Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Karlstads universitet. I det här yttrandet framgår våra bedömningar med motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• professor Anders Malmberg, Uppsala universitet (ordförande, sakkunnig)
• universitetslektor Sara Bjärstorp, Malmö universitet (sakkunnig)
• professor Per Åberg, Göteborgs universitet (sakkunnig)
• professor Jörgen Elbe, Högskolan Dalarna (sakkunnig)
• professor Lena Lauritsen Bendiksen, UiT Norges arktiske universitet, Norge (sakkunnig)
• Pil Maria Saugmann, Stockholms universitet (doktorandrepresentant)
• Sanela Lulic, Lunds universitet (studentrepresentant)
• strategisk rådgivare Pia Kinhult, European Spallation Source (ERIC) (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, en doktorandinlaga och dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet, studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken finns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var fyra veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Anders Malmberg

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Karlstads universitet

Lärosäte

Karlstads universitet ID-nr

A-2021-06-5193Bedömningsområde: 1. Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett sammanhållet kvalitetssystem som finns dokumenterat och publicerat på lärosätets webbplats samt en tillräckligt tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet som fungerar ändamålsenligt. Utifrån en lärosätesövergripande kvalitetspolicy utformar fakulteterna och lärarutbildningsnämnden sina egna riktlinjer, med anpassningar till de egna utbildningarnas behov. Av de olika underlag som bedömargruppen tagit del av, inklusive platsbesöken, framgår att kvalitetssystemet är en del av den generella styrningen där återkommande verksamhetsdialoger används för rapportering, återkoppling och verksamhetsuppdrag. Lärosätet bedöms ha systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal och doktorander. Ett utvecklingsområde som lärosätet tar upp i självvärderingen, och som bedömargruppen instämmer i, är att i högre grad involvera studenterna i kvalitetsarbetet. Systemet för återkommande utbildningsutvärderingar förefaller fungera väl, medan den kontinuerliga utbildningsuppföljningen dras med vissa problem. Bedömargruppen anser utifrån underlagen att lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet. Den information som kvalitetssystemet genererar är offentlig och tillgängliggörs på ett ändamålsenligt sätt, särskilt när det gäller de återkommande utbildningsutvärderingarna. När det gäller återkopplingen till studenterna av resultaten från den kontinuerliga uppföljningen finns brister.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet genomför återkommande utbildningsutvärderingar som får genomslag i utbildningsmiljöerna, uppfattas som kvalitetsdrivande av ledningen på olika nivåer och uppmuntrar till delaktighet.
• Det finns ett väl fungerade system för verksamhetsdialoger där kvalitetssystemets resultat rapporteras uppåt, varefter förbättringsåtgärder beslutas i form av verksamhetsuppdrag.
• Resultaten från de återkommande utbildningsutvärderingarna samt lärosätets handlingsplaner, som är baserade på rekommendationer i utvärderingsrapporterna, publiceras på lärosätets webbplats.
• Kvalitetssystemet balanserar på ett rimligt sätt lärosätesgemensamma principer med lokal anpassning på fakultetsnivå.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver arbeta aktivt med att utveckla komplementära former för att hämta in studentåterkoppling, och sprida goda exempel på sådana insatser mellan institutioner och fakulteter. Det behövs ett nytt system för kursvärdering.
• Lärosätet behöver förbättra rutinerna för återkoppling och tillgängliggörande av kursvärderingsresultat till berörda studenter.
• Lärosätet behöver utveckla förutsättningar för engagemang och deltagande i kvalitetssystemet för studenter. Medan doktoranderna verkar väl organiserade och deltar aktivt i kvalitetsarbetet, finns stora utmaningar när det gäller att systematiskt stimulera studentinflytande och studentmedverkan i kvalitetsarbetet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Av de olika underlag som bedömargruppen tagit del av, inklusive platsbesöken, framgår att kvalitetssystemet är en del av den generella styrningen där återkommande verksamhetsdialoger används för rapportering, återkoppling och verksamhetsuppdrag. Institutionsnivån och lärarkollegierna är starkt engagerade i kvalitetssystemet, medan studenternas delaktighet är svagare. Systemet för återkommande utbildningsutvärderingar förefaller fungera väl medan den kontinuerliga utbildningsuppföljningen dras med vissa problem.

Självvärderingen räknar upp åtta grundprinciper för universitetets kvalitetssäkring och kvalitetsarbete: kvalitetskultur, systematiskt kvalitetsarbete, processer och metoder utifrån syfte och mål, enkelhet kontra komplexitet, transparens, expertkunskap, samband mellan utbildning och forskning samt samband mellan kvalitetssystem och övergripande vision/strategier. Det nämns också att kvalitetsarbetet ska stödja lärosätets sex strategiska mål för perioden 2019–2023, vilka konkretiserats i ett antal framgångsfaktorer kopplade till nyckeltal. De här principerna framstår för bedömargruppen som relevanta.

Vid universitetet finns två fakulteter som leds av dekaner, som också är ordförande för respektive fakultetsnämnd, samt en lärarutbildningsnämnd med dekan. Av självvärderingen framgår att ansvaret för kvalitetssäkring av utbildning och forskning vilar på fakulteterna, utom när det gäller kvalitetssäkringen av lärarutbildningsprogrammen och relaterad forskning, där lärarutbildnings?nämnden har ansvaret. Fakulteterna har lokala tillämpningar av det lärosätesövergripande sammanhållna kvalitetssystemet. År 2015 inleddes Treklöversamarbetet med Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet, vars syfte är att genomföra utbildningsutvärderingar med kollegial granskning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den första cykeln inleddes 2018 och avslutas 2022.

Utifrån självvärderingen och platsbesöken anser bedömargruppen att balansen mellan centralisering och decentralisering är väl avvägd i det avseendet att hela kvalitetssystemet vilar på lärosätesgemensamma principer samtidigt som systemet kan anpassas till skillnader mellan fakulteter och institutioner. Av självvärderingen framgår att det är kvalitetsrådet som ansvarar för att granska forskarutbildningen, och att processen i stort sett liknar processen för granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det finns en särskild handläggningsordning för utbildning på forskarnivå. Även här ingår externa bedömare, men granskningarna sker alltså inte inom ramen för Treklöversamarbetet. Hittills har endast pilotgranskningar gjorts av några ämnen. Vid tiden för platsbesöken hade dessa ännu inte följts upp, och modellen för pilotgranskningar har ännu inte utvärderats. Av självvärderingen framgår att resultatet av granskningarna ska återföras till universitets- och fakultetsledningarna som ansvarar för att genomföra nödvändiga åtgärder. Enligt självvärderingen ansvarar fakulteterna även för att följa upp forskarutbildningen genom enkätundersökningar till doktoranderna om deras arbets- och studieförhållanden. Bedömargruppen har ingenting att anmärka när det gäller den här modellen även om det inte helt tydligt framgick varför man valt att inte inkludera forskarutbildningarna inom ramen för Treklöversamarbetet.

Institutionsnivån är relativt osynlig i självvärderingen, samtidigt som platsbesöken gav ett klart intryck av att institutionerna har en central roll i, och känner starkt ägarskap över, kvalitetsarbetet. Detta är något som med fördel kan framhävas tydligare i beskrivningen av kvalitetssystem och kvalitetsarbete vid lärosätet.

Enligt självvärderingen består kvalitetssäkringen av kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning. Fyra gånger om året genomförs verksamhetsdialoger mellan universitetsledning, fakultetsledning eller ledning för lärarutbildningsnämnden. Verksamhetsdialogerna, som dokumenteras, är underlag för rektors återrapportering till styrelsen samt för de årliga verksamhetsuppdragen som beslutas av rektor och ges till fakulteterna och lärarutbildningsnämnden. Universitetsledningen får även kontinuerlig återkoppling om kvalitetsarbetet från kvalitetsrådet, som består av prorektor, representanterna från fakulteterna, lärarutbildningsnämnden, de centrala stödfunktionerna samt en student på grundnivå eller avancerad nivå och en forskarstuderande. Kvalitetsrådet ansvarar för den regelbundna externa granskningen av forskning och forskarutbildning. Resultatet av granskningarna återkopplas, enligt självvärderingen, till universitetsledningen, fakultetsledningarna och lärarutbildningsnämnden, som genomför de åtgärder som anses nödvändiga. Kvalitetsarbetet är integrerat i den generella modellen för verksamhetsstyrning och uppföljning. Systemet med verksamhetsdialoger verkar enligt bedömargruppen fungera väl. Åtgärder som aktualiseras av kvalitetssystemet formuleras i termer av verksamhetsuppdrag.

Den största bristen i själva kvalitetssystemet är att informationsunderlaget för den kontinuerliga, årliga, uppföljningen är svagt eftersom systemet med kursvärderingar fungerar dåligt. Den här bristen har varit känd länge, och ett nytt system är under utarbetande, efter initiativ från kvalitetsrådet. Bristen kompenseras delvis genom andra former för att hämta in återkoppling från studenterna, men de är inte systematiska. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att, förutom det pågående arbetet med att införa ett nytt system för kursvärderingar, arbeta för att etablera arenor för kunskapsöverföring mellan institutioner och fakulteter när det gäller att utveckla flerfaldiga former för återkoppling från studenter (se vidare under bedömningsgrund 3.5). Bedömargruppen konstaterar utifrån underlag och platsbesök att systemet med individuella studieplaner är väl förankrat och tjänar som underlag för kontinuerlig uppföljning av utbildning på forskarnivå.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy som är offentlig genom att den är publicerad på lärosätets webbplats. Av de underlag som bedömargruppen tagit del av, inklusive platsbesöken, framgår att lärosätets kvalitetssäkringspolicy är en del av den strategiska styrningen.

Rektor fastställde 2017 en policy för kvalitet i utbildning baserad på de europeiska standarderna för högre utbildning (ESG) och SUHF:s rekommendationer om kvalitetssäkring av utbildning. Policyn utökades 2019 till att även omfatta forskning och de centrala stödfunktionerna. Principerna när det gäller forskning utgår från SUHF:s rekommendationer för kvalitetssäkring av forskning och från den europeiska kodexen för forskningens integritet (ALLEA), samt från Vetenskapsrådets skrift om god forskningssed. Bedömargruppen anser att policyn är väl formulerad och fungerar som en gemensam ram för kvalitetsarbetet vid lärosätet.

Enligt självvärderingen är kvalitetssystemet decentraliserat. Fakulteternas, lärarutbildnings?nämndernas och de centrala stödfunktionernas lokala tillämpningar finns beskrivna i särskilda dokument på lärosätets webbplats. Bedömargruppen gör bedömningen att det finns en rimlig grad av decentralisering som innebär att, inom respektive fakultetsnämnds ram, enskilda institutioner och utbildningsprogram kan anpassa kvalitetsarbetet till den egna verksamhetens specifika villkor och behov. Platsbesöken bekräftar att den här decentraliseringen fungerar väl både på institutionsnivå och för lärosätet som helhet.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har en tillräckligt tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet, och att den fungerar ändamålsenligt.

Enligt självvärderingen utgår kvalitetsarbetet dels från den fastställda arbets- och delegationsordningen, dels från ESG. I självvärderingen finns en matris som illustrerar hur de olika standarderna täcks in av kvalitetsarbetet och vem som ansvarar för beslut respektive beredning. Ansvaret är fördelat på universitetsledningen (rektor och styrelsen), fakulteterna, lärarutbildningsnämnden, de centrala stödfunktionerna eller institutionerna. Bedömargruppen anser att arbetsfördelningen är rimligt tydlig, och följer gängse standard vid de flesta lärosäten. Styrelsen och rektor har ett övergripande ansvar, medan fakultetsnämnderna och lärarutbildningsnämnden mer konkret säkerställer att kvalitetsarbetet vid institutionerna och inom utbildningsprogrammen fungerar och följs upp. Bedömargruppen anser dock att institutionernas och prefekternas roll bör tydliggöras i beskrivningar av kvalitetssystemet.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander

Uppfylld

Av självvärderingen och platsbesöken framgick att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal och doktorander. Ett utvecklingsområde som lärosätet tar upp i självvärderingen, och som bedömargruppen instämmer i, är att i högre grad involvera studenterna i kvalitetsarbetet.

Enligt självvärderingen är lärosätets kvalitetsarbete organiserat på ett sätt som ska stödja delaktighet, engagemang och ansvar. Matrisen över kvalitetsarbetet och dess ansvarsfördelning illustrerar, enligt självvärderingen, att beslut och beredning sker på alla nivåer inom lärosätet. Exempel som nämns där både beslut och beredning sker i kollegiala organ är programråd och ämnesmöten. Studentinflytandet är integrerat i kvalitetsarbetet genom studenternas engagemang i beredande och beslutande organ, samt genom program- och kursvärderingar. Bedömargruppen har dock i samband med platsbesöken kunnat notera att studentinflytandet i väsentliga avseenden inte fungerar tillfredställande, se vidare under bedömningsgrund 5.1.

Bedömargruppen menar att lärarkårens engagemang är svagt framskrivet i självvärderingen, som understryker de lärosätesgemensamma snarare än de lokala kvalitetssäkringsprocesserna. Samtidigt gav intervjuerna med prefekter och lärare vid platsbesöken intrycket att kvalitetssystemet är starkt förankrat på institutionsnivån, med en hög grad av lärarengagemang. Också doktoranderna som grupp förefaller, inte minst utifrån vad som framgick vid platsbesöken, delta i kvalitetsarbetet med stort engagemang. Bedömargruppen finner utifrån detta att lärosätet har lyckats skapa processer som uppmuntrar lärare, övrig personal och doktorander till delaktighet.

Däremot framgår av både självvärderingen och platsbesöken att studenternas delaktighet och engagemang generellt erbjuder stora utmaningar. Alla – från universitetsledning till enskilda lärare – förefaller väl medvetna om betydelsen av, och är positiva till, ett starkt studentengagemang och inflytande i frågor som rör utbildning inklusive kvalitetsfrågor. Samtidigt verkar studentkåren ha problem som inte kunnat lösas, och som understrukits ytterligare under pandemin. Det innebär att det generellt är svårt för studentkåren att hitta studentrepresentanter till alla positioner där de skulle behövas, att programföreningar och liknade i praktiken ofta träder in i studentkårens ställe utan att ha kårstatus, liksom att det är svårt att få studenter att svara på kursvärderingar. Även om problem inom studentkåren och de speciella förutsättningarna under pandemin säkerligen är viktiga orsaker till problemen, finner bedömargruppen att ansvaret i första hand ligger på lärosätet. Karlstads universitet har inte skapat tillräckligt systematiska processer som uppmuntrar studenter till delaktighet, engagemang och ansvar, och trots att problemen varit kända under lång tid har de inte lösts. Se vidare under bedömningsområde 5.

I den här lärosätesgranskningen saknas också en studentinlaga om kvalitetsarbetet för utbildning, och vid platsbesöken var det i något fall inte möjligt att få studenter att delta.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet

Uppfylld

Av självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken framgår att lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Av självvärderingen framgår att verksamhetsplaneringen sker i form av verksamhetsuppdrag från rektor till fakultetsnämnderna, lärarutbildningsnämnden och de centrala stödfunktionerna. Uppdragen utgår ifrån strategisk plan, lärosätets regleringsbrev, resultat från tidigare utvärderingar och ifrån förslag från mottagarna av uppdragen. Uppdragen kommuniceras genom verksamhetsdialoger, där både uppdrag och återrapportering dokumenteras. Verksamhetsdialogerna omfattar både ekonomi, kvalitet och kvalitetsutvecklande insatser på samtliga utbildningsnivåer samt utbildningsutbudet på grundnivå och avancerad nivå. Fakulteterna ansvarar för uppföljningen av utbildningsutbudet på forskarnivå. Självvärderingen och intervjuerna vid platsbesöken visar att systemet fungerar, även om det kanske vore tydligare om något dialogtillfälle exklusivt handlade om kvalitetsuppföljning snarare än att som nu behandla kvalitetsfrågor som en del av agendan vid samtliga dialogtillfällen.

Självvärderingen ger exempel på hur resultat av utvärderingar tas om hand. För att komma till rätta med brister i lärarutbildningen som framkommit i utvärderingar, ingick i verksamhetsuppdraget att säkerställa att kurserna inom lärarutbildningen uppfyller kvalitetskraven. Det konkretiserades till ett utvecklingsuppdrag för ett nytt utbildningsprogram med ämnesdidaktik som huvudområde samt att långsiktigt förstärka kompetensen inom svenskämnet. Man har också gjort en halvtidsutvärdering av Treklövermodellen. Den har visat att modellen i stort fungerar väl, men några punkter att se över är självvärderingarnas omfattning och instruktionerna till bedömarna.

Som ett utvecklingsområde anges i självvärderingen att det vore bra att stärka förmågan att centralt på lärosätet i större utsträckning kunna fånga upp och analysera signaler från kvalitetssystemet. Som ett exempel på detta anges att sammanställa information om hur ESG uppfylls i olika delar av organisationen. Det föreslås också att kvalitetsfrågor får en tydligare plats i verksamhetsdialogerna, en slutsats som bedömargruppen delar.

Fördjupningsspåren och platsbesöken visar att uppföljningen av de återkommande utbildningsutvärderingarna (Treklöverutvärderingar) tycks fungera väl, medan den kontinuerliga, årliga utbildningsuppföljningen ofta saknar relevanta informationsunderlag och därför blir svagare (se vidare under bedömningsgrund 3.5). Den pilotgranskning av en forskarutbildning som ingick i de fördjupningsspår som bedömargruppen valt hade vid tiden för platsbesöket ännu inte följts upp.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen bedömer att den information som kvalitetssystemet genererar är offentlig och tillgängliggörs på ett ändamålsenligt sätt, särskilt när det gäller de återkommande utbildningsutvärderingarna. När det gäller återkopplingen till studenterna av resultaten från den kontinuerliga uppföljningen finns brister (se även under bedömningsgrund 3.6).

I självvärderingen uppges att lärosätet har en kommunikationspolicy med övergripande riktlinjer för både intern och extern kommunikation. På lärosätets webbplats finns information till allmänheten om lärosätets kvalitetsarbete, och i anslutning till styrdokumenten för utbildningsprogram och kurser på grundnivå och avancerad nivå finns även resultat och analyser från kurs- och programutvärderingar. Bedömargruppen ser positivt på det.

Av självvärderingen framgår att kvalitetsrådet och kvalitetsarbetet har egna webbsidor på lärosätets webbplats och att informationen vänder sig både till externa och interna intressenter. Man lyfter också i självvärderingen fram att UKÄ:s tillsynsgranskning hösten 2021 bedömde att lärosätet hade rutiner för att säkerställa att kursvärderingar görs och sammanställs. Men UKÄ ansåg att lärosätet i sina riktlinjer bör förtydliga på vilket sätt studenterna som fått möjlighet att svara på kursvärderingarna också ska informeras om resultaten och eventuella beslutade åtgärder. Bedömargruppen kan av självvärderingen och platsbesöken konstatera att den bristen kvarstår. Frågan behandlas vidare i anslutning till bedömningsgrund 3.5.

Bedömningsområde: 2. Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet genom processer och rutiner säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, både genom rutiner vid inrättande av utbildningar, kontinuerligt kvalitetsarbete och återkommande granskningar. Trots väletablerade processer och ett strategiskt arbete med rekryteringar konstaterar bedömargruppen att det finns vissa svårigheter att rekrytera undervisande och forskande personal och att det förekommer problem med underbemanning, varför processerna behöver utvecklas ytterligare. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer en främjande miljö, där den undervisande personalen har möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens och ämneskompetens. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa kompletta miljöer där både utbildning och forskning ingår, vilket är främjande för lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga utveckling. Medarbetarsamtal och tillhörande kompetensutvecklingsplaner fungerar väl, och kopplas ihop med olika aktiviteter i kvalitetssystemet. Det finns goda möjligheter till pedagogisk kompetensutveckling och meritering. Här framstår särskilt den universitetspedagogiska enheten (UPE) som en viktig resurs. Bedömargruppen menar att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga och att det finns rutiner och processer för att säkerställa att studenter och doktorander genomför sina studier inom planerad tid.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa kompletta miljöer där både utbildning och forskning ingår, vilket är främjande för lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga utveckling.
• Universitetspedagogiska enheten är en viktig resurs som arbetar behovsanpassat.
• Doktorandernas individuella studieplaner fungerar som ett bra stöd.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver utveckla processerna för att identifiera kompetensbehov och rekrytera lärare ytterligare, för att komma åt rekryteringsproblem.
• Lärosätet bör förtydliga frågor i kursvärderingar som rör studenternas arbetsmiljö.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov

Uppfylld

Bedömargruppen anser att det finns ändamålsenliga processer för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. I både självvärderingen och vid platsbesöken framkom att lärosätet arbetar strategiskt för att skapa kompletta miljöer där utbildning och forskning är sammanlänkade. Bedömargruppen menar att det är en viktig förutsättning för att säkerställa utbildningarnas behov av både pedagogisk och vetenskaplig kompetens. Rutiner och processer för inrättande av utbildningar bidrar till att säkerställa den undervisande personalens kompetens. Detsamma gäller för de regelbundna granskningarna inom Treklöversamarbetet. Även i det kontinuerliga kvalitetsarbetet lyfts frågor om kompetensförsörjning fram. Rekryteringsprocesser kvalitetssäkras på olika sätt, samtidigt som det finns problem att rekrytera inom vissa områden. Sammantaget finns processer för kompetensförsörjning, men bedömargruppen vill uppmärksamma att de kan behöva utvecklas för att komma åt rekryteringsproblemen.

Av självvärderingen framgår att uppföljning av hur väl utbildningsverksamhetens behov uppfylls sker kontinuerligt i verksamhetsdialoger mellan fakulteterna och rektor, respektive mellan dekanerna och institutionsledningarna. I samband med dialogerna identifieras även behov av rekrytering. Ett exempel på en åtgärd som genomförts med anledning av vad som framkommit vid dialogerna är att styrelsen för lärosätet för 2022 beslutat att rekrytera tio biträdande lektorer till olika områden som behöver förstärkas långsiktigt. Bedömargruppen anser att detta visar på en god förmåga i kvalitetssystemet att aggregera information som kan leda till strategiska beslut om kompetensförsörjning.

Självvärderingen uppger att dokumentet Strategi för rekrytering av lärare och forskare 2021–2023 är en utgångspunkt för rekrytering, och att varje institution upprättar en kompetensförsörjningsplan. Vid platsbesöken bekräftades bilden av att det bedrivs ett aktivt arbete med dessa kompetensförsörjningsplaner, vilket bedömargruppen ser positivt på. År 2021 publicerades även en internrevisionsrapport om rekrytering och kompetensförsörjning, som enligt självvärderingen visade att det finns aktuella styrdokument, handledningar och verktyg för kompetensförsörjning. Enligt självvärderingen har HR tagit fram en rapport och en handlingsplan för en översyn av rekryteringsprocessen. I övrigt följer man SUHF:s rekommendationer om krav för olika lärarbefattningar. Lärosätets rekryteringsprocesser framstår enligt bedömargruppen som ändamålsenliga och väl etablerade.

Lärosätet har anslutit sig till Human Resources Strategy for Researchers, och 2020 fick man utmärkelsen HR Excellence in Research – en utmärkelse som enligt självvärderingen ges till arbetsgivare som har en stimulerande arbetsmiljö med goda villkor för forskare och som kontinuerligt arbetar för att utveckla dessa. På grund av svårigheten att inom vissa områden rekrytera disputerad personal, satsas det på meriteringsanställningar och på forskarutbildning för adjunkter. Att lärarna på yrkesprogrammen också har aktuell kunskap om yrkesområdet, möjliggörs enligt självvärderingen av den starka samverkan med det omgivande samhället som finns inom utbildning och forskning. Det framgår inte av underlagen om detta gäller över hela lärosätet eller bara inom vissa utbildningar. Enligt självvärderingen finns det ett pedagogiskt meriteringssystem med möjlighet att bli utnämnd till meriterad eller excellent lärare, något bedömargruppen ser som främjande för säkerställandet av pedagogisk kompetens.

I samband med att nya utbildningar inrättas säkerställs att det finns tillräcklig lärarkompetens. Självvärderingen anger också att lärarkompetensen för utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå följs upp genom utbildningsutvärderingarna inom ramen för Treklöversamarbetet, vilket fördjupningsmaterialet ger flera exempel på. Även hur kompetensutveckling och erfarenheter från aktuellt verksamhetsfält tas till vara och förmedlas till studenterna, är något som ska tas upp i de självvärderingar som skrivs i samband med utbildningsutvärderingarna. Utvärderingarna har i några fall identifierat brister och utvecklingsområden och de lyfts fram i handlingsplaner för vidare åtgärder. Även det kontinuerliga kvalitetsarbetet lyfter, enligt självvärderingen, fram frågor om kompetensförsörjning, till exempel i institutionernas analyser av sitt förbättringsarbete. Vid platsbesöken gavs exempel på hur man i det utbildningsnära kvalitetsarbetet på programnivå arbetar med kompetensmatriser. Sammantaget visar detta på ett aktivt arbete med kompetensförsörjning på samtliga organisatoriska nivåer, vilket bedömargruppen anser är en styrka.

Samtidigt som både självvärderingen, platsbesöken och fördjupningsmaterialet visar på ett strukturerat och strategiskt arbete med kompetensförsörjning, så framkommer också en bild av att lärosätet bitvis har svårt att hitta rätt och tillräcklig kompetens. Problem med underbemanning lyfts fram i flera sammanhang. Även om processer och rutiner framstår som väl förankrade i organisationen, anser bedömargruppen att de kan behöva utvecklas ytterligare för att komma åt problemet att rekrytera rätt och tillräcklig lärarkompetens.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Den samlade bilden från självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet erbjuder en främjande miljö för undervisande personal. Utöver medarbetarsamtal och tillhörande kompetensutvecklingsplaner finns också processer för att lyfta fram frågor om kompetensutveckling och planering av kompetensutvecklingstid i det kontinuerliga kvalitetsarbetet liksom i de regelbundna granskningarna inom Treklöversamarbetet. Den universitetspedagogiska enheten är en viktig resurs, och vid platsbesöken och i fördjupningsmaterialet framgår tydligt att den spelar en viktig roll för pedagogisk kompetensutveckling, vilket inte minst illustrerades under den digitala omställning som pandemin medförde.

Självvärderingen lyfter fram nyckelfaktorer för att skapa en kvalitetskultur, nämligen individuellt engagemang, ansvarstagande, tillit och en gemensam syn på kvalitet. Nyckelfaktorerna finns i lärosätets ledar- och medarbetarpolicy, som ligger till grund för den medarbetarundersökning som görs vartannat år. Det anges att cheferna varje år i medarbetarsamtalen följer upp policyn. I medarbetarsamtalen upprättas och följs också kompetensutvecklingsplaner upp. Baserat på platsbesöken och fördjupningsmaterialet uppfattar bedömargruppen att kompetensutvecklingsplanerna är levande dokument, och att frågor som rör förutsättningar för både ämnesmässig och pedagogisk kompetensutveckling finns med både i det kontinuerliga kvalitetsarbetet och de regelbundna utbildningsgranskningarna.

Självvärderingen lyfter även fram välfungerande stödfunktioner som viktiga för att skapa en främjande miljö. En annan intressant och ofta bortglömd aspekt av vad en främjande miljö innebär tas också upp, nämligen väldefinierade ansvarsområden och processer. Utifrån ett användarcentrerat perspektiv har arbetssituationen för t.ex. lärare och doktorander kartlagts vid lärosätet, vilket förbättrar förutsättningarna för en främjande miljö. Bedömargruppen ser positivt på det initiativet.

I självvärderingen understryks vidare vikten av att försöka knyta alla lärare till ämnesmiljöer och forskningscentrum där det bedrivs forskning. Det anges även att lärarna har möjlighet att delta i konferenser vid andra lärosäten och i lärarutbyten. Det finns fastställda principer för intern fördelning av forskningsmedel. Här framkom vid platsbesök en viss problematik med inlåsningseffekter, eftersom tilldelningen av forskningsmedel delvis baseras på historiska fördelningar. Utöver det finns också särskilda satsningar för att stärka forskningsmiljöerna. Trots utmaningar med att en del miljöer vid lärosätet är små, menar bedömargruppen att det finns ett målmedvetet arbete för att skapa förutsättningar för alla lärare att ingå i en forskningsmiljö, vilket är främjande för utvecklingen av ämneskompetens.

Det framgår av självvärderingen att universitetspedagogiska enheten (UPE) erbjuder kurser och annat stöd för lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Enheten ger även stöd i att sammanställa en pedagogisk meritportfölj som används vid prövning av behörig, meriterad och excellent lärare i enlighet med SUHF:s riktlinjer. UPE har utvecklat sitt utbud och arbetssätt för att möjliggöra individ- och behovsanpassad pedagogisk kompetensutveckling, både i form av högskolepedagogiska kurser, forskarhandledarutbildning och workshoppar och liknande utifrån olika miljöers behov. Det här behovsanpassade arbetssättet anser bedömargruppen är en styrka. I både intervjuer vid platsbesök och i fördjupningsunderlag ges flera exempel på värdet av UPE:s utbud av kurser och stöd till pedagogisk utveckling, inte minst i omställningen till distansundervisning under pandemin. Bedömargruppen anser att UPE är en betydande resurs när det gäller att möjliggöra för undervisande personal att utveckla sin pedagogiska kompetens.

Varje nyanställd lärare får, enligt självvärderingen, en erfaren kollega som kollegial handledare som har uppdrag i tjänsten att introducera den nyanställda. Lärosätet har också genomfört en språksatsning för personal som vill bli bättre på att kommunicera på engelska inom ramen för sitt arbete. Bedömargruppen ser positivt på den här typen av åtgärder, eftersom de bidrar till en främjande miljö där både kollegialitet och kompetensutveckling ingår som naturliga delar.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar på ett tillfredsställande sätt för att säkerställa att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga. Det ställs kvalitetskrav på ändamålsenliga miljöer och infrastruktur när utbildningar inrättas och det granskas även i Treklöverutvärderingarna. Det ställs dock inga specifika frågor om studenternas arbetsmiljö i kursvärderingarna, vilket bedömargruppen anser är problematiskt. Över huvud taget brister kursvärderingarna som underlag och ger svagt stöd för studentinflytande även när det gäller frågor om studiemiljön. Frågor om doktorandernas studiemiljö lyfts fram på ett tydligt sätt i de regelbundna granskningarna, vilket förbättrar förutsättningarna för ett främjande arbete med studiemiljön.

Det finns också en lokalstrategisk arbetsgrupp som leds av campuschefen där fakulteter, studentkår och huvudskyddsombud finns representerade. Det är universitetsstyrelsen som fattar beslut om lokalförsörjningsplanen. Även i Treklövergranskningarna finns frågan om infrastruktur med, som laboratorieresurser.

I det nuvarande kursvärderingssystemet finns ingen explicit fråga om studiemiljön, men studenterna har möjlighet att kommentera den i fritextssvaren. Där har de t.ex. tagit upp dålig luft och belysning. Kommentarerna tas enligt självvärderingen om hand i den fortsatta kursplaneringen och bokning av lokaler. Bedömargruppen menar att det är problematiskt att det inte ställs specifika frågor om studenternas arbetsmiljö, eftersom den informationen kan vara svår att få fram på annat sätt. Den låga svarsfrekvensen på kursvärderingarna har ofta förvärrat det problemet.

Treklövergranskningarna innehåller ett bedömningskriterium om i vilken utsträckning undervisningen fokuserar på studentens lärande. Enligt självvärderingen kopplar det till studentens lärandemiljö, eftersom det ingår en beskrivning av lärarnas aktiviteter, som förnyelse av undervisningsmetoder och användning av ny teknik.

Självvärderingen lyfter i detta sammanhang fram arbetsmiljöhandboken, som beskriver lärosätets systematiska arbetsmiljöarbete som stöd för både studenter och doktorander. Studenterna bör i första hand vända sig till prefekten för synpunkter på studiemiljön. De kan även vända sig till studerandeskyddsombuden och studentkåren, eller till avdelningen för utbildningsstöd. Genom studerandeskyddsombudet kan de lyfta fram frågor till arbetsmiljökommittén. Doktorandernas arbetsmiljö följs upp genom regelbundna medarbetarundersökningar och under pandemin har det även genomförts så kallade pulsmätningar. Även i pilotgranskningen av forskarutbildningen i engelska får frågor som rör doktorandernas studie- och arbetsmiljö stort utrymme, både i självvärderingen, bedömarrapporten och handlingsplanen, vilket bedömargruppen anser är positivt.

I självvärderingen beskrivs metoden Följ en som ett sätt att kontinuerligt följa upp användarnas erfarenheter av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Detta har lett till att ett antal utvecklingsområden identifierats och förbättringsprojekt har initierats. Bedömargruppen anser att ett användarcentrerat arbetssätt främjar utvecklingen av studiemiljön.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Bedömargruppen anser utifrån självvärderingen, doktorandinlagan, fördjupningsmaterialet och platsbesöken att lärosätet säkerställer att studenter och doktorander får förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingar tar upp flera rutiner och processer som ska säkerställa att bedömningsgrunden uppfylls. Med hjälp av kurs- och programvärderingar kan brister identifieras och åtgärdas inom ramen för kursutvecklingsarbetet. Programledaren kan genom kontakten med studenterna under hela utbildningen få information om det finns problem i undervisningen eller om någon enskild student har studieproblem. Programledaren leder programrådet som har mandat att genomföra de åtgärder som behövs. Arbetet rapporteras och följs upp i respektive programs verksamhetsberättelse.

Vidare tar självvärderingen upp introduktionen till kurser och program som central för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid. Vid introduktionen ges också återkoppling på åtgärder som genomförts efter synpunkter i kursvärderingarna. Ytterligare ett sätt att säkerställa att studenterna blir klara i tid är att man på programmen ofta har krav på att tidigare kurser ska vara godkända innan man kan gå vidare till nästa kurs. Självvärderingen nämner också SI (supplemental instructions), dvs. att erfarna studenter stöttar nyare studenters lärande, vilket är ett frivilligt komplement till den ordinarie undervisningen. Bedömargruppen anser att dessa insatser sammantaget förbättrar studenternas förutsättningar att genomföra sina studier på utsatt tid.

Även nyckeltal, t.ex. i form av genomströmning och uttagna examina, nämns som relevanta i det här sammanhanget. Statistiken samlas i lärosätets ledningsinformationssystem (KULI). I systemet finns även tillgänglig statistik från interna administrativa system och nationella, som NyA och Ladok. Statistiken utnyttjas i analyser för styrning på universitetsledningsnivå och fakultetsnivå. Genomströmningen följs även upp på programnivå i verksamhetsberättelserna, vilka bildar underlag för åtgärder inom fakulteterna och lärarutbildningsnämnden. Avhopp analyseras löpande. Det nämns även att man vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap har en samordnare som arbetar med rekrytering och retention. Som ett resultat av detta har så kallade stoppkurser identifierats och lett till vissa åtgärder när det gäller programupplägg, vilket bedömargruppen ser positivt på.

För doktoranderna är den individuella studieplanen ett verktyg för att säkerställa att den planerade studietiden följs. Den individuella studieplanen hanteras sedan ett antal år tillbaka digitalt, vilket uppges underlätta uppföljningen genom att påminnelser skickas ut automatiskt till doktorander och handledare som tillsammans ansvarar för att upprätta och följa upp den varje år. Medarbetarsamtal förs av prefekten varje år med de doktorander som är anställda vid lärosätet. Skulle en doktorand bli försenad finns det riktlinjer vid båda fakulteterna om hanteringen. Fakultetskansliet ska kalla till möte med dekanen, utbildnings- och forsknings?samordnaren, handledaren och prefekten. Efter mötet ska handledaren upprätta en handlingsplan och den individuella studieplanen uppdateras enligt planen. Vid platsbesök och i fördjupningsmaterial (pilotutvärderingen av forskarutbildningen i engelska) framkom mer konkret hur den individuella studieplanen fungerar i praktiken. Det finns utmaningar med det digitala systemet, vilket har påpekats, men på det hela taget är bedömargruppens intryck att den individuella studieplanen upplevs som ett värdefullt stöd, och processerna för upprättande och uppdatering av den är välfungerande.

Självvärderingen tar även upp projektet Rethink:KAU, som syftade till att upptäcka hinder som studenter inom målgruppen breddad rekrytering mött och försöka åtgärda dem med hjälp av digitala verktyg. Bedömargruppen menar att det är en angelägen satsning.

I lärosätets periodiska utbildningsgranskningar finns ett bedömningskriterium om i vilken utsträckning undervisningen fokuserar på studentens lärande. Även det tas upp som ett sätt att säkerställa att studenterna genomför utbildningen inom utsatt tid, något bedömargruppen instämmer i.

Bedömningsområde: 3. Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar. Utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen. Här vill bedömargruppen lyfta fram den väl fungerande universitetspedagogiska enheten samt att lärosätet har en engagerad lärarkår. Lärosätet säkerställer också ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer; arbetet görs framför allt med hjälp av målmatriser.

Bedömargruppen anser att de periodiska granskningarna fungerar bra men att de kontinuerliga uppföljningarna har stora brister. Den lärosätesgemensamma modellen för kontinuerlig uppföljning baseras på en kursvärderingsenkät. I de flesta fallen har kursvärderingen en låg svarsfrekvens, vilket leder till brister i den kontinuerliga uppföljningen. Bedömargruppen föreslår att lärosätet utvecklar ett kontinuerligt uppföljningssystem som baseras på mer än en gemensam enkät. Goda exempel på det finns redan inom lärosätet liksom vid andra lärosäten. Det finns även vissa brister i hur lärosätet säkerställer att granskningsresultat och planerade åtgärder kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Bedömargruppen identifierar framför allt brister i kommunikationen med studenter.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• En engagerad lärarkår genomför och följer upp kvalitetshöjande åtgärder.
• Målmatriserna är obligatoriska för alla program.
• Utformning, genomförande och resultat av de periodiska Treklövergranskningarna fungerar bra.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver utveckla utformning, genomförande och resultat av den kontinuerliga kvalitetsprocessen, både genom att införa system för kursvärdering som fungerar och att systematiskt inkludera även annan information i den regelbundna uppföljningen.
• Lärosätet behöver ta om hand goda exempel på verksamhetsnära aktiviteter för kontinuerliga kvalitetsprocesser och införa dem via regler och policyer på hela lärosätet.
• Lärosätet behöver förbättra återförandet av resultat och åtgärder från både den kontinuerliga och den periodiska kvalitetsprocessen, framför allt till studenter.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Bedömargruppens samlade bild från de dokument som självvärderingen hänvisar till, doktorandinlagan, fördjupningsmaterialet och platsbesöken visar att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar på både grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Självvärderingen hänvisar till flera fastställda riktlinjedokument för inrättande och avveckling av utbildning. Det beskrivs också på vilken nivå i organisationen beslut ligger för utbildningsprogram, huvudområden respektive kurser. Utbildningsplaner beslutas av fakultetsnämnden respektive lärarutbildningsnämnden. Av självvärderingen framgår att mer specifika riktlinjer och rutiner för utbildningsplanerna beskrivs i kvalitetssystemet för respektive fakultet eller lärarutbildningsnämnden. I ansökan om att inrätta huvudområden ska motiv anges och en omvärldsanalys bifogas. I ansökan ska följande beskrivas: lärarkompetens, forskning, examination, struktur och utbildningsmiljö. Bedömargruppen anser att dessa dokument och processer visar att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och bra processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.

Bland utvecklingsområden noteras i självvärderingen att det finns ett behov av en grupp som behandlar frågor om befintligt och framtida utbildningsutbud. Bedömargruppen delar uppfattningen att det skulle stärka utbildningens förnyelse.

När det gäller utbildning på forskarnivå finns bestämmelserna beskrivna i doktorandhandboken. Det är fakultetsnämnderna som beslutar om inrättande och avveckling av forskarutbildningsämnen. Vilka bedömningsgrunder som gäller finns beskrivna i det fastställda styrdokumentet Bedömningsgrunder för inrättande och avveckling av ämne för utbildning på forskarnivå. Ansökan om att inrätta ett ämne ska innehålla en beskrivning av ämnets kunskapstradition, dess vetenskapliga och samhälleliga relevans, handledar- och lärarkompetens samt den planerade forskarutbildningsmiljön. Det ska även framgå vem som ansvarar för kvalitetssäkringen av ämnet. Doktorandernas individuella studieplaner beslutas av dekan. Vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap fastställs dock uppdaterade individuella studieplaner av utbildnings- och forskningssamordnare. Det finns ett universitetsgemensamt elektroniskt system för att skapa och hantera de individuella studieplanerna. Även för forskarutbildningen anser bedömargruppen att det finns dokument och processer som bidrar till att bedömningsgrunden är uppfylld.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Den samlade bilden från självvärderingen, doktorandinlagan, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Vid platsbesöken underströks vikten av den väl fungerande universitetspedagogiska enheten. Bedömargruppen fick också intrycket att lärarkollegiet är engagerade i studenternas lärande och att det finns en kultur där lärarna informellt pratar med och lär av varandra.

I den universitetsgemensamma manualen finns riktlinjer för utformning av kursplaner där vikten av studenternas ansvar för sitt egna lärande finns beskrivet. Vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap framgår det även i riktlinjer för utformning av utbildningsplaner att utbildningen ska uppmuntra studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocessen. Självvärderingen redogör också för det stöd i form av t.ex. utbildningar och workshoppar i studentcentrerat lärande som ges av den universitetspedagogiska enheten. Enheten ordnar även varje år en utbildningspedagogisk konferens. Det framgår att lärosätet har investerat i lärosalar och pedagogiska verkstäder för aktivt lärande samt erbjuder stöd i användningen av studentaktiverande pedagogiska och didaktiska digitala verktyg. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet har manualer och riktlinjer för att se till att utbildningsplanerna beskriver hur studenterna får ett studentcentrerat lärande.

Självvärderingen framhåller att utbildningsutvärderingarna av utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt Treklövermodellen är viktiga för att säkerställa det studentcentrerade lärande. T.ex. ska det ingå en beskrivning och värdering av hur utbildningens utformning bidrar till att stimulera studentens lärande genom aktivitet och reflektion. Det ska även anges vilka aktiviteter i lärarkollegiet som bidrar till det studentcentrerade lärandet, som högskolepedagogisk fortbildning och användning av nya teknik. Bedömargruppen anser att Treklövermodellen fångar upp detta på ett bra sätt.

I självvärderingen lyfts även fram att studenterna kan ha inflytande över sin utbildning och sitt lärande via delaktighet i programråd och genom de studentundersökningar som görs. Platsbesöken visade att studentinflytandet fungerar bra i vissa programråd, men bedömargruppen konstaterar att lärosätet måste få fler studenter engagerade i programråden för att studenterna totalt sett ska få ett bättre inflytande.

Doktoranderna har möjlighet att påverka sin utbildning genom uppföljningen av den individuella studieplanen, som sker i dialog med handledaren. Självvärderingen poängterar även att forskarutbildningen i sig, både avhandlingsarbetet och seminarierna, innebär ett aktivt och självständigt lärande. Självvärderingen beskriver också projektet Följ en doktorand, där doktorandernas erfarenheter av sin forskarutbildning tas tillvara. Det har bland annat visat att doktoranderna tidigt behöver kontinuerligt stöd och information om t.ex. administration, och man har börjat att i större utsträckning erbjuda nyantagna doktorander en doktorandfadder. Platsbesöken visade också på att individuella studieplaner är bra och fungerande verktyg. Bedömargruppen anser att doktoranderna har en aktiv roll i sin utbildning.

Självvärderingen tar även upp vikten av att återkommande granska forskarutbildningen. Där ska forskarutbildningsämnet beskriva hur doktoranderna får möjlighet att ta en aktiv roll för att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Den återkommande granskningen av forskarutbildningen är i en pilotfas, vilket gör det svårt för bedömargruppen att se hur detta fungerar över hela lärosätet.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Den samlade bilden från självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Platsbesöken visar bland annat att lärarna gör förändringar av kurser för att förbättra forskningsanknytningen. De kompetensförsörjningsplaner som institutionerna gör behandlar också utbildningens forskaranknytning.

I självvärderingen står att ett av lärosätets strategiska mål under perioden 2019–2023 är att dess utbildningsmiljöer ska präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning. Konkret innebär det att lärarna ska ha möjlighet att delta i forskargruppernas aktiviteter inom ramen för sin tid för kompetensutveckling. Forskningsresurser fördelas också så att forskning kan bedrivas vid samtliga institutioner. Lektorer och adjunkter har 20 respektive 10 procent kompetensutveckling i tjänsten. Att lärarna håller sig uppdaterade på aktuell forskning inom sitt undervisningsområde följs upp i medarbetarsamtalen. Bedömargruppen anser att detta också bidrar till en forskningsanknytning av utbildningen.

Självvärderingen tar upp att fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap har definierat forskningsanknytning. Av definitionen framgår att studenterna får möjlighet att delta i forskningsprojekt, att disputerade lärare deltar i utbildningen, att relevant forskning finns integrerad i utbildningen och att studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa vetenskapliga problem främjas. Bedömargruppen anser att den definitionen kan bidra till en forskningsanknytning av utbildningen och att den med fördel kan spridas till andra delar av lärosätet.

När nya utbildningar inrättas på grundnivå och avancerad nivå säkerställs sambandet mellan utbildning och forskning, t.ex. genom att anknytningen till forskande miljöer framgår. Forskningsanknytningen säkerställs även genom utbildningsutvärderingarna följer Treklövermodellen. Där ska den utvärderade utbildningen beskriva och värdera hur studenterna tar del av aktuell forskning. Samtidigt framgår det av självvärderingen att det finns utmaningar i och med att lärosätet är så undervisningsdominerat. En jämnare balans mellan forskning och utbildning volymmässigt vore gynnsam för utbildningens forskningsanknytning, och inom vissa utbildningar behöver andelen disputerade lärare öka. Bedömargruppen instämmer i den bedömningen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförts med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer

Uppfylld

Bedömargruppens samlade bild från självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken är att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförts med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Vid platsbesöken framkom att lärosätet aktivt använder de målmatriser som alla utbildningar ska ha. Även om det största arbetet med målmatriserna görs när programmet skapas, används de för att kontrollera målen när kurser inom programmet ändras. Vid större revideringar av program är målmatriserna enligt lärarna ett viktigt verktyg.

Enligt självvärderingen ska det för alla programutbildningar och generella examina inom huvudområden finnas en matris som visar hur kurserna bidrar till att de nationella och lokala målen uppfylls. Matrisen bifogas utbildningsplanen när den fastställs och revideras. För lärarutbildningarna är det lärarutbildningens kansli som utformar matriserna. Kursplanerna granskas av utbildningsutskottet eller kursplanegrupperna vid fakulteterna och lärarutbildningen, och progressionen inom programmen granskas av programråden. Programledaren ansvarar sedan för att kontinuerligt följa upp och uppdatera matrisen som ska finnas tillgänglig på intranätet. Självvärderingen hänvisar också till lärosätets anvisningar för utformning av kursplaner på grundnivå och avancerad nivå. Där framgår att kursens mål ska uttryckas som lärandemål med aktiva verb och vara möjliga att examinera. På så sätt kan måluppfyllelsen mätas i de examinerande momenten. Bedömargruppen anser att de obligatoriska målmatriserna fyller en viktig funktion. Platsbesöken bekräftade att de används aktivt vid revideringar av program.

Självvärderingen tar upp att det ingår en kurs om konstruktiv länkning i den högskolepedagogiska utbildningen som universitetspedagogiska enheten ger och som alla lärare ska gå. Det framgår också att kursvärderingarna innehåller frågor om hur studenterna upplever att undervisningen stöder uppfyllelsen av lärandemålen, och att examinationen mäter att studenterna nått målen. Bedömargruppen tycker att utbildningen i konstruktiv länkning är bra och att frågorna i kursvärderingen kan vara värdefulla, men än en gång så brister det på grund av låg svarsfrekvens.

I utbildningsutvärderingarna enligt Treklövermodellen ingår att utbildningarna visar hur utbildningens olika moment bidrar till uppfyllelse av examensmålen. Utbildningarna ska även redogöra för hur olika läraktiviteter bidrar till detta. Enligt bedömargruppen bidrar det till att säkerställa att bedömningsgrunden är uppfylld.

Av självvärderingen framgår att det för doktoranderna vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap upprättas en individuell målmatris, utöver den individuella studieplanen. I målmatrisen kopplas doktorandens olika aktiviteter till de nationella och lokala målen, vilket tydliggör måluppfyllelsen. Bedömargruppen anser att målmatrisen är ett bra verktyg.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Utifrån självvärderingen, fördjupningsmaterialet och platsbesöken framgår det enligt bedömargruppen att lärosätet genomför åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna utifrån de periodiska granskningarna. När det gäller den kontinuerliga uppföljningen anser bedömargruppen att den inte fungerar tillfredsställande på grund av att uppföljningarnas informationsunderlag brister.

I självvärderingen beskrivs den återkommande granskningen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt Treklövermodellen, som inbegriper självvärdering, granskning av självständiga arbeten och platsbesök. Utvärderargruppen ger i sin rapport graderade rekommendationer om sådant som måste, bör eller kan åtgärdas. Dessutom lyfter man fram goda exempel. Utifrån granskningen utarbetas en handlingsplan, vanligen av programledaren i samarbete med ämnesmiljön, på uppdrag av dekanen. Handlingsplanerna fastställs av fakultetsnämnden eller lärarutbildningsnämnden. Ett år efter bedömarnas rapport görs en uppföljning där ledningsgruppen för Treklövern träffar de utvärderade miljöerna inom ett kluster från de tre universiteten och diskuterar hur arbetet med handlingsplanerna går. Att lyfta fram goda exempel har de senaste åren varit ett viktigt inslag. Vid lärosätet följer respektive fakultet upp handlingsplanerna bland annat via de årliga verksamhetsberättelserna. Även en uppföljning av UKÄ:s utbildningsgranskningar ingår. Bedömargruppen anser att den periodiska granskningen som sker inom Treklöversamarbetet fungerar bra. Platsbesöken visar att modellen är väl känd och förankrad inom lärarkollegiet. Platsbesöken visar också att lärarna är engagerade i utvärderingarna och att de handlingsplaner som tas fram leder till förbättringsåtgärder.

Av självvärderingen framgår att kurs- och programvärderingar samt analyser av dem är viktiga för den kontinuerliga uppföljningen av utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Kurs- och programanalyserna diskuteras vid utbildningsråden och programråden. Om åtgärder på kursnivå är motiverade, tar programledaren frågan vidare till den kursansvariga lärare som ansvarar för att genomföra beslutade ändringar och återkoppla dem till studenterna vid nästa kurstillfälle. Vid åtgärder som kräver resurser är det prefekten som fattar beslut. Om en kurs vid upprepade tillfällen visar brister upprättas en handlingsplan. Prefekten kan då delegera till studierektorn att genomföra och följa upp åtgärden samt att återkoppla resultatet till studenterna. Självvärderingen lyfter fram problemet med låg svarsfrekvens på kursvärderingarna samt att de inte är utformade kursspecifikt och därför blir ett trubbigt instrument för kursutveckling. För närvarande utvecklar lärosätet ett nytt kursvärderingssystem. För programutvärderingarna finns möjlighet att lägga till programspecifika frågor via länkar. Det nya systemet är även tänkt att råda bot på de brister som funnits i återkopplingen av kurs- och programenkäter till studenterna. När programanalysen publiceras skickas ett automatiskt mejl till programledarna, den administrativa chefen, utbildningssamordnaren och dekanen.

Varje år skriver programledaren en verksamhetsberättelse för fakulteternas utbildningsutskott respektive lärarutbildningsnämndens utbildningsråd. Verksamhetsberättelsen ska redogöra för det utvecklingsarbete som bedrivits under året och för de resultat som programmet uppnått. Dessutom ska en analys av studentvolymer och genomströmning redovisas. Fakultetsnämndens verksamhetsberättelse till utbildningsutskottet ska innehålla en bedömning av utbildningskvaliteten och av det systematiska kvalitetsarbetet vid fakultetens program. Fakultetsnämnden beslutar sedan om större åtgärder och särskilda resurser för programmens utveckling. Bland annat nämns att detta 2018 ledde till ett utredningsuppdrag åt programledarna för fysikprogrammet för att öka programmets genomströmning. Utredningen fick som resultat att programmet nu är fullt integrerat med civilingenjörsprogrammets (teknisk fysik) första tre år.

Bedömargruppen anser att de kontinuerliga uppföljningarna inte fungerar tillfredställande. Den lärosätesgemensamma kontinuerliga uppföljningen baseras enbart på en universitetsgemensam kursvärderingsenkät även om det på kursnivå finns andra metoder, som formativa utvärderingar. I den lärosätesgemensamma kursvärderingen finns problem med att frågorna inte blir tillräckligt specifika, även om möjlighet till fritextsvar finns. Det största problemet med kursvärderingen är dock den generellt låga svarsfrekvensen som bland annat leder till att vissa kursanalyser inte kan göras. Lärosätets samtliga nivåer är medvetna om problemet, vilket framkom vid platsbesöken. Universitetsledningen uttrycker förhoppningar om att det nya kursvärderingssystemet ska lösa problemen med den kontinuerliga uppföljningen. Bedömargruppen är inte övertygad om att ett nytt kursvärderingssystem kommer att lösa problemen även om svarsfrekvensen för det nya systemet ökar. Bedömargruppen menar att lärosätet också behöver utveckla den kontinuerliga uppföljningen så att den baseras på mer än en skriftlig kursvärdering. Platsbesöken visade på flera goda exempel på hur man inom vissa program och kurser tar vara på och utvärderar studenternas synpunkter som ett komplement till den skriftliga kursvärderingen. Lärosätet bör ta tillvara dessa goda exempel och använda dem till att utveckla systematiken i den kontinuerliga uppföljningen. Låg svarsfrekvens på kursvärderingar är ett gemensamt problem för svenska lärosäten, där vissa också utvecklat alternativa kontinuerliga uppföljningar. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att ta del av andra lärosätens goda exempel inom den kontinuerliga uppföljningen.

Självvärderingen redogör för den periodiska granskningen av utbildning på forskarnivå. Den liknar i mycket de utvärderingar av utbildning på grundnivå och avancerad nivå som görs inom ramen för Treklövermodellen. Den genomförs i kluster och med externa granskare. Bedömarnas rapport, som föredras för fakultetsnämnden och eventuellt forskarutbildningsutskottet, ska skickas till rektor och dekanen med kopia till ämnesföreträdarna och prefekterna. Dekanerna ger forskarutbildningsämnena i uppdrag att ta fram en eller flera handlingsplaner per kluster. Föreslagna handlingsplaner diskuteras vid ett seminarium och fastställs sedan av fakultetsnämnden. Senast nio månader efter bedömarnas rapport blivit offentlig ska handlingsplanen följas upp i fakultetsnämnden. I självvärderingen nämns att pilotomgången av forskarutbildningsämnena engelska, pedagogiskt arbete, kemiteknik och materialteknik pågår. Platsbesöken visade också att pilotomgången verkar fungera i praktiken, och bedömargruppen anser att lärosätet är på rätt väg med den regelbundna granskningen av forskarutbildningen.

I självvärderingen redogörs också för den kontinuerliga uppföljningen på forskarnivå som ligger på fakulteterna. I uppföljningen ingår att säkerställa att man lever upp till krav på lärarkompetens och miljö. Även de individuella studieplanerna följs upp, där doktoranden, handledaren, examinatorn, prefekten och dekanen medverkar. Kursvärderingar och kursanalyser följs upp av forskarutbildningsutskotten vid respektive fakultet. Vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap gör fakultetskansliet varje år en sammanställning, där det bland annat ingår antal avlagda examina och genomsnittlig studietid samt en översikt av bevakningen av de individuella studieplanerna. En doktoranduppföljning görs minst vart tredje år. Forskarutbildningsutskottet föreslår utifrån analysen eventuella åtgärder som sedan beslutas av fakultetsnämnden. Varje tredje år görs även en enkät till tidigare doktorander. Bedömargruppen anser att detta är en bra uppföljning.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Av självvärderingen och platsbesöken framgår att lärosätet inte fullt ut säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Bedömargruppen menar att studenterna inte på ett systematiskt sätt får återkoppling på kursvärderingar och information om granskningsresultat om sin utbildning. Denna bedömningsgrund kan därför inte anses vara uppfylld.

I självvärderingen redogörs först för publicering och kommunikation av resultat från den kontinuerliga uppföljningen. Kursanalyserna, som ska innehålla föreslagna och genomförda åtgärder, publiceras på kursens sida på lärosätets webbplats, så att de både är tillgängliga för befintliga och presumtiva studenter. Om kursanalysen inte publiceras trots en automatiskt genererad påminnelse, går påminnelsen vidare till studierektorn, prefekten och dekanen. Även programanalyserna publiceras på lärosätets webbplats. Programledarna träffas också i programledarmöten för att byta erfarenheter och fånga upp gemensamma utvecklingsområden. Studenter och medarbetare får också information genom olika forum på institutions- och fakultetsnivå.

Bedömargruppen ser i självvärderingen att lärosätet har bra planer för att kommunicera granskningsresultat. Platsbesöken visar dock att granskningsresultat och åtgärder från både den kontinuerliga och periodiska kvalitetsprocessen inte alltid når fram till studenterna. Bedömargruppens slutsats är att detta till viss del beror på problem med låg svarsfrekvens på kursvärderingar som leder till tomma kurs- och programanalyser samt på att vissa beredningsgrupper har få aktiva studentrepresentanter som också gör det svårt att nå ut med resultat och åtgärder i den periodiska kvalitetsprocessen. Bedömargruppen har dock vid platsbesöken sett att det finns goda exempel på väl fungerade programråd där återkoppling och dialog med studenter fungerar bra. Bedömargruppen anser att lärosätet till stor del kan komma tillrätta med den här bedömningsgrunden om åtgärder genomförs relaterade till bedömningsgrunderna 3.5 och 5.1.

Av självvärderingen framgår att planen för de olika aktiviteterna i Treklöverutvärderingarna ingår i kvalitetsrådets kommunikationsplan. Regleringen av kommunikationen av resultaten grundas på en överenskommelse mellan de ingående lärosätena. e Utvärderargruppernas rapporter publiceras på lärosätets webbplats. Det finns också en rutin för att säkerställa att kunskap överförs till kommande utvärderingsmiljöer. När det gäller utvärdering av utbildning på forskarnivå, publiceras rapporten också på lärosätets webbplats och lärosätet planerar att publicera den interna kommunikationen av resultat och handlingsplaner på ett liknande sätt som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att resultat och handlingsplaner inom Treklövermodellen och den liknande modellen för forskarutbildning kommuniceras på ett bra sätt.

Bedömningsområde: 4. Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, platsbesöken och annat skriftligt underlag anser bedömargruppen att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande på samtliga utbildningsnivåer. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har ett brett fokus på jämställdhetsperspektivet i sina genomlysningar av utbildningar.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• I den utbildningsnära delen av kvalitetssystemet finns ett välintegrerat fokus på jämställdhet.
• Jämställdhetsperspektivet inkluderas tydligt både i utvärderingarna inom Treklöversamarbetet och av forskarutbildningarna, liksom i det uppföljande arbetet.
• Lärosätets jämställdhetsperspektiv har ett brett fokus som inkluderar många olika perspektiv.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver säkerställa att jämställdhet inkluderas som ett uppföljningsområde i relevanta styrdokument på alla nivåer.
• Lärosätet kan göra mer för att överföra kunskap från de utbildningsmiljöer som redan genomlysts ur ett jämställdhetsperspektiv till andra utbildningsområden.
• Lärosätet behöver tydliggöra hur jämställdhetsperspektivet för studenter och doktorander inkluderas i kvalitetsarbetet på central nivå.

Bedömning av bedömningsgrund:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande

Uppfylld

Lärosätet framhåller i självvärderingen att jämställdhet finns med som mål både i lärosätets strategi, vision och i jämställdhetsintegreringsarbetet. På fakultetsnivå finns det riktlinjer för uppföljning av mål, inrättande av kursplaner och verksamhetsberättelser från utbildningsverksamheterna som stipulerar att jämställdhet ska beaktas. Riktlinjerna skiljer sig åt mellan de olika fakulteterna och lärarutbildningsnämnden, men bedömargruppen anser att de i samtliga fall är tydliga och platsbesöken bekräftar att det verkar fungera bra.

I självvärderingen beskrivs hur genomlysningar av utbildningsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv har gjorts av i vilken omfattning genus, normer och jämställdhet finns med i utbildnings- och kursplaner samt examensmål och hur det märks i undervisningen. Hittills har lärarprogrammen, psykologprogrammet, socionomprogrammet, samhällsanalytikerprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeprogrammet och ingenjörsutbildningarna gåtts igenom. Dessa genomlysningar har lett till handlingsplaner och utvecklingsarbete inom de aktuella utbildningarna. I framtiden kommer genomlysningarna att integreras inom ramen för utbildningsutvärderingarna. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet i sina genomlysningar inkluderar ett så brett perspektiv på jämställdhetsfrågan. 

Av självvärderingen framgår att ett jämställdhetsperspektiv även inkluderas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande genom att det utvärderas systematiskt genom Treklöverutvärderingarna eller forskarutbildningsutvärderingarna, som är i en pilotfas. I Treklöverutvärderingarna finns en bedömningsgrund om hur jämställdhet är integrerat i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Bedömningsgrunden anger att: I utbildningen ska ett jämställdhetsperspektiv mellan män och kvinnor vara säkerställt och integrerat i såväl utformning som genomförande. Som exempel nämns i självvärderingen kurslitteratur, kursplaner, studentpopulation samt genomströmning av kvinnliga och manliga studenter. Även fördelningen av kvinnliga och manliga lärare och gästföreläsare ingår. Självvärdering, fördjupningsmaterial och platsbesök visar på en verksamhet där det arbetas brett med jämställdhetsintegrering. Om Treklöverbedömargruppen har rekommendationer om åtgärder framgår det hur rekommendationerna inkluderas i en handlingsplan och ingår i ettårsuppföljningen av den. Från de exempel av Treklöverutvärderingar som bedömargruppen har tagit del av, har det klart framgått hur systemet fungerar i praktiken, och hur jämställdhetsperspektivet inkluderas både i utvärderingarna och i det uppföljande arbetet. Forskarutbildning utvärderas genom ett separat system. Mallen för dessa utvärderingar är på jämställdhetsområdet väldigt lik Treklövermodellens när det gäller både hur det inkluderas i självvärderingar och efterföljande följs upp. Baserat på självvärderingen och fördjupningsmaterialet anser bedömargruppen att systemet för utvärderingarna och uppföljningen av dem fungerar bra, även om utvärderingen av forskarutbildning vid tiden för utvärderingen ännu inte hade följts upp.   

I självvärderingen framgår att det på central nivå finns en HR-strateg med inriktning mot arbetsmiljö och lika villkor, som ansvarar för att samordna jämställdhetsarbetet som rör personal, och detta arbete förankras i arbetsmiljökommittén. Särskilda resurser finns avsatta till enheten vägledning och hälsa för lika villkorsarbete för studenter, men det är oklart hur och var detta arbete förankras hos studenterna. Under platsbesöket framkom att arbetet med doktorandsektionen på studentkåren fungerade väl i praktiken och att doktoranderna kände sig väl integrerade i arbetet. Det framgår dock inte av underlaget hur jämställdhetsperspektivet inom forskarutbildningen hantereras på central nivå och hur detta förankras hos doktoranderna, något som behöver förtydligas.

Bedömningsområde: 5. Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Utifrån självvärderingen, doktorandinlagan, platsbesöken och annat skriftligt underlag som bedömargruppen har tagit del av framgår det att lärosätet inte kan säkerställa att studenter har möjlighet att utöva inflytande inom det formella organiserade systemet. Bedömningen är att existerande strukturer för studentinflytande brister och är i behov av utveckling. Där existerande system inte fungerar har lärosätet uppgett att informella inflytanden samt direktrekrytering har förekommit. Bedömargruppen delar lärosätets bild att den rådande modellen inte fungerar, och uppmanar lärosätet att arbeta fram en förändrad struktur tillsammans med studentkåren. Däremot visade platsbesöket att lärosätet har ett väl inarbetat samarbete med doktorandsektionen och säkerställer att doktorandinflytandet sker på ett rättssäkert sätt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Lärosätet säkerställer att doktorandinflytandet i huvudsak fungerar väl.
• Det utbildningsnära studentinflytandet granskas i Treklöverutvärderingarna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver tillsammans med studentkåren ta fram en struktur för studentinflytande som är hållbar och som upprätthålls, samt respekteras på alla delar av lärosätet. Direktrekrytering av studentrepresentanter vid sidan av studentkåren bör inte förekomma.
• Lärosätet behöver ta fram tydligare information till studenterna om hur det formella studentinflytandet är organiserat.
• Lärosätet behöver säkerställa att internationella studenter och doktorander får förutsättningar att delta i det organiserade studentinflytandet, till exempel genom att tillämpa möjligheter för tvåspråkighet under mötessammanträden.
• Lärosätet behöver säkerställa att studenter och doktorander känner sig välkomna och inkluderade i mötesrummet, till exempel genom en introduktion till arbetet i gruppen som studenten är verksam inom.
• Lärosätet behöver säkerställa att informationen och besluten från beslutande organ kommuniceras på ett språk som intresserade parter kan ta del utav.

Bedömning av bedömningsgrund:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation

Inte uppfylld

I självvärderingen anges att möjligheterna till studentinflytande regleras i dokumentet Policy för studentinflytande vid Karlstads universitet. Bedömargruppen anser att det är bra att lärosätet har en policy för att säkerställa det formella studentinflytandet. Det framgår av platsbesöket att studenterna kan utöva inflytande genom sitt deltagande i utbildningen, genom representation i olika organ och genom studentkåren. Lärosätet ansvarar för att introducera studentrepresentanterna i deras uppdrag. Kåren har möjlighet att delta i rektors beslutsmöten en gång i veckan, och kan där rapportera om aktuella frågor. Rektor och universitetsdirektören träffar även studentkåren en gång i månaden för avstämning. Dessutom deltar studentkårens ordförande och vice ordförande vid ledningsgruppsmöten som leds av rektor, varannan vecka. På fakultets- och lärarutbildningsnämndsnivå hanteras ärenden som rör studenterna av beredande eller beslutande organ där det finns studentrepresentanter.

Hur många studentrepresentanter som ska ingå i universitetsstyrelsen, nämnderna och kommittéerna är, enligt självvärderingen, reglerat i lärosätets arbetsordning. Studentkåren utser studentrepresentanter och dess doktorandsektion utser doktorandrepresentanter. När det gäller deltagande i program- och utbildningsråden utser studentföreningarna inom de olika utbildningarna representanter på delegerat uppdrag från kåren. Det pågår även en översyn och informationsarbete på området, enligt självvärderingen, för att enklare sprida information till studenterna. Däremot uppger även självvärderingen att det förekommer direktrekrytering av studentrepresentanter. Det strider mot det lagliga mandatet som studentkåren har i och med sin kårstatus. Självvärderingen tar även upp att trots att de formella strukturerna finns på plats, är studentmedverkan inte alltid tillräcklig. Det är framför allt i de utbildningsnära organen som man inte alltid lyckas få studentrepresentanter. Lärosätet ser det som ett utvecklingsområde att skapa ett större engagemang för studentmedverkan.

Bedömargruppen ser inte några bekymmer med det formella inflytandet som det beskrivs i självvärderingen. Det är en struktur som i teorin kan fungera. Däremot har lärosätet en längre väg att gå när det gäller inkluderingen av studentrepresentanter på grundnivå och avancerad nivå. Under platsbesöket fick bedömargruppen en bild av att det ibland kan upplevas svårt för studentrepresentanter att komma in i mötessammanhanget. De internationella doktoranderna är väl inkluderade i de forum där de ska vara representerade, eftersom möten inom forskarutbildningen oftare bedrivs på engelska. Däremot visade platsbesöket att internationella studenter på grundnivå och avancerad nivå har begränsade möjligheter att utöva sitt studentinflytande i formaliserade grupper, eftersom mötesspråket är svenska. Bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att se över detta.

Bedömargruppen anser att förutsättningarna för studentmedverkan är otillräckliga och att ett systematiskt arbete krävs för att förändra detta. För att öka studentinflytandet är det av stor vikt att arbetet sker i samarbete med studentkåren, eftersom det är studentkårens ansvar att rekrytera studenter för uppdrag som studentrepresentanter. Det är samtidigt viktigt att poängtera att när det gäller doktorandernas möjligheter att utöva inflytande har lärosätet hittat flera rutiner som fungerar väl.

Det framgår av självvärderingen att ersättningen till studentrepresentanter är reglerad och att doktorandrepresentanterna får förlängning för deras uppdrag. Bedömargruppen anser att det är svårt att se vilka positioner som ger kompensation för student- eller doktorandrepresentation. Det behöver tydliggöras och lärosätet uppmanas även att se över vilka uppdrag som ger kompensation, samt hur mycket kompensation som ges.

Enligt självvärderingen skriver studentkåren en särskild inlaga i lärosätets årsredovisning. Det framgår också att studentombudet, som ger råd och stöd i studenträttsliga frågor, sammanställer ärendena i en studentfallsrapport som publiceras vart tredje år. I den senaste rapporten från 2019 beskrev fyra utvecklingsområden:

• förbättrad information och administration, t.ex. scheman, litteraturlistor och inrapportering av resultat
• tydligare ramar för examination, t.ex. bedömningsgrunder, byte av examinator eller omprövning
• bättre hantering av studenternas psykosociala arbetsmiljö, t.ex. konflikter mellan studenter och lärare
• bättre utbildningsinnehåll, t.ex. lärarledd tid eller utbildningskvalitet.

Bedömargruppen ser positivt på att det finns ett studentombud på lärosätet som presenterar utvecklingsområden. Det ger lärosätet en inblick i vilka studentärenden som har kommit in och vilka brister som finns på lärosätet. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta ta till sig dessa rapporter och arbeta vidare med informationen.

Självvärderingen uppger att det regelbundet förekommer doktorandträffar inom många forskarutbildningsämnen, forskningscentrum och forskargrupper där det finns doktorander. När det är relevant sker återkoppling till föreståndaren, prefekten eller motsvarande. De doktorander som är anställda vid lärosätet kan också ge sina synpunkter i medarbetarundersökningar. Bedömargruppen tycker att det är en styrka att lärosätet arbetar så bra för att ge doktoranderna ett nätverk samt möjligheten att framföra sina synpunkter, något som lärosätet uppmanas att fortsätta med.

I självvärderingen nämns att UKÄ i sin tidigare tillsyn kritiserat att de studenter som besvarat kurs- och programvärderingar inte får någon riktad information när analyserna finns tillgängliga. Detta avser lärosätet att åtgärda i samband med att systemen för kurs- och programvärderingar uppdateras under 2022. Doktoranderna har, precis som övriga studenter, möjlighet att fylla i kursvärderingar. Kursanalys görs enligt en fastställd rutin, men saknar det systemstöd som finns på grundnivå och avancerad nivå. Kursanalyserna publiceras på det så kallade kurstorget för forskarutbildningskurser. Bedömargruppen instämmer i UKÄ:s tidigare kritik av kurs- och programvärderingarna och ser positivt på en åtgärd av systemen.

Av självvärderingen och övrigt underlag framgår att det utbildningsnära studentinflytandet granskas i samband med utbildningsutvärderingarna enligt Treklövermodellen på grundnivå och avancerad nivå. Även doktorandernas möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation granskas i de återkommande utvärderingarna av forskarutbildningen, som vid tiden för platsbesöket ännu befann sig i en pilotfas. Detta anser bedömargruppen är bra.

I självvärderingen tas också upp att dekanen vid respektive fakultet ansvarar för att doktorandernas situation utvärderas minst vart tredje år. Forskarutbildningsutskottet föreslår utifrån utvärderingarna åtgärder som fakultetsnämnden sedan beslutar om. År 2020 var det doktorandsektionen som genomförde utvärderingen som bland annat rörde pandemins påverkan på forskarstudier. Utifrån både platsbesöken och självvärderingen har bedömargruppen fått en bild av att dessa utvärderingar var uppskattade och gav fakulteterna möjligheter att förbättra doktorandernas situation. Med detta uppmanar bedömargruppen lärosätet att fortsätta samarbetet med doktorandsektionen inom området.

Bedömningsområde: 6. Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Underlagen visar sammantaget att bedömningsområdet är tillfredsställande. Det finns en övergripande strategi för att utveckla studenternas och doktorandernas beredskap att möta ett föränderligt arbetsliv, även om den inte är till fullo förankrad i kvalitetssystemet och det finns flera utvecklingsområden. Bedömargruppen anser att det finns ett fungerande samverkansarbete med det omgivande samhället som dock inte når fram till alla delar av organisationen. Det följs upp på olika sätt men inte med full systematik. I självvärderingen framkom även den begränsade kopplingen till kvalitetssystemet. Här kan det arbete som görs inom ramen för Treklövermodellen och med Karlstads kommun vara en ledstjärna.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

• Det finns en god modell för utvärdering och uppföljning av samverkan i Treklövermodellen.
• Avtalet med Karlstads kommun fungerar väl som samverkansmodell.
• Alumnverksamheten är förankrad i delar av organisationen och genomarbetad som modell.
• Det finns samverkanskoordinatorer på fakultetsnivå.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver säkerställa att samverkan finns tydligt som en del av kvalitetssystemet i stort och även i den kontinuerliga uppföljningen.
• Lärosätet behöver stärka och tydliggöra studentinflytandet inom samverkan och arbetslivskoppling i alla led av kvalitetssystemets processer.
• Lärosätet kan med fördel utveckla en lika god arbetslivskoppling till alla delar av utbildningen och forskarutbildningen som lärar och sjuksköterskeprogrammet har i dag.
• Lärosätet behöver stärka och tydliggöra arbetslivsföreträdarnas roll i kvalitetssystemets processer.

Bedömning av bedömningsgrund:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Uppfylld

I självvärderingen anges att ett av lärosätets strategiska mål är att utbildning och forskning ska ha nära relationer med det omgivande samhället. Ansvaret för samverkan i respektive utbildning ligger på programledarna och till stöd finns det en samverkanskoordinator per fakultet. Stödet utnyttjas av programledarna, vilket bedömarna ser positivt på, men detta framkommer inte i det skriftliga underlaget.

Arbetslivsanknytningen i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå utvärderas regelbundet enligt Treklövermodellen, där en bedömningsgrund är att utbildningarna ska vara användbara för studenterna och samhället. Det är också positivt att det, enligt självvärderingen, ingår en arbetslivsföreträdare i varje bedömargrupp. Det har i detta sammanhang, liksom inom övriga bedömningsområden, varit svårt att värdera studentinflytandet samt studenternas uppfattning om detta, eftersom det saknats både en studentinlaga och bred representation vid platsbesöken. Bedömargruppen menar att studenternas inflytande över arbetslivsanknytning och samverkan är lika viktigt som arbetslivsföreträdarnas. Bedömargruppen anser att arbetslivsanknytningen täcks väl i de periodiska utvärderingarna, men anser att detta område bör utvecklas och beskrivas tydligare i systemet för den kontinuerliga uppföljningen.

Ambitionen är enligt självvärderingen att ha moment av arbetslivsanknytning i samtliga utbildningsprogram. Aktiviteterna med arbetslivsanknytning skrivs in i samverkansplaner för programmen och följs upp varje år av samverkanskoordinatorerna och programledarna vid ett utvärderingssamtal. Det senare dokumenteras och presenteras för fakultetsledningen, vilket i sin tur ligger till grund för beslut om prioriterade åtgärder. Bedömargruppen anser att det arbetssättet är bra för att synliggöra och utveckla samverkan i utbildningarna. Lärosätet skulle kunna stärka samverkan genom att ytterligare tydliggöra hur resultatet av uppföljningarna ska presenteras så att det når relevanta intressenter.

Även samverkansmodellen modell Campus Connect lyfts fram i självvärderingen. Inom ramen för modellen sker regelbundna träffar mellan företag, organisationer och programledare och samverkankoordinatorer för att säkerställa att det sker samverkan i utbildningarna. Handlingsplaner upprättas för varje termin och de följs sedan upp via enkäter och fokusgrupper. Bedömargruppen menar att även detta förtjänstfulla arbete tydligare kan anknytas till kvalitetssystemet i stort. Modellen för Campus Connect lyftes inte fram alls vid platsbesöken vilket visar på behovet att synliggöra modellen mer.

Bland samverkansavtal med externa parter lyfter självvärderingen särskilt fram avtalet med Karlstads kommun som exempel på systematik och planering i samverkan. Varje programledare har en kontaktperson inom kommunen och tillsammans gör de varje termin upp en plan för hur samverkan ska se ut, där det också finns en planerad progression för vilka samverkansformer som sker inom programmet. Lärosätet och kommunen utser varje år fyra utbildningar som ska uppmärksammas särskilt under det kommande året. Detta är en bra modell som kan användas bredare som samverkansmodell anser bedömargruppen.

I självvärderingen nämns också att en stor andel av examensarbetena både på kandidat- och magisternivå skrivs i samarbete med arbetslivet. Det finns även ett mentorprogram som innebär att alla studenter har möjlighet att få en mentor inom arbetslivet inom sitt tänkta yrkesområde. Mentorprogrammet utvärderas varje år av samverkanskoordinatorerna. Detta ser bedömarna positivt på.

Av självvärderingen framgår att det finns en alumnverksamhet vid lärosätet som bland annat innebär att det för varje program finns en alumngrupp via LinkedIn. Det stöd som det ger kan till exempel vara extern representation i programråd, gästföreläsningar eller mentorskap. Det finns också så kallade alumnambassadörer i ett tjugotal länder, bland annat för att hjälpa utresande studenter. Alumnundersökningar via enkäter görs också till de som tagit examen. Bedömargruppen anser att det är positivt.

När det gäller doktoranderna har de tillgång till samma karriärstöd som övriga forskare vid lärosätet. Ett kompetensutvecklingspaket nämns, liksom kurser inom datahantering och nyttjande av forskning. Det finns också en kurs som heter Att kommunicera vetenskap. Enligt självvärderingen är det en stor del av doktoranderna som har institutionstjänstgöring, främst i form av undervisning och handledning av examensarbeten. Vid platsbesöken framkom att det kan vara svårt att få allt att ingå inom ramen för heltid. Bedömarna anser att detta inte är hållbart över tid och bör ses över.

Som ett utvecklingsområde nämns i självvärderingen att utveckla formerna för kunskapsöverföring mellan utbildningsmiljöerna, när de gäller de erfarenheter som kommer från uppföljningarna av samverkan inom utbildningsprogrammen. Vid platsbesöken framkom att det skedde sporadiskt och i begränsad omfattning och inte som ett naturligt steg i processen för kvalitetssystemet. Bedömargruppen instämmer med lärosätet i att detta är ett utvecklingsområde.

Samlat omdöme: Godkänt med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena utformning, genomförande och resultat samt student- och doktorandperspektiv bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i de bedömningsområden som inte är tillfredsställande inom två år.

Bedömningsområdet styrning och organisation bedöms som tillfredsställande. Lärosätet har ett sammanhållet kvalitetssystem som finns dokumenterat och publicerat på lärosätets webbplats samt en tillräckligt tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet som fungerar ändamålsenligt. Utifrån en lärosätesövergripande kvalitetspolicy utformar fakulteterna och lärarutbildningsnämnden sina egna riktlinjer, med anpassningar till de egna utbildningarnas behov. Av de olika underlag som bedömargruppen tagit del av, inklusive platsbesöken, framgår att kvalitetssystemet är en del av den generella styrningen där återkommande verksamhetsdialoger används för rapportering, återkoppling och verksamhetsuppdrag. Lärosätet bedöms ha systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal och doktorander. Ett utvecklingsområde som lärosätet tar upp i självvärderingen, och som bedömargruppen instämmer i, är att i högre grad involvera studenterna i kvalitetsarbetet. Systemet för återkommande utbildningsutvärderingar förefaller fungera väl, medan den kontinuerliga utbildningsuppföljningen dras med vissa problem. Bedömargruppen anser utifrån underlagen att lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet. Den information som kvalitetssystemet genererar är offentlig och tillgängliggörs på ett ändamålsenligt sätt, särskilt när det gäller de återkommande utbildningsutvärderingarna. När det gäller återkopplingen till studenterna av resultaten från den kontinuerliga uppföljningen finns brister.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet förutsättningar är tillfredsställande. Genom processer och rutiner säkerställer lärosätet att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, både genom rutiner vid inrättande av utbildningar, kontinuerligt kvalitetsarbete och återkommande granskningar. Trots väletablerade processer och ett strategiskt arbete med rekryteringar konstaterar bedömargruppen att det finns vissa svårigheter att rekrytera undervisande och forskande personal och att det förekommer problem med underbemanning, varför processerna behöver utvecklas ytterligare. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer en främjande miljö, där den undervisande personalen har möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens och ämneskompetens. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa kompletta miljöer där både utbildning och forskning ingår, vilket är främjande för lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga utveckling. Medarbetarsamtal och tillhörande kompetensutvecklingsplaner fungerar väl, och kopplas ihop med olika aktiviteter i kvalitetssystemet. Det finns goda möjligheter till pedagogisk kompetensutveckling och meritering. Här framstår särskilt den universitetspedagogiska enheten (UPE) som en viktig resurs. Bedömargruppen menar att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga och att det finns rutiner och processer för att säkerställa att studenter och doktorander genomför sina studier inom planerad tid. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta metoden Följ en. I självvärderingen beskrivs metoden som ett sätt att kontinuerligt följa upp användarnas erfarenheter av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser. Detta har lett till att ett antal utvecklingsområden identifierats och förbättringsprojekt har initierats för att främja studiemiljön.

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande, eftersom den kontinuerliga uppföljningen har brister. Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar. Utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen. Här vill bedömargruppen lyfta fram den väl fungerande universitetspedagogiska enheten samt att lärosätet har en engagerad lärarkår. Lärosätet säkerställer också ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer; arbetet görs framför allt med hjälp av målmatriser.

Bedömargruppen anser att de periodiska granskningarna fungerar bra men att de kontinuerliga uppföljningarna har stora brister. Den lärosätesgemensamma modellen för kontinuerlig uppföljning baseras på en kursvärderingsenkät. I de flesta fallen har kursvärderingen en låg svarsfrekvens, vilket leder till brister i den kontinuerliga uppföljningen. Bedömargruppen föreslår att lärosätet utvecklar ett kontinuerligt uppföljningssystem som baseras på mer än en gemensam enkät. Goda exempel på det finns redan inom lärosätet, liksom vid andra lärosäten. Det finns även vissa brister i hur lärosätet säkerställer att granskningsresultat och planerade åtgärder kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Bedömargruppen identifierar framför allt brister i kommunikationen med studenter.

Utifrån självvärderingen, platsbesöken och annat skriftligt underlag anser bedömargruppen att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande på samtliga utbildningsnivåer. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har ett brett fokus på jämställdhetsperspektivet i sina genomlysningar av utbildningar.

Bedömningsområdet student- och doktorandperspektiv bedöms som inte tillfredsställande. Utifrån självvärderingen, doktorandinlagan, platsbesöken och annat skriftligt underlag som bedömargruppen har tagit del av framgår det att lärosätet inte kan säkerställa att studenter har möjlighet att utöva inflytande inom det formella organiserade systemet. Bedömningen är att existerande strukturer för studentinflytande brister och är i behov av utveckling. Där existerande system inte fungerar har lärosätet uppgett att informella inflytanden samt direktrekrytering har förekommit. Bedömargruppen delar lärosätets bild att den rådande modellen inte fungerar, och uppmanar lärosätet att arbeta fram en förändrad struktur tillsammans med studentkåren. Däremot visade platsbesöket att lärosätet har ett väl inarbetat samarbete med doktorandsektionen och säkerställer att doktorandinflytandet sker på ett rättssäkert sätt.

Underlagen visar sammantaget att bedömningsområdet arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Det finns en övergripande strategi för att utveckla studenternas och doktorandernas beredskap att möta ett föränderligt arbetsliv, även om den inte är till fullo förankrad i kvalitetssystemet och det finns flera utvecklingsområden. Bedömargruppen anser att det finns ett fungerande samverkansarbete med det omgivande samhället som dock inte når fram till alla delar av organisationen. Det följs upp på olika sätt men inte med full systematik. I självvärderingen framkom även den begränsade kopplingen till kvalitetssystemet. Här kan det arbete som görs inom ramen för Treklövermodellen och med Karlstads kommun vara en ledstjärna.