Student- och doktorandperspektiv

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätets ledning har en god dialog med de båda studentkårerna, på central nivå. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet är bra på att involvera studentkårerna i universitetsövergripande utvecklingsarbeten. Utifrån självvärderingen, studentinlagan, platsbesöken och fördjupningsmaterialet framgår dock att synen på och hanteringen av studentinflytande varierar inom olika delar av lärosätet, där alla inte är lika välkomnande. Bedömargruppen noterar att det finns exempel på engagerade lärare som skapar goda förutsättningar för student- och doktorandinflytande, men att lärosätets rutiner och processer inte fungerar fullt ut på hela lärosätet. Utifrån det underlag som bedömargruppen tagit del av anser bedömargruppen att lärosätet har brister i sitt arbete med att ta till vara på och uppmuntra student- och doktorandinflytande.

Bedömargruppen anser inte att lärosätet i tillräcklig grad tar ansvar för att systematiskt skapa förutsättningar för studenterna att engagera sig. Detta trots att lärosätet är medvetet om att det saknas flera studentrepresentanter, bland annat i ämneskollegier som enligt självvärderingen är centrala i utbildningarnas utvecklingsarbete, och att lärosätets studentenkät visat att många studenter upplever att de har få möjligheter att påverka sina studier och sin studiesituation. Lärosätet har även tidigare fått kritik för bristen på återkoppling till studenterna efter kursvärderingar och vid platsbesöken kunde bedömargruppen inte se någon förbättring. Bedömargruppen anser även att doktorandernas möjligheter till inflytande över sin studiesituation som helhet kan utvecklas, utöver det arbete med den egna individuella studieplanen som doktoranden genomför tillsammans med sin handledare.

Styrkor

• Studentkårerna är delaktiga i utvecklingsarbeten på universitetsövergripande nivå.
• Lärosätets centrala nivå har en god dialog med de båda studentkårerna.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör samla och förtydliga lärosätets syn på och rutiner för studentinflytandet på lärosätet.
• Lärosätet bör säkerställa att rutiner för studentinflytandet upprätthålls och hanteras likvärdigt på hela lärosätet.
• Lärosätet bör säkerställa att studenter på ett likvärdigt sätt på hela lärosätet får återkoppling på sina kursvärderingar.
• Lärosätet bör skapa förutsättningar för lärosätets doktorander att som grupp delta i erfarenhets- och åsiktsutbyte i egna forum.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att studentinflytandet på fakultetsnivå och det utbildningsnära studentinflytandet varierar mellan institutioner och utbildningar utifrån enskilda individers engagemang. Både självvärderingen och studentinlagan beskriver svårigheter med att rekrytera formella studentrepresentanter. Vid platsbesöken kunde bedömargruppen konstatera att en del institutioner arbetar aktivt för att på andra sätt följa upp hur studenterna upplever utbildningen, exempelvis genom att samla studenter till mer informella möten där utbildningen och kurserna diskuteras. Bedömargruppen konstaterar dock att dessa alternativ till formell representation inte är en del av ett systematiskt arbete på lärosätet, utan är beroende av enskilda lärare och institutioners initiativ.

Omkring hälften av studenterna befinner sig på distans, och lärosätet och studentkårerna är tydliga med att de har svårt att rekrytera distansstudenter till studentrepresentanter. Förutsättningarna och möjligheterna att rekrytera distansstudenter till studentrepresentanter kan antas ha ökat i samband med digitaliseringen som en effekt av covid-19-pandemin. Trots det upplevde bedömargruppen under platsbesöken att lärosätet inte nämnvärt arbetar för att ta upp det låga deltagandet i kvalitetsarbetet bland distansstudenter, utan enbart konstaterade att distansstudenter i låg grad är kårmedlemmar.

I studentinlagan och vid platsbesöken framförde studentkårerna att de efterlyser ett dokument från lärosätet som tydliggör en lärosätesgemensam syn på studentinflytande och studentrepresentation, samt anger tydliga rutiner för hur lärosätet ska arbeta för att ta ansvar för ett välfungerande studentinflytande. Under platsbesöken hänvisade lärosätet till att högskolelagen och högskoleförordningen specificerar studentrepresentanters rättigheter och i självvärderingen beskrivs att studenternas rättigheter framgår i lärosätets arbetsordningar. Bedömargruppen instämmer dock med studentkårerna och anser att den typen av dokument som de efterlyser kan skapa förutsättningar för ett välfungerande studentinflytande. Under platsbesöken framkom att lärosätet planerar att gå ut till studenterna och informera om deras möjligheter till inflytande, för att locka fler att engagera sig, något som bedömargruppen tycker är positivt i sig. Däremot anser bedömargruppen att det inte räcker som ensam åtgärd, utan bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över hur de kan skapa bättre förutsättningar för engagemang och en mer välkomnande miljö.

Bedömargruppen har förstått att lärosätet i synnerhet har utmaningar med att finna studentrepresentanter på institutions- och ämnesnivå. Enligt studentinlagan finns det instanser där studentrepresentanterna upplever motstånd och har blivit tillsagda att de inte är med för att påverka. Bedömargruppen ser allvarligt på att studenterna uttrycker att de inte känner sig välkomna eller lyssnade till.

Ämneskollegierna beskrivs i självvärderingen som en central del i lärosätets kollegiala styrning, där en betydande beredning av beslut om verksamheten sker. Enligt studentinlagan sker betydande beredning av ärenden inom lärarlagen, innan det tas upp i ämneskollegiet, vilket ytterligare försvårar studentrepresentanternas möjlighet att påverka. Bedömargruppen anser att lärosätet inte i tillräcklig grad arbetar systematiskt med förutsättningarna för student- och doktorandinflytande inom ämneskollegierna. Under platsbesöken och i självvärderingen uttryckte lärosätet att de lägger stor vikt vid studenternas röst och åsikter samt vill komma till rätta med problemet med bristen på studentrepresentanter. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet vill komma till rätta med problemet, men efterlyser en konkret plan för hur de ska öka studentrepresentationen och främja en välkomnande miljö för presumtiva studentrepresentanter.

Studentinflytandet följs, enligt självvärderingen, upp i lärosätets olika uppföljningar och granskningar. Studentinflytande ingår som perspektiv i Treklövern, studentrepresentationen ska följas upp varje år vid terminsstart, och inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följs studentinflytandet även upp i deras uppföljning Värdering av utbildning som genomförs vart tredje år. Lärosätet genomför också en studentenkät vartannat år. Enligt självvärderingen har uppföljningarna och granskningarna resulterat i att lärosätet har identifierat utvecklingsområden. Studentenkäten har till exempel visat att studenterna upplever att de har få möjligheter att påverka sin utbildning och studiesituation. Lärosätets arbete med kursvärderingar har kritiserats av Treklövern och UKÄ:s juridiska tillsyn, liksom av studentenkäten 2021 enligt självvärderingen. Kritiken gäller processer för utformningen, sammanställningen och återkopplingen av resultat. Det har föranlett att lärosätet påbörjat ett förbättringsarbete med kursvärderingar. Trots alla sina uppföljningar av student- och doktorandinflytande presenterar lärosätet få exempel på åtgärder för att förbättra student- och doktorandinflytandet, utöver arbetet med kursvärderingar. Bedömargruppen saknar exempel där lärosätet arbetat proaktivt för att säkerställa student- och doktorandinflytandet på alla nivåer.

Doktoranderna har enligt lärosätets självvärdering förutsättningar och möjligheter till inflytande genom den individuella studieplanen, och bedömargruppen håller med om doktorandernas möjligheter till inflytande via den individuella studieplanen. I självvärderingen skriver lärosätet att kursvärderingar på forskarnivå har identifierats som ett utvecklingsområde eftersom doktoranderna ofta är för få för att kunna garanteras anonymitet. Forskarutbildningskurser har därför i stället följts upp genom dialog mellan handledare och doktorander samt genom de individuella studieplanerna. Lärosätet skriver i självvärderingen att råden för utbildning på forskarnivå har påbörjat ett utvecklingsarbete av kursvärderingar för forskarutbildningen. Bedömargruppen kan konstatera att doktoranderna saknar möjlighet att anonymt framföra åsikter om kurserna i forskarutbildningen och idag får framföra åsikter till sina handledare eller inom forskarkollegiet. Därmed håller bedömargruppen med lärosätet om att det är ett utvecklingsområde och att lärosätet behöver arbeta med doktorandernas möjligheter att framföra åsikter om kurser.

Doktorandernas möjlighet att utöva inflytande över utbildningarnas innehåll och genomförande samt deras arbetsmiljö följs, enligt självvärderingen, upp inom ramen för Assessment of Research and Co-production (ARC). Bedömargruppen anser utifrån de skriftliga underlagen och platsbesöken att ARC som verktyg att utvärdera utbildning på forskarnivå inte fungerar fullt ändamålsenligt. Bedömargruppen anser utifrån platsbesök att bedömare inom ARC inte har tillräckliga kunskaper om det svenska systemet för högre utbildning. Därför anser bedömargruppen att det är tveksamt att ARC på ett ändamålsenligt vis kan följa upp doktorandinflytande och doktoranders arbetsmiljö. Bedömargruppen noterar dock att lärosätet planerar en doktorandenkät som ska fungera som en kontinuerlig uppföljning av forskarutbildningens aspekter och anser att det är positivt. Vid sidan av den individuella studieplanen har doktoranderna möjlighet till att engagera sig som doktorandrepresentanter i skilda råd och organ på olika nivåer inom lärosätet. Bedömargruppen anser att den representationen är ändamålsenlig. Bedömargruppen kan dock konstatera att det saknas ett forum som samlar doktorander från samtliga delar av lärosätet. Ett sådant forum skulle möjliggöra för åsikts- och erfarenhetsutbyten mellan doktorander inom lärosätet och därigenom öka möjligheten till inflytande för hela doktorandkollegiet och inte bara för enskilda individer. Bedömargruppen vill därför rekommendera lärosätet att se över möjligheterna att etablera ett sådant forum. Vid andra lärosäten benämns sådana råd ofta som doktorandkår eller doktorandråd.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet brister i att systematiskt arbeta med att verka för studenternas och doktorandernas möjlighet och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation. De brister bedömargruppen observerat riskerar att bidra till låg representation av studentrepresentanter i både centrala och perifera organ. Avsaknaden av återkoppling och motivering av beslut om utbildningarna och kurserna riskerar även det att bidra till låg känsla av att kunna påverka och lågt engagemang för den egna utbildningen. Bedömargruppen konstaterar att studenterna på lärosätet själva inte anser sig ha goda möjligheter till inflytande, och lärosätet har inte skapat förutsättningar att förändra det. Bedömargruppen ser gärna att lärosätet fortsätter sitt arbete med återkoppling av åtgärder, samt arbetar för att skapa en inkluderande och välkomnande miljö för alla studenter och doktorander som studerar vid lärosätet.