Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar. Utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen. Här vill bedömargruppen lyfta fram den väl fungerande universitetspedagogiska enheten samt att lärosätet har en engagerad lärarkår. Lärosätet säkerställer också ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer; arbetet görs framför allt med hjälp av målmatriser.

Bedömargruppen anser att de periodiska granskningarna fungerar bra men att de kontinuerliga uppföljningarna har stora brister. Den lärosätesgemensamma modellen för kontinuerlig uppföljning baseras på en kursvärderingsenkät. I de flesta fallen har kursvärderingen en låg svarsfrekvens, vilket leder till brister i den kontinuerliga uppföljningen. Bedömargruppen föreslår att lärosätet utvecklar ett kontinuerligt uppföljningssystem som baseras på mer än en gemensam enkät. Goda exempel på det finns redan inom lärosätet liksom vid andra lärosäten. Det finns även vissa brister i hur lärosätet säkerställer att granskningsresultat och planerade åtgärder kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Bedömargruppen identifierar framför allt brister i kommunikationen med studenter.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• En engagerad lärarkår genomför och följer upp kvalitetshöjande åtgärder.
• Målmatriserna är obligatoriska för alla program.
• Utformning, genomförande och resultat av de periodiska Treklövergranskningarna fungerar bra.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver utveckla utformning, genomförande och resultat av den kontinuerliga kvalitetsprocessen, både genom att införa system för kursvärdering som fungerar och att systematiskt inkludera även annan information i den regelbundna uppföljningen.
• Lärosätet behöver ta om hand goda exempel på verksamhetsnära aktiviteter för kontinuerliga kvalitetsprocesser och införa dem via regler och policyer på hela lärosätet.
• Lärosätet behöver förbättra återförandet av resultat och åtgärder från både den kontinuerliga och den periodiska kvalitetsprocessen, framför allt till studenter.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppens samlade bild från de dokument som självvärderingen hänvisar till, doktorandinlagan, fördjupningsmaterialet och platsbesöken visar att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar på både grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Självvärderingen hänvisar till flera fastställda riktlinjedokument för inrättande och avveckling av utbildning. Det beskrivs också på vilken nivå i organisationen beslut ligger för utbildningsprogram, huvudområden respektive kurser. Utbildningsplaner beslutas av fakultetsnämnden respektive lärarutbildningsnämnden. Av självvärderingen framgår att mer specifika riktlinjer och rutiner för utbildningsplanerna beskrivs i kvalitetssystemet för respektive fakultet eller lärarutbildningsnämnden. I ansökan om att inrätta huvudområden ska motiv anges och en omvärldsanalys bifogas. I ansökan ska följande beskrivas: lärarkompetens, forskning, examination, struktur och utbildningsmiljö. Bedömargruppen anser att dessa dokument och processer visar att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och bra processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.

Bland utvecklingsområden noteras i självvärderingen att det finns ett behov av en grupp som behandlar frågor om befintligt och framtida utbildningsutbud. Bedömargruppen delar uppfattningen att det skulle stärka utbildningens förnyelse.

När det gäller utbildning på forskarnivå finns bestämmelserna beskrivna i doktorandhandboken. Det är fakultetsnämnderna som beslutar om inrättande och avveckling av forskarutbildningsämnen. Vilka bedömningsgrunder som gäller finns beskrivna i det fastställda styrdokumentet Bedömningsgrunder för inrättande och avveckling av ämne för utbildning på forskarnivå. Ansökan om att inrätta ett ämne ska innehålla en beskrivning av ämnets kunskapstradition, dess vetenskapliga och samhälleliga relevans, handledar- och lärarkompetens samt den planerade forskarutbildningsmiljön. Det ska även framgå vem som ansvarar för kvalitetssäkringen av ämnet. Doktorandernas individuella studieplaner beslutas av dekan. Vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap fastställs dock uppdaterade individuella studieplaner av utbildnings- och forskningssamordnare. Det finns ett universitetsgemensamt elektroniskt system för att skapa och hantera de individuella studieplanerna. Även för forskarutbildningen anser bedömargruppen att det finns dokument och processer som bidrar till att bedömningsgrunden är uppfylld.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Den samlade bilden från självvärderingen, doktorandinlagan, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Vid platsbesöken underströks vikten av den väl fungerande universitetspedagogiska enheten. Bedömargruppen fick också intrycket att lärarkollegiet är engagerade i studenternas lärande och att det finns en kultur där lärarna informellt pratar med och lär av varandra.

I den universitetsgemensamma manualen finns riktlinjer för utformning av kursplaner där vikten av studenternas ansvar för sitt egna lärande finns beskrivet. Vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap framgår det även i riktlinjer för utformning av utbildningsplaner att utbildningen ska uppmuntra studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocessen. Självvärderingen redogör också för det stöd i form av t.ex. utbildningar och workshoppar i studentcentrerat lärande som ges av den universitetspedagogiska enheten. Enheten ordnar även varje år en utbildningspedagogisk konferens. Det framgår att lärosätet har investerat i lärosalar och pedagogiska verkstäder för aktivt lärande samt erbjuder stöd i användningen av studentaktiverande pedagogiska och didaktiska digitala verktyg. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet har manualer och riktlinjer för att se till att utbildningsplanerna beskriver hur studenterna får ett studentcentrerat lärande.

Självvärderingen framhåller att utbildningsutvärderingarna av utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt Treklövermodellen är viktiga för att säkerställa det studentcentrerade lärande. T.ex. ska det ingå en beskrivning och värdering av hur utbildningens utformning bidrar till att stimulera studentens lärande genom aktivitet och reflektion. Det ska även anges vilka aktiviteter i lärarkollegiet som bidrar till det studentcentrerade lärandet, som högskolepedagogisk fortbildning och användning av nya teknik. Bedömargruppen anser att Treklövermodellen fångar upp detta på ett bra sätt.

I självvärderingen lyfts även fram att studenterna kan ha inflytande över sin utbildning och sitt lärande via delaktighet i programråd och genom de studentundersökningar som görs. Platsbesöken visade att studentinflytandet fungerar bra i vissa programråd, men bedömargruppen konstaterar att lärosätet måste få fler studenter engagerade i programråden för att studenterna totalt sett ska få ett bättre inflytande.

Doktoranderna har möjlighet att påverka sin utbildning genom uppföljningen av den individuella studieplanen, som sker i dialog med handledaren. Självvärderingen poängterar även att forskarutbildningen i sig, både avhandlingsarbetet och seminarierna, innebär ett aktivt och självständigt lärande. Självvärderingen beskriver också projektet Följ en doktorand, där doktorandernas erfarenheter av sin forskarutbildning tas tillvara. Det har bland annat visat att doktoranderna tidigt behöver kontinuerligt stöd och information om t.ex. administration, och man har börjat att i större utsträckning erbjuda nyantagna doktorander en doktorandfadder. Platsbesöken visade också på att individuella studieplaner är bra och fungerande verktyg. Bedömargruppen anser att doktoranderna har en aktiv roll i sin utbildning.

Självvärderingen tar även upp vikten av att återkommande granska forskarutbildningen. Där ska forskarutbildningsämnet beskriva hur doktoranderna får möjlighet att ta en aktiv roll för att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Den återkommande granskningen av forskarutbildningen är i en pilotfas, vilket gör det svårt för bedömargruppen att se hur detta fungerar över hela lärosätet.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Den samlade bilden från självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Platsbesöken visar bland annat att lärarna gör förändringar av kurser för att förbättra forskningsanknytningen. De kompetensförsörjningsplaner som institutionerna gör behandlar också utbildningens forskaranknytning.

I självvärderingen står att ett av lärosätets strategiska mål under perioden 2019–2023 är att dess utbildningsmiljöer ska präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning. Konkret innebär det att lärarna ska ha möjlighet att delta i forskargruppernas aktiviteter inom ramen för sin tid för kompetensutveckling. Forskningsresurser fördelas också så att forskning kan bedrivas vid samtliga institutioner. Lektorer och adjunkter har 20 respektive 10 procent kompetensutveckling i tjänsten. Att lärarna håller sig uppdaterade på aktuell forskning inom sitt undervisningsområde följs upp i medarbetarsamtalen. Bedömargruppen anser att detta också bidrar till en forskningsanknytning av utbildningen.

Självvärderingen tar upp att fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap har definierat forskningsanknytning. Av definitionen framgår att studenterna får möjlighet att delta i forskningsprojekt, att disputerade lärare deltar i utbildningen, att relevant forskning finns integrerad i utbildningen och att studenternas "förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa vetenskapliga problem främjas". Bedömargruppen anser att den definitionen kan bidra till en forskningsanknytning av utbildningen och att den med fördel kan spridas till andra delar av lärosätet.

När nya utbildningar inrättas på grundnivå och avancerad nivå säkerställs sambandet mellan utbildning och forskning, t.ex. genom att anknytningen till forskande miljöer framgår. Forskningsanknytningen säkerställs även genom utbildningsutvärderingarna följer Treklövermodellen. Där ska den utvärderade utbildningen beskriva och värdera hur studenterna tar del av aktuell forskning. Samtidigt framgår det av självvärderingen att det finns utmaningar i och med att lärosätet är så undervisningsdominerat. En jämnare balans mellan forskning och utbildning volymmässigt vore gynnsam för utbildningens forskningsanknytning, och inom vissa utbildningar behöver andelen disputerade lärare öka. Bedömargruppen instämmer i den bedömningen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförts med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer

Uppfylld

Bedömargruppens samlade bild från självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförts med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Vid platsbesöken framkom att lärosätet aktivt använder de målmatriser som alla utbildningar ska ha. Även om det största arbetet med målmatriserna görs när programmet skapas, används de för att kontrollera målen när kurser inom programmet ändras. Vid större revideringar av program är målmatriserna enligt lärarna ett viktigt verktyg.

Enligt självvärderingen ska det för alla programutbildningar och generella examina inom huvudområden finnas en matris som visar hur kurserna bidrar till att de nationella och lokala målen uppfylls. Matrisen bifogas utbildningsplanen när den fastställs och revideras. För lärarutbildningarna är det lärarutbildningens kansli som utformar matriserna. Kursplanerna granskas av utbildningsutskottet eller kursplanegrupperna vid fakulteterna och lärarutbildningen, och progressionen inom programmen granskas av programråden. Programledaren ansvarar sedan för att kontinuerligt följa upp och uppdatera matrisen som ska finnas tillgänglig på intranätet. Självvärderingen hänvisar också till lärosätets anvisningar för utformning av kursplaner på grundnivå och avancerad nivå. Där framgår att kursens mål ska uttryckas som lärandemål med aktiva verb och vara möjliga att examinera. På så sätt kan måluppfyllelsen mätas i de examinerande momenten. Bedömargruppen anser att de obligatoriska målmatriserna fyller en viktig funktion. Platsbesöken bekräftade att de används aktivt vid revideringar av program.

Självvärderingen tar upp att det ingår en kurs om konstruktiv länkning i den högskolepedagogiska utbildningen som universitetspedagogiska enheten ger och som alla lärare ska gå. Det framgår också att kursvärderingarna innehåller frågor om hur studenterna upplever att undervisningen stöder uppfyllelsen av lärandemålen, och att examinationen mäter att studenterna nått målen. Bedömargruppen tycker att utbildningen i konstruktiv länkning är bra och att frågorna i kursvärderingen kan vara värdefulla, men än en gång så brister det på grund av låg svarsfrekvens.

I utbildningsutvärderingarna enligt Treklövermodellen ingår att utbildningarna visar hur utbildningens olika moment bidrar till uppfyllelse av examensmålen. Utbildningarna ska även redogöra för hur olika läraktiviteter bidrar till detta. Enligt bedömargruppen bidrar det till att säkerställa att bedömningsgrunden är uppfylld.

Av självvärderingen framgår att det för doktoranderna vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap upprättas en individuell målmatris, utöver den individuella studieplanen. I målmatrisen kopplas doktorandens olika aktiviteter till de nationella och lokala målen, vilket tydliggör måluppfyllelsen. Bedömargruppen anser att målmatrisen är ett bra verktyg.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Utifrån självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken framgår det enligt bedömargruppen att lärosätet genomför åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna utifrån de periodiska granskningarna. När det gäller den kontinuerliga uppföljningen anser bedömargruppen att den inte fungerar tillfredsställande på grund av att uppföljningarnas informationsunderlag brister.

I självvärderingen beskrivs den återkommande granskningen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt Treklövermodellen, som inbegriper självvärdering, granskning av självständiga arbeten och platsbesök. Utvärderargruppen ger i sin rapport graderade rekommendationer om sådant som måste, bör eller kan åtgärdas. Dessutom lyfter man fram goda exempel. Utifrån granskningen utarbetas en handlingsplan, vanligen av programledaren i samarbete med ämnesmiljön, på uppdrag av dekanen. Handlingsplanerna fastställs av fakultetsnämnden eller lärarutbildningsnämnden. Ett år efter bedömarnas rapport görs en uppföljning där ledningsgruppen för Treklövern träffar de utvärderade miljöerna inom ett kluster från de tre universiteten och diskuterar hur arbetet med handlingsplanerna går. Att lyfta fram goda exempel har de senaste åren varit ett viktigt inslag. Vid lärosätet följer respektive fakultet upp handlingsplanerna bland annat via de årliga verksamhetsberättelserna. Även en uppföljning av UKÄ:s utbildningsgranskningar ingår. Bedömargruppen anser att den periodiska granskningen som sker inom Treklöversamarbetet fungerar bra. Platsbesöken visar att modellen är väl känd och förankrad inom lärarkollegiet. Platsbesöken visar också att lärarna är engagerade i utvärderingarna och att de handlingsplaner som tas fram leder till förbättringsåtgärder.

Av självvärderingen framgår att kurs- och programvärderingar samt analyser av dem är viktiga för den kontinuerliga uppföljningen av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Kurs- och programanalyserna diskuteras vid utbildningsråden och programråden. Om åtgärder på kursnivå är motiverade, tar programledaren frågan vidare till den kursansvariga lärare som ansvarar för att genomföra beslutade ändringar och återkoppla dem till studenterna vid nästa kurstillfälle. Vid åtgärder som kräver resurser är det prefekten som fattar beslut. Om en kurs vid upprepade tillfällen visar brister upprättas en handlingsplan. Prefekten kan då delegera till studierektorn att genomföra och följa upp åtgärden samt att återkoppla resultatet till studenterna. Självvärderingen lyfter fram problemet med låg svarsfrekvens på kursvärderingarna samt att de inte är utformade kursspecifikt och därför blir ett trubbigt instrument för kursutveckling. För närvarande utvecklar lärosätet ett nytt kursvärderingssystem. För programutvärderingarna finns möjlighet att lägga till programspecifika frågor via länkar. Det nya systemet är även tänkt att råda bot på de brister som funnits i återkopplingen av kurs- och programenkäter till studenterna. När programanalysen publiceras skickas ett automatiskt mejl till programledarna, den administrativa chefen, utbildningssamordnaren och dekanen.

Varje år skriver programledaren en verksamhetsberättelse för fakulteternas utbildningsutskott respektive lärarutbildningsnämndens utbildningsråd. Verksamhetsberättelsen ska redogöra för det utvecklingsarbete som bedrivits under året och för de resultat som programmet uppnått. Dessutom ska en analys av studentvolymer och genomströmning redovisas. Fakultetsnämndens verksamhetsberättelse till utbildningsutskottet ska innehålla en bedömning av utbildningskvaliteten och av det systematiska kvalitetsarbetet vid fakultetens program. Fakultetsnämnden beslutar sedan om större åtgärder och särskilda resurser för programmens utveckling. Bland annat nämns att detta 2018 ledde till ett utredningsuppdrag åt programledarna för fysikprogrammet för att öka programmets genomströmning. Utredningen fick som resultat att programmet nu är fullt integrerat med civilingenjörsprogrammets (teknisk fysik) första tre år.

Bedömargruppen anser att de kontinuerliga uppföljningarna inte fungerar tillfredsställande. Den lärosätesgemensamma kontinuerliga uppföljningen baseras enbart på en universitetsgemensam kursvärderingsenkät även om det på kursnivå finns andra metoder, som formativa utvärderingar. I den lärosätesgemensamma kursvärderingen finns problem med att frågorna inte blir tillräckligt specifika, även om möjlighet till fritextsvar finns. Det största problemet med kursvärderingen är dock den generellt låga svarsfrekvensen som bland annat leder till att vissa kursanalyser inte kan göras. Lärosätets samtliga nivåer är medvetna om problemet, vilket framkom vid platsbesöken. Universitetsledningen uttrycker förhoppningar om att det nya kursvärderingssystemet ska lösa problemen med den kontinuerliga uppföljningen. Bedömargruppen är inte övertygad om att ett nytt kursvärderingssystem kommer att lösa problemen även om svarsfrekvensen för det nya systemet ökar. Bedömargruppen menar att lärosätet också behöver utveckla den kontinuerliga uppföljningen så att den baseras på mer än en skriftlig kursvärdering. Platsbesöken visade på flera goda exempel på hur man inom vissa program och kurser tar vara på och utvärderar studenternas synpunkter som ett komplement till den skriftliga kursvärderingen. Lärosätet bör ta tillvara dessa goda exempel och använda dem till att utveckla systematiken i den kontinuerliga uppföljningen. Låg svarsfrekvens på kursvärderingar är ett gemensamt problem för svenska lärosäten, där vissa också utvecklat alternativa kontinuerliga uppföljningar. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att ta del av andra lärosätens goda exempel inom den kontinuerliga uppföljningen.

Självvärderingen redogör för den periodiska granskningen av utbildning på forskarnivå. Den liknar i mycket de utvärderingar av utbildning på grundnivå och avancerad nivå som görs inom ramen för Treklövermodellen. Den genomförs i kluster och med externa granskare. Bedömarnas rapport, som föredras för fakultetsnämnden och eventuellt forskarutbildningsutskottet, ska skickas till rektor och dekanen med kopia till ämnesföreträdarna och prefekterna. Dekanerna ger forskarutbildningsämnena i uppdrag att ta fram en eller flera handlingsplaner per kluster. Föreslagna handlingsplaner diskuteras vid ett seminarium och fastställs sedan av fakultetsnämnden. Senast nio månader efter bedömarnas rapport blivit offentlig ska handlingsplanen följas upp i fakultetsnämnden. I självvärderingen nämns att pilotomgången av forskarutbildningsämnena engelska, pedagogiskt arbete, kemiteknik och materialteknik pågår. Platsbesöken visade också att pilotomgången verkar fungera i praktiken, och bedömargruppen anser att lärosätet är på rätt väg med den regelbundna granskningen av forskarutbildningen.

I självvärderingen redogörs också för den kontinuerliga uppföljningen på forskarnivå som ligger på fakulteterna. I uppföljningen ingår att säkerställa att man lever upp till krav på lärarkompetens och miljö. Även de individuella studieplanerna följs upp, där doktoranden, handledaren, examinatorn, prefekten och dekanen medverkar. Kursvärderingar och kursanalyser följs upp av forskarutbildningsutskotten vid respektive fakultet. Vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap gör fakultetskansliet varje år en sammanställning, där det bland annat ingår antal avlagda examina och genomsnittlig studietid samt en översikt av bevakningen av de individuella studieplanerna. En doktoranduppföljning görs minst vart tredje år. Forskarutbildningsutskottet föreslår utifrån analysen eventuella åtgärder som sedan beslutas av fakultetsnämnden. Varje tredje år görs även en enkät till tidigare doktorander. Bedömargruppen anser att detta är en bra uppföljning.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet inte fullt ut säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Bedömargruppen menar att studenterna inte på ett systematiskt sätt får återkoppling på kursvärderingar och information om granskningsresultat om sin utbildning. Denna bedömningsgrund kan därför inte anses vara uppfylld.

I självvärderingen redogörs först för publicering och kommunikation av resultat från den kontinuerliga uppföljningen. Kursanalyserna, som ska innehålla föreslagna och genomförda åtgärder, publiceras på kursens sida på lärosätets webbplats, så att de både är tillgängliga för befintliga och presumtiva studenter. Om kursanalysen inte publiceras trots en automatiskt genererad påminnelse, går påminnelsen vidare till studierektorn, prefekten och dekanen. Även programanalyserna publiceras på lärosätets webbplats. Programledarna träffas också i programledarmöten för att byta erfarenheter och fånga upp gemensamma utvecklingsområden. Studenter och medarbetare får också information genom olika forum på institutions- och fakultetsnivå.

Bedömargruppen ser i självvärderingen att lärosätet har bra planer för att kommunicera granskningsresultat. Platsbesöken visar dock att granskningsresultat och åtgärder från både den kontinuerliga och periodiska kvalitetsprocessen inte alltid når fram till studenterna. Bedömargruppens slutsats är att detta till viss del beror på problem med låg svarsfrekvens på kursvärderingar som leder till "tomma" kurs- och programanalyser samt på att vissa beredningsgrupper har få aktiva studentrepresentanter som också gör det svårt att nå ut med resultat och åtgärder i den periodiska kvalitetsprocessen. Bedömargruppen har dock vid platsbesöken sett att det finns goda exempel på väl fungerade programråd där återkoppling och dialog med studenter fungerar bra. Bedömargruppen anser att lärosätet till stor del kan komma tillrätta med den här bedömningsgrunden om åtgärder genomförs relaterade till bedömningsgrunderna 3.5 och 5.1.

Av självvärderingen framgår att planen för de olika aktiviteterna i Treklöverutvärderingarna ingår i kvalitetsrådets kommunikationsplan. Regleringen av kommunikationen av resultaten grundas på en överenskommelse mellan de ingående lärosätena. Utvärderargruppernas rapporter publiceras på lärosätets webbplats. Det finns också en rutin för att säkerställa att kunskap överförs till kommande utvärderingsmiljöer. När det gäller utvärdering av utbildning på forskarnivå, publiceras rapporten också på lärosätets webbplats och lärosätet planerar att publicera den interna kommunikationen av resultat och handlingsplaner på ett liknande sätt som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att resultat och handlingsplaner inom Treklövermodellen och den liknande modellen för forskarutbildning kommuniceras på ett bra sätt.