Styrning och organisation

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet genom processer och rutiner säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, både genom rutiner vid inrättande av utbildningar, kontinuerligt kvalitetsarbete och återkommande granskningar. Trots väletablerade processer och ett strategiskt arbete med rekryteringar konstaterar bedömargruppen att det finns vissa svårigheter att rekrytera undervisande och forskande personal och att det förekommer problem med underbemanning, varför processerna behöver utvecklas ytterligare. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer en främjande miljö, där den undervisande personalen har möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens och ämneskompetens. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa kompletta miljöer där både utbildning och forskning ingår, vilket är främjande för lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga utveckling. Medarbetarsamtal och tillhörande kompetensutvecklingsplaner fungerar väl, och kopplas ihop med olika aktiviteter i kvalitetssystemet. Det finns goda möjligheter till pedagogisk kompetensutveckling och meritering. Här framstår särskilt den universitetspedagogiska enheten (UPE) som en viktig resurs. Bedömargruppen menar att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga och att det finns rutiner och processer för att säkerställa att studenter och doktorander genomför sina studier inom planerad tid.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa kompletta miljöer där både utbildning och forskning ingår, vilket är främjande för lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga utveckling.
• Universitetspedagogiska enheten är en viktig resurs som arbetar behovsanpassat.
• Doktorandernas individuella studieplaner fungerar som ett bra stöd.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver utveckla processerna för att identifiera kompetensbehov och rekrytera lärare ytterligare, för att komma åt rekryteringsproblem.
• Lärosätet bör förtydliga frågor i kursvärderingar som rör studenternas arbetsmiljö.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov

Uppfylld

Bedömargruppen anser att det finns ändamålsenliga processer för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. I både självvärderingen och vid platsbesöken framkom att lärosätet arbetar strategiskt för att skapa kompletta miljöer där utbildning och forskning är sammanlänkade. Bedömargruppen menar att det är en viktig förutsättning för att säkerställa utbildningarnas behov av både pedagogisk och vetenskaplig kompetens. Rutiner och processer för inrättande av utbildningar bidrar till att säkerställa den undervisande personalens kompetens. Detsamma gäller för de regelbundna granskningarna inom Treklöversamarbetet. Även i det kontinuerliga kvalitetsarbetet lyfts frågor om kompetensförsörjning fram. Rekryteringsprocesser kvalitetssäkras på olika sätt, samtidigt som det finns problem att rekrytera inom vissa områden. Sammantaget finns processer för kompetensförsörjning, men bedömargruppen vill uppmärksamma att de kan behöva utvecklas för att komma åt rekryteringsproblemen.

Av självvärderingen framgår att uppföljning av hur väl utbildningsverksamhetens behov uppfylls sker kontinuerligt i verksamhetsdialoger mellan fakulteterna och rektor, respektive mellan dekanerna och institutionsledningarna. I samband med dialogerna identifieras även behov av rekrytering. Ett exempel på en åtgärd som genomförts med anledning av vad som framkommit vid dialogerna är att styrelsen för lärosätet för 2022 beslutat att rekrytera tio biträdande lektorer till olika områden som behöver förstärkas långsiktigt. Bedömargruppen anser att detta visar på en god förmåga i kvalitetssystemet att aggregera information som kan leda till strategiska beslut om kompetensförsörjning.

Självvärderingen uppger att dokumentet Strategi för rekrytering av lärare och forskare 2021–2023 är en utgångspunkt för rekrytering, och att varje institution upprättar en kompetensförsörjningsplan. Vid platsbesöken bekräftades bilden av att det bedrivs ett aktivt arbete med dessa kompetensförsörjningsplaner, vilket bedömargruppen ser positivt på. År 2021 publicerades även en internrevisionsrapport om rekrytering och kompetensförsörjning, som enligt självvärderingen visade att det finns aktuella styrdokument, handledningar och verktyg för kompetensförsörjning. Enligt självvärderingen har HR tagit fram en rapport och en handlingsplan för en översyn av rekryteringsprocessen. I övrigt följer man SUHF:s rekommendationer om krav för olika lärarbefattningar. Lärosätets rekryteringsprocesser framstår enligt bedömargruppen som ändamålsenliga och väl etablerade.

Lärosätet har anslutit sig till Human Resources Strategy for Researchers, och 2020 fick man utmärkelsen HR Excellence in Research – en utmärkelse som enligt självvärderingen ges till arbetsgivare som har en stimulerande arbetsmiljö med goda villkor för forskare och som kontinuerligt arbetar för att utveckla dessa. På grund av svårigheten att inom vissa områden rekrytera disputerad personal, satsas det på meriteringsanställningar och på forskarutbildning för adjunkter. Att lärarna på yrkesprogrammen också har aktuell kunskap om yrkesområdet, möjliggörs enligt självvärderingen av den starka samverkan med det omgivande samhället som finns inom utbildning och forskning. Det framgår inte av underlagen om detta gäller över hela lärosätet eller bara inom vissa utbildningar. Enligt självvärderingen finns det ett pedagogiskt meriteringssystem med möjlighet att bli utnämnd till meriterad eller excellent lärare, något bedömargruppen ser som främjande för säkerställandet av pedagogisk kompetens.

I samband med att nya utbildningar inrättas säkerställs att det finns tillräcklig lärarkompetens. Självvärderingen anger också att lärarkompetensen för utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå följs upp genom utbildningsutvärderingarna inom ramen för Treklöversamarbetet, vilket fördjupningsmaterialet ger flera exempel på. Även hur kompetensutveckling och erfarenheter från aktuellt verksamhetsfält tas till vara och förmedlas till studenterna, är något som ska tas upp i de självvärderingar som skrivs i samband med utbildningsutvärderingarna. Utvärderingarna har i några fall identifierat brister och utvecklingsområden och de lyfts fram i handlingsplaner för vidare åtgärder. Även det kontinuerliga kvalitetsarbetet lyfter, enligt självvärderingen, fram frågor om kompetensförsörjning, till exempel i institutionernas analyser av sitt förbättringsarbete. Vid platsbesöken gavs exempel på hur man i det utbildningsnära kvalitetsarbetet på programnivå arbetar med kompetensmatriser. Sammantaget visar detta på ett aktivt arbete med kompetensförsörjning på samtliga organisatoriska nivåer, vilket bedömargruppen anser är en styrka.

Samtidigt som både självvärderingen, platsbesöken och fördjupningsmaterialet visar på ett strukturerat och strategiskt arbete med kompetensförsörjning, så framkommer också en bild av att lärosätet bitvis har svårt att hitta rätt och tillräcklig kompetens. Problem med underbemanning lyfts fram i flera sammanhang. Även om processer och rutiner framstår som väl förankrade i organisationen, anser bedömargruppen att de kan behöva utvecklas ytterligare för att komma åt problemet att rekrytera rätt och tillräcklig lärarkompetens.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Den samlade bilden från självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet erbjuder en främjande miljö för undervisande personal. Utöver medarbetarsamtal och tillhörande kompetensutvecklingsplaner finns också processer för att lyfta fram frågor om kompetensutveckling och planering av kompetensutvecklingstid i det kontinuerliga kvalitetsarbetet liksom i de regelbundna granskningarna inom Treklöversamarbetet. Den universitetspedagogiska enheten är en viktig resurs, och vid platsbesöken och i fördjupningsmaterialet framgår tydligt att den spelar en viktig roll för pedagogisk kompetensutveckling, vilket inte minst illustrerades under den digitala omställning som pandemin medförde.

Självvärderingen lyfter fram nyckelfaktorer för att skapa en kvalitetskultur, nämligen individuellt engagemang, ansvarstagande, tillit och en gemensam syn på kvalitet. Nyckelfaktorerna finns i lärosätets ledar- och medarbetarpolicy, som ligger till grund för den medarbetarundersökning som görs vartannat år. Det anges att cheferna varje år i medarbetarsamtalen följer upp policyn. I medarbetarsamtalen upprättas och följs också kompetensutvecklingsplaner upp. Baserat på platsbesöken och fördjupningsmaterialet uppfattar bedömargruppen att kompetensutvecklingsplanerna är levande dokument, och att frågor som rör förutsättningar för både ämnesmässig och pedagogisk kompetensutveckling finns med både i det kontinuerliga kvalitetsarbetet och de regelbundna utbildningsgranskningarna.

Självvärderingen lyfter även fram välfungerande stödfunktioner som viktiga för att skapa en främjande miljö. En annan intressant och ofta bortglömd aspekt av vad en främjande miljö innebär tas också upp, nämligen väldefinierade ansvarsområden och processer. Utifrån ett användarcentrerat perspektiv har arbetssituationen för t.ex. lärare och doktorander kartlagts vid lärosätet, vilket förbättrar förutsättningarna för en främjande miljö. Bedömargruppen ser positivt på det initiativet.

I självvärderingen understryks vidare vikten av att försöka knyta alla lärare till ämnesmiljöer och forskningscentrum där det bedrivs forskning. Det anges även att lärarna har möjlighet att delta i konferenser vid andra lärosäten och i lärarutbyten. Det finns fastställda principer för intern fördelning av forskningsmedel. Här framkom vid platsbesök en viss problematik med inlåsningseffekter, eftersom tilldelningen av forskningsmedel delvis baseras på historiska fördelningar. Utöver det finns också särskilda satsningar för att stärka forskningsmiljöerna. Trots utmaningar med att en del miljöer vid lärosätet är små, menar bedömargruppen att det finns ett målmedvetet arbete för att skapa förutsättningar för alla lärare att ingå i en forskningsmiljö, vilket är främjande för utvecklingen av ämneskompetens.

Det framgår av självvärderingen att universitetspedagogiska enheten (UPE) erbjuder kurser och annat stöd för lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Enheten ger även stöd i att sammanställa en pedagogisk meritportfölj som används vid prövning av behörig, meriterad och excellent lärare i enlighet med SUHF:s riktlinjer. UPE har utvecklat sitt utbud och arbetssätt för att möjliggöra individ- och behovsanpassad pedagogisk kompetensutveckling, både i form av högskolepedagogiska kurser, forskarhandledarutbildning och workshoppar och liknande utifrån olika miljöers behov. Det här behovsanpassade arbetssättet anser bedömargruppen är en styrka. I både intervjuer vid platsbesök och i fördjupningsunderlag ges flera exempel på värdet av UPE:s utbud av kurser och stöd till pedagogisk utveckling, inte minst i omställningen till distansundervisning under pandemin. Bedömargruppen anser att UPE är en betydande resurs när det gäller att möjliggöra för undervisande personal att utveckla sin pedagogiska kompetens.

Varje nyanställd lärare får, enligt självvärderingen, en erfaren kollega som kollegial handledare som har uppdrag i tjänsten att introducera den nyanställda. Lärosätet har också genomfört en språksatsning för personal som vill bli bättre på att kommunicera på engelska inom ramen för sitt arbete. Bedömargruppen ser positivt på den här typen av åtgärder, eftersom de bidrar till en främjande miljö där både kollegialitet och kompetensutveckling ingår som naturliga delar.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar på ett tillfredsställande sätt för att säkerställa att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga. Det ställs kvalitetskrav på ändamålsenliga miljöer och infrastruktur när utbildningar inrättas och det granskas även i Treklöverutvärderingarna. Det ställs dock inga specifika frågor om studenternas arbetsmiljö i kursvärderingarna, vilket bedömargruppen anser är problematiskt. Över huvud taget brister kursvärderingarna som underlag och ger svagt stöd för studentinflytande även när det gäller frågor om studiemiljön. Frågor om doktorandernas studiemiljö lyfts fram på ett tydligt sätt i de regelbundna granskningarna, vilket förbättrar förutsättningarna för ett främjande arbete med studiemiljön.

Det finns också en lokalstrategisk arbetsgrupp som leds av campuschefen där fakulteter, studentkår och huvudskyddsombud finns representerade. Det är universitetsstyrelsen som fattar beslut om lokalförsörjningsplanen. Även i Treklövergranskningarna finns frågan om infrastruktur med, som laboratorieresurser.

I det nuvarande kursvärderingssystemet finns ingen explicit fråga om studiemiljön, men studenterna har möjlighet att kommentera den i fritextssvaren. Där har de t.ex. tagit upp dålig luft och belysning. Kommentarerna tas enligt självvärderingen om hand i den fortsatta kursplaneringen och bokning av lokaler. Bedömargruppen menar att det är problematiskt att det inte ställs specifika frågor om studenternas arbetsmiljö, eftersom den informationen kan vara svår att få fram på annat sätt. Den låga svarsfrekvensen på kursvärderingarna har ofta förvärrat det problemet.

Treklövergranskningarna innehåller ett bedömningskriterium om i vilken utsträckning undervisningen fokuserar på studentens lärande. Enligt självvärderingen kopplar det till studentens lärandemiljö, eftersom det ingår en beskrivning av lärarnas aktiviteter, som förnyelse av undervisningsmetoder och användning av ny teknik.

Självvärderingen lyfter i detta sammanhang fram arbetsmiljöhandboken, som beskriver lärosätets systematiska arbetsmiljöarbete som stöd för både studenter och doktorander. Studenterna bör i första hand vända sig till prefekten för synpunkter på studiemiljön. De kan även vända sig till studerandeskyddsombuden och studentkåren, eller till avdelningen för utbildningsstöd. Genom studerandeskyddsombudet kan de lyfta fram frågor till arbetsmiljökommittén. Doktorandernas arbetsmiljö följs upp genom regelbundna medarbetarundersökningar och under pandemin har det även genomförts så kallade pulsmätningar. Även i pilotgranskningen av forskarutbildningen i engelska får frågor som rör doktorandernas studie- och arbetsmiljö stort utrymme, både i självvärderingen, bedömarrapporten och handlingsplanen, vilket bedömargruppen anser är positivt.

I självvärderingen beskrivs metoden "Följ en" som ett sätt att kontinuerligt följa upp användarnas erfarenheter av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Detta har lett till att ett antal utvecklingsområden identifierats och förbättringsprojekt har initierats. Bedömargruppen anser att ett användarcentrerat arbetssätt främjar utvecklingen av studiemiljön.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser utifrån självvärderingen, doktorandinlagan, fördjupningsmaterialet och platsbesöken att lärosätet säkerställer att studenter och doktorander får förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingar tar upp flera rutiner och processer som ska säkerställa att bedömningsgrunden uppfylls. Med hjälp av kurs- och programvärderingar kan brister identifieras och åtgärdas inom ramen för kursutvecklingsarbetet. Programledaren kan genom kontakten med studenterna under hela utbildningen få information om det finns problem i undervisningen eller om någon enskild student har studieproblem. Programledaren leder programrådet som har mandat att genomföra de åtgärder som behövs. Arbetet rapporteras och följs upp i respektive programs verksamhetsberättelse.

Vidare tar självvärderingen upp introduktionen till kurser och program som central för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid. Vid introduktionen ges också återkoppling på åtgärder som genomförts efter synpunkter i kursvärderingarna. Ytterligare ett sätt att säkerställa att studenterna blir klara i tid är att man på programmen ofta har krav på att tidigare kurser ska vara godkända innan man kan gå vidare till nästa kurs. Självvärderingen nämner också SI (supplemental instructions), dvs. att erfarna studenter stöttar nyare studenters lärande, vilket är ett frivilligt komplement till den ordinarie undervisningen. Bedömargruppen anser att dessa insatser sammantaget förbättrar studenternas förutsättningar att genomföra sina studier på utsatt tid.

Även nyckeltal, t.ex. i form av genomströmning och uttagna examina, nämns som relevanta i det här sammanhanget. Statistiken samlas i lärosätets ledningsinformationssystem (KULI). I systemet finns även tillgänglig statistik från interna administrativa system och nationella, som NyA och Ladok. Statistiken utnyttjas i analyser för styrning på universitetsledningsnivå och fakultetsnivå. Genomströmningen följs även upp på programnivå i verksamhetsberättelserna, vilka bildar underlag för åtgärder inom fakulteterna och lärarutbildningsnämnden. Avhopp analyseras löpande. Det nämns även att man vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap har en samordnare som arbetar med rekrytering och retention. Som ett resultat av detta har så kallade stoppkurser identifierats och lett till vissa åtgärder när det gäller programupplägg, vilket bedömargruppen ser positivt på.

För doktoranderna är den individuella studieplanen ett verktyg för att säkerställa att den planerade studietiden följs. Den individuella studieplanen hanteras sedan ett antal år tillbaka digitalt, vilket uppges underlätta uppföljningen genom att påminnelser skickas ut automatiskt till doktorander och handledare som tillsammans ansvarar för att upprätta och följa upp den varje år. Medarbetarsamtal förs av prefekten varje år med de doktorander som är anställda vid lärosätet. Skulle en doktorand bli försenad finns det riktlinjer vid båda fakulteterna om hanteringen. Fakultetskansliet ska kalla till möte med dekanen, utbildnings- och forsknings¬samordnaren, handledaren och prefekten. Efter mötet ska handledaren upprätta en handlingsplan och den individuella studieplanen uppdateras enligt planen. Vid platsbesök och i fördjupningsmaterial (pilotutvärderingen av forskarutbildningen i engelska) framkom mer konkret hur den individuella studieplanen fungerar i praktiken. Det finns utmaningar med det digitala systemet, vilket har påpekats, men på det hela taget är bedömargruppens intryck att den individuella studieplanen upplevs som ett värdefullt stöd, och processerna för upprättande och uppdatering av den är välfungerande.

Självvärderingen tar även upp projektet Rethink:KAU, som syftade till att upptäcka hinder som studenter inom målgruppen breddad rekrytering mött och försöka åtgärda dem med hjälp av digitala verktyg. Bedömargruppen menar att det är en angelägen satsning.

I lärosätets periodiska utbildningsgranskningar finns ett bedömningskriterium om i vilken utsträckning undervisningen fokuserar på studentens lärande. Även det tas upp som ett sätt att säkerställa att studenterna genomför utbildningen inom utsatt tid, något bedömargruppen instämmer i.