesmässig som pedagogisk kompetensutveckling finns med både i det kontinuerliga kvalitetsarbetet och de regelbundna utbildningsgranskningarna.

Självvärderingen lyfter även fram välfungerande stödfunktioner som viktiga för att åstadkomma en främjande miljö. Självvärderingen lyfter fram en intressant och ofta bortglömd aspekt av vad en främjande miljö innebär, nämligen väldefinierade ansvarsområden och processer samt ett välfungerande verksamhetsstöd. Utifrån ett användarcentrerat perspektiv har arbetssituationen för t.ex. lärare och doktorander kartlagts vid lärosätet, vilket förbättrar förutsättningarna för en främjande miljö. Bedömargruppen ser positivt på detta initiativ.

I självvärderingen understryks vidare vikten av att försöka knyta alla lärare till ämnesmiljöer och forskningscentrum där det bedrivs forskning. Det anges även att lärarna har möjlighet att delta i konferenser vid andra lärosäten och i lärarutbyten. Det finns fastställda principer för intern fördelning av forskningsmedel. [PK1] Här framkom vid platsbesök en viss problematik med inlåsningseffekter då fördelningen Utöver denna bas finns också särskilda satsningar för att stärka forskningsmiljöer. Trots vissa utmaningar med att en del miljöer vid lärosätet är små menar bedömargruppen att det finns ett målmedvetet arbete för att skapa förutsättningar för alla lärare att ingå i en forskningsmiljö, vilket är främjande för utvecklingen av ämneskompetens.

Det uppges i självvärderingen att universitetspedagogiska enheten (UPE) har det övergripande ansvaret för lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Enheten ger även stöd i att sammanställa en pedagogisk meritportfölj som används vid prövning av behörig, meriterad och excellent lärare i enlighet med SUHF:s riktlinjer. UPE har utvecklat sitt utbud och arbetssätt för att möjliggöra med individ- och behovsanpassad pedagogisk kompetensutveckling, både i form av högskolepedagogiska kurser, forskarhandledarutbildning och workshops och liknande utifrån olika miljöers behov. Detta behovsanpassade arbetssätt är en styrka. I såväl intervjuer vid platsbesök som i fördjupningsunderlag ges ett flertal exempel på värdet av UPE:s utbud av kurser och stöd till pedagogisk utveckling, inte minst i omställningen till distansundervisning under pandemin. Bedömargruppen anser att UPE är en betydande resurs när det gäller att möjliggöra för undervisande personal att utveckla sin pedagogiska kompetens.

Varje nyanställd lärare får, enligt självvärderingen, en erfaren kollega som kollegial handledare som har uppdrag i tjänster att introducera den nyanställda. Lärosätet har också genomfört en språksatsning för att personal som vill bli bättre på att kommunicera på engelska inom ramen för sitt arbete.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar på ett tillfredsställande sätt för att säkerställa att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga. Det ställs kvalitetskrav på ändamålsenliga miljöer och infrastruktur när utbildningar inrättas och detta granskas även i treklöverutvärderingarna. Det ställs inga specifika frågor om studenternas arbetsmiljö i kursutvärderingarna, vilket är problematiskt. Överhuvudtaget brister kursutvärderingarna som underlag och ger svagt stöd för studentinflytande även när det gäller frågor som gäller studiemiljön. Däremot lyfts frågor om doktorandernas studiemiljö på ett tydligt sätt i de regelbundna granskningarna, vilket förbättrar förutsättningarna för ett främjande arbete med studiemiljön.

I självvärderingen nämns att det ställs kvalitetskrav på ändamålsenliga miljöer när nya utbildningar inrättas. Det finns också en lokalstrategisk arbetsgrupp som leds av campuschefen där fakulteter, studentkår och huvudskyddsombud finns representerade. Det är universitetsstyrelsen som fattar beslut om lokalförsörjningsplanen. Även i treklövergranskningarna finns frågan om infrastruktur såsom laboratorieresurser med.

I det nuvarande kursvärderingssystemet finns ingen explicit fråga om studiemiljön men studenterna har möjlighet att kommentera den i fritextssvaren och det har gjorts, t.ex. beträffande dålig luft och belysning. Kommentarerna tas enligt självvärderingen om hand i den fortsatta kursplaneringen och bokning av lokaler. Bedömargruppen menar att det är problematiskt att det inte ställs specifika frågor om studenternas arbetsmiljö, då denna information kan vara svår att få fram på annat sätt. Med tanke på att kursutvärderingarna ofta har låg svarsfrekvens förvärras detta problem.

Lärosätets regelbundna utbildningsuppföljningar innehåller ett bedömningskriterium om i vilken utsträckning undervisningen fokuserar på studentens lärande. Enligt självvärderingen kopplar detta till studentens lärandemiljö eftersom det ingår en beskrivning av lärarnas aktiviteter, såsom förnyelse av undervisningsmetoder och användning av ny teknik.

Självvärderingen lyfter i detta sammanhang även arbetsmiljöhandboken, som beskriver lärosätets systematiska arbetsmiljöarbete som stöd för både studenter och doktorander. Studenter bör i första hand vända sig till prefekten för synpunkter på studiemiljön. De kan även vända sig till studerandeskyddsombuden och studentkåren, eller till avdelningen för utbildningsstöd. Genom studerandeskyddsombudet kan de lyfta frågor till arbetsmiljökommittén. Doktorandernas arbetsmiljö följs upp genom regelbundna medarbetsundersökningar och under pandemin har det även genomförts så kallade pulsmätningar. Även i Treklövergranskningen av forskarutbildningen i engelska ges frågor som rör doktoranders studie- och arbetsmiljö stort utrymme, både i självvärdering, bedömarrapport och handlingsplan, vilket är positivt.

I självvärderingen lyfts även metoden "Följ en" för att kontinuerligt följa upp upplevelser av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Detta har lett till att ett antal utvecklingsområden identifierats och förbättringsprojekt har initierats.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har säkerställt tillräckliga förutsättningar för studenter och

doktorander att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingar tas flera rutiner och processer upp som ska säkerställa att bedömningsgrunden uppfylls. Kvalitetskontroll vid inrättande av utbildningar på alla nivåer, där det ingår ett antal bedömningskriterier varav vilken forskning som är central för huvudområdet och vilka lärare/handledare som finns att tillgå. Med hjälp av kurs- och programvärderingar kan brister identifieras och åtgärdas inom ramen för kursutvecklingsarbetet. Programledaren kan genom kontakten med studenterna under hela utbildningen få information om det finns problem i undervisningen eller om någon enskild student har studieproblem. Programledaren leder programrådet som har mandat att vidta de åtgärder som behövs. Arbetet rapporteras och följs upp i respektive programs verksamhetsberättelse.

Vidare tar självvärderingen upp introduktionen till kurser och program som central för att studenter ska genomföra utbildningen inom planerad studietid. Vid introduktionen ges också återkoppling på åtgärder som vidtagits efter synpunkter i kursvärderingar. Ytterligare ett sätt att säkra att studenter blir klara i tid är att man på program ofta har krav på att tidigare kurser ska vara godkända innan man kan gå vidare till nästa kurs. Självvärderingen nämner också SI (supplemental instructions), dvs att erfarna studenter stöttar nyare studenters lärande, vilket är ett frivilligt komplement till den ordinarie undervisningen.

Även nyckeltal, t.ex. i form av genomströmning och uttagna examina, nämns som relevanta i detta sammanhang. Statistiken samlas i lärosätets ledningsinformationssystem (KULI). I systemet finns även tillgänglig statistik från interna administrativa system och nationella, som NyA och Ladok. Statistiken utnyttjas i analyser för styrning på universitetsledningsnivå och fakultetsnivå. Genomströmningen följs även upp på programnivå i verksamhetsberättelserna, vilka bildar underlag för åtgärder inom fakulteterna och lärarutbildningsnämnden. Avhopp analyseras löpande. Det nämns även att man vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap har en samordnare som arbetar med rekrytering och retention. Som ett resultat av detta har så kallade stoppkurser identifierats och lett till vissa åtgärder när det gäller programupplägg.

För doktoranderna är ISP:n ett verktyg för att kunna följa att den planerade studietiden följs. På forskarnivå nämns i självvärderingen arbetet med ISP som ett viktigt verktyg i sammanhanget. ISP:n hanteras sedan ett antal år tillbaka digitalt, vilket uppges underlätta uppföljningen genom att påminnelser skickas ut automatiskt till doktorand och handledare som tillsammans har ansvaret för att upprätta och följa upp den varje år. Medarbetarsamtal förs av prefekten årligen med de doktorander som är anställda vid lärosätet. Skulle en doktorand bli försenad finns det riktlinjer vid båda fakulteterna om hanteringen. Fakultetskansliet ska kalla till möte med dekan, utbildnings- och forskningssamordnare, handledare och prefekt. Efter mötet ska handledare upprätta en handlingsplan och ISP:n uppdateras enligt denna. Vid platsbesök och i fördjupningsmaterial (treklöverutvärderingen av forskarutbildningen i engelska) framkom mer konkret hur ISP:s fungerar i praktiken. Det finns avsevärda utmaningar med det digitala systemet, vilket har adresserats, men på det hela taget upplevs ISP:s vara ett värdefullt stöd och processerna för upprättande och uppdatering av den välfungerande.

Självvärderingen tar även upp projektet Rethink:KAU, som syftade till att upptäcka hinder som studenter inom målgruppen breddad rekrytering mött och försöka åtgärda dem med hjälp av digitala verktyg. Bedömargruppen menar att detta är en angelägen satsning.

I lärosätets regelbundna utbildningsuppföljningar finns ett bedömningskriterium om i vilken utsträckning som undervisningen fokuserar på studentens lärande. Även detta tas upp som ett sätt att säkra att studenterna genomför utbildningen inom utsatt tid.