Jämställdhet

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, platsbesöken och annat skriftligt underlag anser bedömargruppen att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande på samtliga utbildningsnivåer. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har ett brett fokus på jämställdhetsperspektivet i sina genomlysningar av utbildningar.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• I den utbildningsnära delen av kvalitetssystemet finns ett välintegrerat fokus på jämställdhet.
• Jämställdhetsperspektivet inkluderas tydligt både i utvärderingarna inom Treklöversamarbetet och av forskarutbildningarna, liksom i det uppföljande arbetet.
• Lärosätets jämställdhetsperspektiv har ett brett fokus som inkluderar många olika perspektiv.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver säkerställa att jämställdhet inkluderas som ett uppföljningsområde i relevanta styrdokument på alla nivåer.
• Lärosätet kan göra mer för att överföra kunskap från de utbildningsmiljöer som redan genomlysts ur ett jämställdhetsperspektiv till andra utbildningsområden.
• Lärosätet behöver tydliggöra hur jämställdhetsperspektivet för studenter och doktorander inkluderas i kvalitetsarbetet på central nivå.

Bedömning av bedömningsgrund:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande

Uppfylld

Lärosätet framhåller i självvärderingen att jämställdhet finns med som mål både i lärosätets strategi, vision och i jämställdhetsintegreringsarbetet. På fakultetsnivå finns det riktlinjer för uppföljning av mål, inrättande av kursplaner och verksamhetsberättelser från utbildningsverksamheterna som stipulerar att jämställdhet ska beaktas. Riktlinjerna skiljer sig åt mellan de olika fakulteterna och lärarutbildningsnämnden, men bedömargruppen anser att de i samtliga fall är tydliga och platsbesöken bekräftar att det verkar fungera bra.

I självvärderingen beskrivs hur genomlysningar av utbildningsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv har gjorts av i vilken omfattning genus, normer och jämställdhet finns med i utbildnings- och kursplaner samt examensmål och hur det märks i undervisningen. Hittills har lärarprogrammen, psykologprogrammet, socionomprogrammet, samhällsanalytikerprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeprogrammet och ingenjörsutbildningarna gåtts igenom. Dessa genomlysningar har lett till handlingsplaner och utvecklingsarbete inom de aktuella utbildningarna. I framtiden kommer genomlysningarna att integreras inom ramen för utbildningsutvärderingarna. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet i sina genomlysningar inkluderar ett så brett perspektiv på jämställdhetsfrågan.

Av självvärderingen framgår att ett jämställdhetsperspektiv även inkluderas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande genom att det utvärderas systematiskt genom Treklöverutvärderingarna eller forskarutbildningsutvärderingarna, som är i en pilotfas. I Treklöverutvärderingarna finns en bedömningsgrund om hur jämställdhet är integrerat i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Bedömningsgrunden anger att: "I utbildningen ska ett jämställdhetsperspektiv mellan män och kvinnor vara säkerställt och integrerat i såväl utformning som genomförande". Som exempel nämns i självvärderingen kurslitteratur, kursplaner, studentpopulation samt genomströmning av kvinnliga och manliga studenter. Även fördelningen av kvinnliga och manliga lärare och gästföreläsare ingår. Självvärdering, fördjupningsmaterial och platsbesök visar på en verksamhet där det arbetas brett med jämställdhetsintegrering. Om Treklöverbedömargruppen har rekommendationer om åtgärder framgår det hur rekommendationerna inkluderas i en handlingsplan och ingår i ettårsuppföljningen av den. Från de exempel av Treklöverutvärderingar som bedömargruppen har tagit del av, har det klart framgått hur systemet fungerar i praktiken, och hur jämställdhetsperspektivet inkluderas både i utvärderingarna och i det uppföljande arbetet. Forskarutbildning utvärderas genom ett separat system. Mallen för dessa utvärderingar är på jämställdhetsområdet väldigt lik Treklövermodellens när det gäller både hur det inkluderas i självvärderingar och efterföljande följs upp. Baserat på självvärderingen och fördjupningsmaterialet anser bedömargruppen att systemet för utvärderingarna och uppföljningen av dem fungerar bra, även om utvärderingen av forskarutbildning vid tiden för utvärderingen ännu inte hade följts upp.

I självvärderingen framgår att det på central nivå finns en HR-strateg med inriktning mot arbetsmiljö och lika villkor, som ansvarar för att samordna jämställdhetsarbetet som rör personal, och detta arbete förankras i arbetsmiljökommittén. Särskilda resurser finns avsatta till enheten vägledning och hälsa för lika villkorsarbete för studenter, men det är oklart hur och var detta arbete förankras hos studenterna. Under platsbesöket framkom att arbetet med doktorandsektionen på studentkåren fungerade väl i praktiken och att doktoranderna kände sig väl integrerade i arbetet. Det framgår dock inte av underlaget hur jämställdhetsperspektivet inom forskarutbildningen hantereras på central nivå och hur detta förankras hos doktoranderna, något som behöver förtydligas.