Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Det är tydligt att lärosätet har höga ambitioner inom samverkan och det finns flera goda exempel på både aktiviteter för arbetslivsanknytning samt rutiner och processer för uppföljning. Bedömningsgrunden handlar dock inte enbart om att möta arbetslivet under studietiden, utan också att visa att lärosätet rutinmässigt säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. I underlagen framgår inte hur det rutinmässigt följs upp. Däremot finns i både självvärderingen och fördjupningsmaterialet andra viktiga faktorer kopplade till arbetsliv och samverkan. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

Styrkor

• Lärosätet samverkar med kringliggande kommuner, regioner och privata arbetsgivare, vilket ger goda förutsättningar för att fånga upp lokalsamhällets behov och löpande utvärdera aktiviteterna.
• Lärosätet har flera utbildningar med systematisk arbetslivsanknytning, exempelvis i företagsekonomi och informatik.
• Lärosätets samverkan förefaller över lag vara viktig en del av lärosätets kultur, även om den starka decentraliseringen gör att strategi och systematik för uppföljning skiftar.

• Lärosätet bör överväga åtgärder för erfarenhetsutbyte mellan ämnen och fakulteter, för att säkerställa att samtliga studenter och doktorander har ändamålsenliga förutsättningar till arbetslivsinslag under utbildningen samt utvecklar likvärdiga förmågor att möta förändringar i arbetslivet.
• Lärosätet bör utvidga synen på arbetslivssamverkan – från möten med arbetslivet till beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
• Lärosätet bör göra kursutvärderingarna till ett mer tillförlitligt underlag, eftersom de följer upp arbetslivsinslag i utbildningarna.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Underlagen beskriver flera goda exempel på aktiviteter för såväl arbetslivsanknytning som rutiner och processer för uppföljning, men bedömargruppen ser utmaningar utifrån den decentraliserade kulturen och i relation till uppföljningen av arbetslivsanknytningen.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på två mål i den lärosätesövergripande strategi som knyter an till bedömningsområdet. Det ena är att verksamheten på den globala arenan ska driva och bidra till den regionala utvecklingen och det andra att lärosätets utbildningar tillgängliggör kunskap för flera genom hela livet.

Bedömargruppen konstaterar att det första målet uppfylls bland annat genom lärosätets samverkan med lokalsamhället. Samverkan bedrivs bland annat med syftet att fånga upp samhällets behov och sedan kunna utveckla utbildningarna efter dem, enligt självvärderingen och andra underlag som bedömargruppen har tagit del av. Enligt information från platsbesöken är arbetet delvis formaliserat genom samverkansavtal på kommunal och regional nivå, som utvärderas löpande på projekt- och avtalsbasis. Referensgrupper med ledamöter från externa organisationer förekommer också på olika utbildningsprogram och forskningscentrum.

Ansvaret för strategiskt stöd till och uppföljning av samverkansavtalen förefaller ligga främst hos avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd (FUS). FUS har enligt platsbesöken under senare år professionaliserat sitt stöd genom en förflyttning från studentfokuserade aktiviteter till ett bredare och mer långsiktigt fokus på att utbildningarna ska bli bättre generellt samt på att ge externt och internt stöd till livslångt lärande. Med tanke på den decentraliserade organisationen vid lärosätet ser bedömargruppen positivt på att viss uppföljning och utvärdering sker centralt, eftersom ett paraplyperspektiv ger goda förutsättningar för att sprida goda exempel och tvärdisciplinärt lärande.

När det gäller rutiner och processer finns arbetsmarknadens behov samt inslag av arbetslivsanknytning med i handläggningsordningen för inrättande av utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Vid inrättande av ämnen på forskarnivå bedöms bland annat samverkan med det omgivande samhället. Underlag från Treklöverutvärderingen, som bedömargruppen tagit del av, samt platsbesöken visar på en systematisk arbetslivsanknytning för exempelvis kurser i företagsekonomi och informatik.

Lärosätet beskriver även i sin självvärdering att de utvärderar arbetsliv och samverkan genom bedömningsgrunder inom Treklövern och ARC vart sjätte år. Arbetslivsrepresentanter ingår dessutom i både Treklöverns och ARC:s bedömargrupper och expertpaneler. Vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följs frågorna upp vart tredje år på programnivå. Indikatorer för etableringsgrad följs upp i verksamhetsdialogerna varje år. Enligt självvärderingen har avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd en viktig roll i att stötta verksamheten utifrån eventuella behov som framkommer vid utvärderingarna och verksamhetsdialogerna. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner och processer är tillfredställande. FUS centrala roll innebär att det finns förutsättningar för organisatoriskt lärande och utveckling.

Självvärderingen och platsbesöken ger exempel på aktiviteter som ska ge studenter och doktorander god kontakt med arbetslivet, både strategiska aktiviteter i form av programråd, alumnnätverk och samverkansavtal och konkreta aktiviteter i form av gästföreläsare och branschdagar. Självvärderingen tar även upp inslag från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i professionsutbildningar, men dessa är obligatoriska och bedömargruppen ser dem inte som en specifik styrka i sig. Däremot håller bedömargruppen med om att VFU kan skapa förutsättningar att sprida goda exempel, exempelvis långsiktigt relationsbyggande med lokala arbetsgivare. Bedömargruppen instämmer med lärosätet att inslagen av arbetslivssamverkan är positiva, men påpekar samtidigt att möten med arbetslivet inte nödvändigtvis är detsamma som bedömningsgrundens "beredskap att möta förändringar i arbetslivet". Vissa exempel från underlagen tar upp alumnföreläsningar, externa case och gästföreläsare, men det framgår inte helt hur utbredd den typen av undervisning är eller om utbildningarna systematiskt utvecklar studenternas beredskap att möta arbetslivet eller följer upp den, bortsett från kursvärderingarna.

Bedömargruppen ser också en utmaning i lärosätets decentraliserade kultur, eftersom aktiviteter som i sig är positiva utan möjligheter till systematisk kunskapsdelning riskerar att bli beroende av eldsjälar både från akademin och arbetslivet. Underlagen visar inte heller hur lärosätet systematiskt följer upp aktiviteter med arbetslivsanknytning som sker utanför de lokala samverkansavtalen. Bedömargruppen anser dock att det finns goda förutsättningar för en sådan uppföljning i och med FUS skiftning av fokus till ett bredare och långsiktigt stöd.

Bedömargruppen ser också ett visst behov att problematisera anknytningen till det lokala arbetslivet utifrån det stora antalet studenter på annan ort, som rimligtvis inte får någon praktisk nytta av de lokala samarbetsavtalen i form av exempelvis praktikplatser. Det är alltså viktigt att andra moment om arbetslivssamverkan i utbildningarna kompenserar för detta, för att säkerställa likvärdighet i studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Kursutvärderingarna är ett område med stor förbättringspotential enligt självvärderingen och platsbesöken. Med dagens låga svarsfrekvens är de inte ett tillförlitligt underlag för systematisk uppföljning och utvärdering. Det är alltså i dagsläget oklart hur studenterna upplever inslagen med arbetslivsanknytning i utbildningarna och deras nytta.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att lärosätets höga ambitioner inom samverkan har resulterat i flera goda exempel på aktiviteter för såväl arbetslivsanknytningen som rutinerna och processerna för uppföljning. Men bedömargruppen menar att den decentraliserade kulturen – som i sig är positiv – kan försvåra ett systematiskt erfarenhetsutbyte i samverkansfrågor. Bedömningsområdet handlar också om hur lärosätet rutinmässigt säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Från underlagen framgår inte konkret hur lärosätet följer upp det, men i fördjupningsunderlaget beskrivs tillräckligt med goda aktiviteter kopplade till arbetsliv och samverkan. Därför anser bedömargruppen att bedömningsområdet är tillfredsställande.