Kvalitetssäkringsarbete Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Utformning, genomförande och resultat
Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet
Inte tillfredställande
Bedömargruppen ser många goda exempel i kvalitetsarbetet kopplat till utformning, genomförande och resultat, både när det gäller individuella initiativ och väl strukturerade gemensamma processer. Bedömargruppen anser också att lärosätet har utvecklat goda processer för de periodiska granskningarna Treklövern och ARC. Bedömargruppens övergripande bild är dock att lärosätet brister i det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet.
Styrkor
- Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga processer för utbildnings- och kursplaner.
- Lärosätet har en fungerande förbättringscykel kopplad till de utvecklingsbehov som identifieras i de periodiska granskningarna.
- Lärosätet har god dokumentation av resultatet från de periodiska granskningarna Treklövern och ARC.
- Lärosätets koppling mellan forskning och utbildning bygger på medvetna vägval i det praktiska arbetet.
Utvecklingsområden
- Lärosätet bör tydliggöra och utveckla systematiken för hur måluppfyllelse av studieresultat, studenternas aktiva lärande och den pedagogiska kopplingen till examination säkerställs.
- Lärosätet bör säkerställa en lärosätesgemensam utformning av lärandemålen i alla kurser enligt Bolognaprocessen.
- Lärosätet bör utveckla formerna för det kontinuerliga kvalitetsarbetet, exempelvis genom att säkerställa kursutvärderingarnas dataunderlag, systematisera kursrapporterna och stärka återkopplingen till studenter mer generellt.
Uppfylld
Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Bedömargruppen kan utifrån självvärderingen, platsbesöken och de styrdokument som lärosätet hänvisar till i självvärderingen konstatera att rutiner och processer är tillfredsställande, även om deras transparens varierar och komplexiteten delvis är omfattande. Här anser bedömargruppen att systematiken i kvalitetssystemet är god och speglas i den faktiska verksamheten.
Från materialet i fördjupningsspåret ser bedömargruppen att ansvarsfördelning, beslutsprocesser och arbetsgång för inrättande och nedläggning av utbildningsprogram, ämnen och huvudområden samt kurser tydliggörs i styrdokumenten för de olika processerna. När det gäller inrättande och avveckling av kurser är beslutsansvaret tydligt enligt rektors delegation till fakultetsnämnderna. Fakultetsnämnderna ansvarar också för att fastställa vilken utbildning på forskarnivån som får anordnas. Beredning och ansvar för processen är delegerat till råden för utbildning på forskarnivå. Processerna och rutinerna finns beskrivna i en rad riktlinjer och regler.
Enligt självvärderingen och arbetsordningarna för de båda fakulteten framgår vilka som har ett ansvar för kursplaner och utbildningsplaner. Ansvarsfördelningen skiljer sig något åt mellan de båda fakulteterna. Vid fakulteten för humanvetenskap fattar ämneskollegium och forskarkollegium beslut om att fastställa och revidera kursplaner på grundnivå och avancerad nivå på respektive forskarnivå. Vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier ger ämneskollegier förslag på revideringar, men det är ordföranden i rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som fattar beslut om kursplanerna på grundnivå och avancerad nivå samt rådet för utbildning på forskarnivå som fattar beslut om innehållet i kurserna på forskarnivå. Bedömargruppen menar att det kan finnas utmaningar för organisationen genom att fakulteterna har valt olika sätt att organisera en så grundläggande del av verksamheten, exempelvis om administrativ personal flyttar mellan fakulteterna eller om man planerar tvär- eller mångvetenskapliga samarbeten.
Enligt självvärderingen finns det en granskningsprocess i utbildningsdatabasen Atlas som säkerställer att regler för kursplaner och utbildningsplaner följs. Vid platsbesöken framkom att det verkar finnas en god bild hos de intervjuade medarbetarna för hur systemet fungerar, men bedömargruppen anser att processen är komplex – det är sju steg för att få en kursplan godkänd.
Som ett exempel på kvalitetssäkringsarbete lyfter lärosätet i självvärderingen fram att de genomfört projektet Kursplan 2.0, som syftar till att skapa likvärdiga kursplaner med hög kvalitet vid lärosätet. Projektet har finansierats av strategiska medel för utvecklingsprojekt och allmänna lärosätesprojektmedel (ALP). Bedömargruppen anser att utvecklingsarbetet är positivt.
Bedömargruppen ser sammantaget en god systematik i ansvarsfördelning och rutiner, som de kommer till uttryck i den löpande verksamheten. Däremot ser bedömargruppen ett utvecklingsområde vad gäller möjligheten att bedriva en effektiv kurs- och programutveckling när svarsfrekvensen är låg för kursutvärderingarna. Det medför att det saknas väsentliga underlag för att argumentera för föreslagna förändringar utifrån kurs- och programrapporter, även om det finns en god bedömningsprocess. Den bristen behandlas vidare under bedömningsgrund 3.5.
3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.
Inte uppfylld
Bedömargruppen anser inte att självvärderingen och platsbesöken ger en tydlig bild av lärosätets ansvarsfördelning, ambitioner och systematik när det gäller att uppmuntra studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.
Enligt lärosätets kvalitetspolicy ska lärosätet "säkerställa att all utbildning sker på ett sätt som inbjuder studenterna och forskarstuderande till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och att detta återspeglas av deras prestationer". Bedömargruppen uppfattar det som att lärosätet menar att studentinflytandet är grunden till att utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Av självvärderingen framgår att lärosätet anser att samverkan med studentkårerna är en viktig del i säkerställandet av utformningen av utbildning, samtidigt som det framkommer att det är problem att tillsätta studentrepresentanter i olika beredande och beslutande organ. Studentkårerna uppger å sin sida i studentinlagan att de anser att det är problematiskt att beredningen av kurs- och utbildningsplaner ofta sker inom lärarlagen och i kollegiet där studentrepresentation saknas. Enligt självvärderingen tar doktorander en aktiv roll i lärprocessen genom den individuellt utformade utbildning som en forskarutbildning innebär. Bedömargruppen konstaterar dock att självvärderingen inte ger någon klar bild av vare sig ansvarsfördelning, ambitioner eller systematik i studenternas aktiva lärande. Inte heller vid platsbesöken tydliggjordes ansvaret och systematiken i det studentaktiva lärandet.
I självvärderingen framgår att det studentcentrerade lärandet följs upp och granskas i Treklövern. Bedömargruppen kan från underlag och platsbesök inte se hur lärosätet, utifrån Treklöverns resultat, säkerställer en egen analys och synliggör hur studenter kan ta en aktiv roll i lärandeprocesser och examinationer. Utifrån vad som framkom vid platsbesöken anser bedömargruppens att lärosätet saknar mer systematiska diskussioner om aktivt lärande och hur det kan utvecklas som skulle möjliggöra bättre spridning inom lärosätet. Samtidigt ser bedömargruppen exempel på att enskilda lärare och kurslag har utvecklat god praxis och har bra intentioner för aktivt lärande.
Bedömargruppen anser att lärosätets initiativ att utveckla sin högskolepedagogiska utbildning är ett projekt inom området som har potential att bygga medvetande och kompetens om aktivt lärande hos lärarna. Med en större tydlighet i vad lärosätet lägger för betydelse i aktivt lärande och ett synliggörande av det arbete som pågår skulle lärosätet också få bra förutsättningar att utveckla och följa upp lärosätets pedagogiska meriteringsmodell. Bedömargruppen föreslår att lärosätet arbetar med att utveckla medarbetarnas kompetens i aktivt lärande mer systematiskt och lyfta fram goda exempel. Det skulle ge lärarna pedagogiska verktyg för att stötta och inspirera till aktivt lärande i sina utbildningar och också bidra till att forma en miniminivå på förväntningarna på lärarnas förmåga. Här uppmuntrar bedömargruppen lärosätet att se högskolepedagogiken och det systematiska kvalitetsarbetet som två sidor av samma mynt för att nå ett gemensamt mål.
För att utveckla genomförandet av utbildningen krävs också en fungerande återkoppling från utbildningarna. Även i relation till den här bedömningsgrunden är det därför ett problem att lärosätets arbete med kursanalyser inte fullt ut fungerar över hela lärosätet. Även om studenternas kursvärderingar i sig ger en begränsad bild av just aktivt lärande har kursens lärare möjlighet att genom kursrapporten systematisera en dokumentation av goda exempel och utvecklingsmöjligheter för lärandeprocesserna, som sedan ligger till grund för den kommande kursplaneringen av läraktiviteter och examination. Både genom underlagen och vid platsbesöken framkommer att lärosätet är medvetet om behovet av att utveckla praxisen för kursutvärderingar som akademisk uppgift kopplad till lärarens ämneskompetens och pedagogiska kompetens, och inte som en administrativ pålaga. I självvärderingen beskriver lärosätet hur ett utvecklingsarbete pågår för att stärka kursvärderingsarbetet. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att utveckla rutinerna på ett sätt som tar hänsyn till olika kursers förutsättningar och behov samt att skapa adekvata former för återrapportering till studenterna. Vid platsbesöken framkom att det fanns goda exempel på hur enskilda lärare vid lärosätet arbetar med systematiska utvärderingar av sina kurser, och bedömargruppen anser att där finns viktiga erfarenheter som säkert kan vara både inspiration för fortsatt utveckling och bli en bra grund för det systematiska utvecklingsarbetet.
3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.
Uppfylld
Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Lärosätet arbetar strategiskt på olika nivåer för att skapa ett sådant samband. Bedömningsgrunden är därför uppfylld.
Lärosätet har, enligt självvärderingen, ett mål i Strategi 2019–2023 som visar vikten av att stärka och synliggöra kopplingen mellan forskning och utbildning: "Där det finns forskning, ska det finnas utbildning, och där vi har studenter ska det också finnas aktiva forskare". Som ett led i arbetet med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning, eftersträvas därför att lärarna är forskningsaktiva och har ett vetenskapligt förhållningssätt som präglar undervisningen, vilket är positivt enligt bedömargruppen.
Enligt självvärderingen strävar fakulteterna efter kompletta miljöer där både forskning och utbildning bedrivs och utvecklas. Som exempel kan nämnas att forskningsanslag avsätts för att säkerställa forskningsanknytning. Forskningsanknytning för utbildningarna lyfts fram i respektive fakultets arbetsordning (MIUN 2019/1139, 2019/658) som en central fråga samt ingår som en naturlig del i ämnesföreträdares och ämneskollegiers kvalitetsansvar. Forskningsanknytning ska beskrivas vid inrättande av utbildning, enligt lärosätets styrdokument. Bedömargruppen menar att det sammantaget skapar goda förutsättningar för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning.
Både genom de granskade underlagen och genom platsbesöken ser bedömargruppen att det finns en systematisk koppling mellan forskning och utbildning på mer operativ nivå, både vid inrättande av utbildningar och vid bemanning av utbildningar.
Kopplingen mellan forskning och utbildning, i synnerhet inom professionsutbildningarna, är en del av målen i lärosätets strategi för 2019–2023. Genom fakulteternas fördelningsmodeller för forskningsanslag sker enligt självvärderingen särskilda satsningar på professionsutbildningsnära forskning. Bedömargruppen menar att detta – beroende på vilken inriktning forskningen tar – som minst stärker utbildningarna på en övergripande nivå genom forskningsaktiva lärare, men uppmuntrar lärosätet att följa upp att satsningarna också stärker utbildningen innehållsligt. Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier inkluderar enligt självvärderingen antalet helårsstudenter i sin fördelning av anslag för att främja kompletta miljöer, vilket stärker lärarnas förutsättningar att följa relevant ämnesutveckling och låta det influera utbildningen. Även här vill bedömarna dock uppmuntra lärosätet att se till så att satsningarna leder till att utbildningen innehållsligt har nära anknytning till relevant forskning. Bedömargruppen anser att de här insatserna kan förstärka forskningsanknytningen, där lärosätets kontinuerliga uppföljning kan leda till att sprida goda exempel.
Enligt självvärderingen har varje ämne strategier för att binda samman utbildning och forskning, som följs upp av fakultetsnämnderna vart fjärde år. Här anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer en koppling mellan forskning och utbildning som är betryggande på den formaliserade utbildningsnära nivå där utbildningsplanerna formas. Bedömargruppen anser att det är positivt att ämnesföreträdare och ämneskollegier har en tydlig roll för forskningsanknytningen i utbildningarna.
Lärosätet beskriver vidare i sin självvärdering att det i Treklöverns utbildningsutvärderingar på grundnivå och avancerad nivå, finns en bedömningsgrund som stipulerar att undervisningens innehåll och form ska vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. I Treklövern ingår också en kvantitativ granskning av lärarnas akademiska titlar samt hur mycket tid de har för undervisning respektive forskning. Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följer också upp forskningsanknytningen i sin egen uppföljning Värdering av utbildning. Fördelningen mellan forskning och utbildning diskuteras också i verksamhetsdialogerna två gånger per år. Bedömargruppen anser att dessa utvärderingar och uppföljningar bidrar till att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning.
Den samlade bilden av lärosätets aktiviteter är betryggande, men bedömargruppen vill ändå göra några medskick utifrån våra observationer. I självvärderingen lyfter lärosätet fram vikten av forskningsaktiva lärare och beskriver att målet är att lärosätets professorer ska undervisa minst 25 procent av sin arbetstid. Vid platsbesöket framkom dock att det är en ambition som särskilt vissa ämnen har svårt att uppnå. Bedömargruppen delar uppfattningen att professorernas medverkan i grundutbildningen är angelägen, inte minst i relation till frågan om forskningsanknytning. Bedömargruppen anser därför att ambitionen för professorernas medverkan hade kunnat lyftas fram ännu mer som en kvalitetsdimension med en tydligare förväntan på att deras medverkan säkerställs också i praktiken.
En ytterligare reflektion är att även om området har plats i lärosätets systematiska uppföljningar hade det varit möjligt att arbeta med olika konkreta modeller för att synliggöra forskningsanknytning i utvecklingsarbetet. Här kan lärosätet beakta att studenternas kontakt med forskningen också är ett tema för kurs- och programutvärderingar som kan ge fruktbara underlag för kvalitetsarbetet. Det kan också konkretiseras och systematiseras med hjälp av den litteratur som finns om forskningsanknytning och the teaching-research nexus. Tillsammans skulle sådana insatser inte minst underlätta spridandet av goda exempel.
Sammantaget anser bedömargruppen dock att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten både på en strategisk och en operativ nivå. Bedömningsgrunden är därför uppfylld.
Inte uppfylld
I självvärderingen beskriver lärosätet hur lärosätesövergripande styrdokument stipulerar att uppfyllandet av nationella examensmål och lokala programspecifika mål ska beskrivas inför beslut om inrättande av nya utbildningsprogram. Inför beslut om inrättande av ny utbildning ska ämnessakkunniga granska kurs- och utbildningsplaner samt bifoga målmatriser. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet låter de momenten ingår i processen för inrättande.
Bedömargruppen har inte sett exempel i kursplanerna på att lärosätet systematiskt arbetar med uppdelningen av lärandemål utifrån kunskapsformerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt. En uppdelning av kunskapsformerna skulle kunna ha flera positiva effekter för lärosätets arbete, enligt bedömargruppen. Exempelvis kan det öka förutsättningarna för en djupare analys av lärandemålen, underlätta länkningen mellan kursernas lärandemål och examensmålen samt underlätta för studenterna att förstå förväntningarna på dem. Bedömargruppen anser också att uppdelningen i kunskapsformer kan underlätta för ämnessakkunniga som ska bedöma innehållet i kurs- och utbildningsplaner och se hur olika typer av mål är tänkta att balansera och integrera.
Lärosätet har enligt självvärderingen drivit utvecklingsprojektet Kursplan 2.0, som syftade till att höja kvaliteten på lärosätets kursplaner. Efter att lärosätet avslutat projektet har avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd fortsatt arbetet, bland annat genom att anordna workshoppar om att skriva kursplaner. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet arbetar med utvecklingen av kursplaner.
Lärosätets ambition, som den framgår av självvärderingen, är att kursvärderingarna ska ge underlag för att bedöma om kursens lärandemål varit tydliga och hur väl studenterna upplever att innehållet i kursen harmoniserar med lärandemålen. Det ska sammantaget ge underlag för att utveckla och förbättra bland annat lärandemålen. Vid platsbesöken framkom att det fanns stora problem med processen för kursvärdering, vilket betyder att kursvärderingar inte är tillräckliga som underlag i det här fallet, enligt bedömargruppen.
En kontroll av konstruktiv länkning genomförs också enligt självvärderingen genom Treklövern vart sjätte år och vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier även genom uppföljningen Värdering av utbildning var tredje år. Bedömargruppen anser att lärosätet har adekvata mål för att utvärdera och granska samtliga examensmål och den konstruktiva länkningen vilka också speglas i styrdokumenten för Treklövern. I de rapporter från Treklövern som bedömargruppen fått ta del av beaktas dock bara ett urval av examensmålen, och deras måluppfyllelse diskuteras bara explicit i relation till bedömda examensarbeten. Bedömargruppen har inte kunnat se någon systematisk utvärdering av förutsättningarna för att nå samtliga examensmål och inte heller någon utvärdering av den konstruktiva länkningen mellan examinationer och mål vid sidan av examensarbetskursen. Bedömargruppen anser utifrån detta att här finns väsentliga brister i relation till bedömningsgrunden.
Genom Assessment of Research and Co-production (ARC) granskas enligt självvärderingen hur väl de nationella examensmålen uppfylls i forskarutbildningen. Bedömargruppen är inte övertygad om att ARC fungerar ändamålsenligt just när det gäller granskningen av de nationella examensmålen, eftersom de internationella forskarna i expertpanelen i ARC inte är tillräckligt insatta i det svenska forskarutbildningssystemet. Däremot har bedömargruppen vid platsbesöket sett goda exempel på hur nationella lärandemål systematiskt beaktas i samband med doktorandernas individuella studieplaner.
3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
Inte uppfylld
Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Utifrån platsbesöken, underlagen och självvärderingen kan bedömargruppen inte se att lärosätet i tillräcklig grad bedriver kontinuerliga uppföljningar på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt.
När det gäller de periodiska utvärderingar beskriver lärosätet arbetet med dem i självvärderingen. Lärosätets alla utbildningar granskas i en sexårscykel antingen genom de utbildningsutvärderingar som UKÄ genomför eller genom Treklövern om det är utbildningar på grundnivå och avancerad nivå alternativt genom Assessment of Research and Co-production (ARC) om utbildningen sker på forskarnivå. Treklövern är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet. Sju bedömningsgrunder granskas av en bedömargrupp bestående av externa ämnesrepresentanter, studenter, vetenskapligt/konstnärligt kompetenta representanter från de tre lärosätena och arbetslivsrepresentanter. Bedömargruppen skriver bedömarrapporter och utifrån dem upprättas handlingsplaner på institutions- eller ämnesnivå. Beroende på de identifierade utvecklingsområdenas karaktär hanteras resultaten av olika delar av lärosätet. Universitetsövergripande frågor hanteras av utbildningsrådet. Råden för utbildning på grund- och avancerad nivå diskuterar handlingsplanen och ger eventuella råd eller goda exempel från andra delar av fakulteten. Råden hanterar också fakultetsgemensamma frågor. Resultatet från utvärderingarna diskuteras också i verksamhetsdialogerna mellan prefekterna och dekanerna. Handlingsplanerna följs upp efter ett år av Treklöverns ledningsgrupp, varpå rektorn fattar beslut. Bedömargruppen anser att lärosätet har en god förbättringscykel kopplad till de periodiska granskningarna.
Bedömargruppen uppfattar att lärosätet lägger en mycket stor vikt vid Treklövern i sitt kvalitetssystem. Bedömargruppen ser dock begränsningar i vilka typer av kvalitetsproblem som de periodiska granskningarna har möjlighet att ensamma belysa. Som redan påtalats begränsar sig Treklövern exempelvis till att granska ett urval av examensarbeten utifrån ett urval av examensmål (även om Treklövern sedan berör också andra viktiga bedömningsområden än examensmål). Eftersom kvalitetssystemet behöver kunna fånga upp brister i måluppfyllelsen gentemot samtliga examensmål ser bedömargruppen här en problematisk begränsning i vad som går att hitta inom ramen för Treklöverns periodiska granskningar. Periodiska granskningar har en viktig roll, men eftersom de enbart genomförs vart sjätte år är det enligt bedömargruppen mycket viktigt att det också finns en välfungerande kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelse på utbildningsnivå.
Sedan 2021 ingår de delar av lärosätets forskarutbildning som inte granskas i UKÄ:s utbildningsutvärderingar i stället i lärosätets utvärdering av forskning Assessment of Research and Co-production (ARC). Utvärderingarna genomförs av en internationell expertpanel. Förutom sakkunniga ingår arbetslivsföreträdare och doktorandrepresentanter. Resultaten hanteras något olika vid fakulteten. Vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följer forskarutbildningsrådet upp resultaten för forskarutbildningarna som ingår. Vid fakulteten för humanvetenskap fördelar fakultetsnämnderna föreslagna åtgärder till olika nivåer. Resultaten behandlas även i lärosätets ledningsråd och i universitetsstyrelsen enligt självvärderingen. Bedömargruppen är inte övertygad om ifall en samtidig utvärdering av forskarutbildningen med ARC ger en ändamålsenlig systematik för att utvärdera och förbättra utbildningarna. Bedömargruppen anser att utbildningsdelen i forskarutbildningen riskerar att få en underordnad roll i förhållande till forskningen, eftersom bedömarpanelerna främst är sammansatta av experter från det aktuella forskningsområdet och har ett större fokus på forskning än utbildning samt som internationella forskare inte är tillräckligt insatta i det svenska systemet för forskarutbildning och exempelvis måluppfyllelsen av lärandemålen.
När det gäller de kontinuerliga uppföljningarna lyfter lärosätet i självvärderingen fram kursvärderingar, medarbetarundersökningar samt student- och doktorandenkäter som exempel på kvalitetsuppföljningar som bidrar till att uppfylla den aktuella bedömningsgrunden. Här såg bedömargruppen vid platsbesöken flera exempel på adekvat kvalitetsarbete och god praxis i det utbildningsnära arbetet, men bedömargruppen saknar en gemensam systematik i vad som följs upp och hur materialet tas vidare in i verksamheten.
Den kursansvariga ansvarar för kvalitetsuppföljning på kursnivå i form av kursvärderingar och halvtidsutvärderingar. Enligt Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå är det också de kursansvariga som ansvarar för att resultaten förs in i det systematiska kvalitetsarbetet och eventuella åtgärder diskuteras och bereds i ämneskollegium och forskarkollegium. Lärosätet menar i självvärderingen att arbetet med kursvärderingar är ett utvecklingsområde. Riktlinjerna har arbetats om under 2021 och justerats efter resultat från Treklövern och UKÄ:s lärosätestillsyn. Kursvärderingar på forskarnivå sker enligt självvärderingen genom dialoger, men lärosätet menar att ett utvecklingsarbete av kursvärderingarna pågår och att det drivs av råden för utbildning på forskarnivå.
Bedömargruppen fann vid platsbesöken avsevärda brister i kvalitetsarbetet kopplat just till kursvärderingarna. Kursvärderingarna har låg svarsfrekvens och vid platsbesöken framkom att alla av den anledningen inte använder kursvärderingar eller genomför kursanalyser. I och med att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens och arbetet med kursrapporterna inte är systematiskt eller tillfredsställande volymmässigt, saknas också en väsentlig grund för utvecklingsarbete inom utbildningarna. Det gäller inom alla de områden där kursvärderingarna potentiellt hade kunnat ge ett underlag för utvecklingsarbete – lärandeaktiviteter, examinationer, forskningsanknytning etc. Det pågår i dag ett utvecklingsarbete om kursutvärderingar, och bedömargruppen vill påtala att det är ett av de viktigaste områdena för att stärka kvalitetssystemet för utbildning vid lärosätet.
Enligt lärosätets kvalitetspolicy ska uppföljningar göras på programnivå. För fakulteten för humanvetenskaper ska det ske varje år och för fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier ska det ske genom klustervis uppföljning vart tredje år. Utifrån det samlade bedömningsunderlaget har det varit svårt för bedömargruppen att avgöra om programutvärderingar sker över hela lärosätet samt hur formaliserad och systematisk processen är.
I den utbildningsnära arbetet finns också adekvat och systematiskt utvecklingsarbete som är värt att lyfta fram. Här har fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier en egen uppföljning av grundutbildningen som sker i en treårscykel enligt självvärderingen. Resultaten därifrån diskuteras i dialogmöten mellan prefekt, ordförande i rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå, kvalitetshandläggare, ämnesföreträdare och de programansvariga. Där bestäms om åtgärder ska drivas av ämnet eller av rådet för utbildning, eller om de behöver lyftas uppåt av prefekten via verksamhetsdialoger eller dekanens ledningsgrupp. Kurser som inte ingår i ett utbildningsprogram eller i den normala progressionen inom ett huvudområde granskas av rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser också att det är positivt att rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå på HUV även följer upp ett urval av kurser i grundutbildningen varje år. Bedömargruppen anser dock att det behövs en större systematik i uppföljningen av forskarutbildningskurserna.
Trots det och trots de nu etablerade och omfattande granskningsmodellerna som införts vid lärosätet, ser bedömargruppen påtagliga brister. Bedömargruppen har svårt att se i lärosätets beskrivningar att det finns en systematik i hur materialet från det kontinuerliga kvalitetsarbetet tas vidare in i verksamheten. Bedömargruppen ser också att bristerna påverkar lärosätets förmåga att systematiskt följa upp och upptäcka kvalitetsproblem i verksamheten. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet främst följer upp resultaten från de externa och periodiska granskningarna systematiskt, vilket innebär att lärosätet får en mycket svagare bild av de utbildningar som inte utvärderas i Treklövern. Eftersom det går lång tid mellan Treklövergranskningarna, är det enligt bedömargruppen viktigt att det också finns en god systematik i de kontinuerliga uppföljningarna.
3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.
Inte uppfylld
Bedömargruppen anser att lärosätet inte uppfyller bedömningsgrunden. Lärosätet säkerställer att resultat och handlingsplaner från de två granskningarna Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC) publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt. Däremot anser bedömargruppen att lärosätet inte i tillräcklig grad säkerställer att resultat och åtgärder i den kontinuerliga utvecklingen av utbildningarna kommuniceras till studenterna.
Lärosätets webbplats är enligt lärosätets självvärdering den viktigaste kommunikationskanalen för uppföljningar och utvärderingar. Treklövern och ARC har egna kommunikationsplaner samt egna sidor på webbplatsen, där resultat, styrdokument och handlingsplaner publiceras. Det framgår också i styrdokumentet för kvalitetssystemet vilka intressenterna är och hur dialog och kommunikation ska ske för varje granskning. Bedömargruppen menar att lärosätets webbsidor för granskningarna är en styrka: De innehåller all väsentlig information samt är väl strukturerade och allmänt tillgängliga. Lärosätet har också flera styrdokument som ska fastställa processer och ansvar för att sprida resultaten från de periodiska uppföljningarna. Bedömargruppen anser därför att granskningsresultat och planerade åtgärder från Treklövern och ARC publiceras på ett ändamålsenligt sätt.
Bedömargruppen har tagit del av de styrdokument som preciserar hur och när kursanalyserna ska publiceras och vem som är ansvarig för det. Riktlinjerna är enligt självvärderingen nyligen reviderade för att vara mer precisa i hur studenterna ska informeras om resultaten samt om eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Revideringarna skedde bland annat eftersom UKÄ:s juridiska lärosätestillsyn uppmärksammat att sådan information inte varit tillräckligt tydlig. Enligt självvärderingen har även resultat från utbildningsutvärderingen Treklövern legat till grund för revideringarna. De beskriver också att det pågår ett utvecklingsarbete för att tillgängliggöra resultat av kurs- och programvärderingar på studentwebben. Vid platsbesöken framkom att lärosätet också arbetar med att ta fram modeller för skriftliga kursanalyser. Bedömargruppen anser att det är ett angeläget arbete som också bör inkludera motsvarande skriftliga analyser för program.
Lärosätet konstaterar i självvärderingen att kommunikation av resultat från kursvärderingar är ett utvecklingsområde. I studentinlagan menar studentkårerna att återkopplingen av information om resultaten och de beslut om åtgärder som föranletts av kursvärderingarna inte har fungerat, och att studenterna själva har behövt begära ut sammanställningar för att ta del av resultaten. Studentkårerna ställer sig positiva till det utvecklingsarbete som nu har påbörjats. Bedömargruppen instämmer med studentkårerna att det är positivt att riktlinjerna har förtydligats och att lärosätet nu arbetar med frågan. I studentinlagan beskriver studentkårerna att det finns delar av lärosätet där arbetet med kursvärderingar fungerar bra. Den bilden bekräftades för bedömargruppen under platsbesöken. Det finns, menar bedömargruppen, exempel på enskilda lärare som arbetar med kursvärderingarna på ett föredömligt vis.
Platsbesöken bekräftade dock också för bedömargruppen att det finns utmaningar på lärosätet med återkoppling och dialog samt att information om utvecklingsarbete enbart når ett fåtal studenter. Företrädare för verksamheten rapporterade samtidigt om stora svårigheter att få en tillräcklig svarsfrekvens för kursvärderingarna för att ge ett pålitligt underlag. Sådana svårigheter riskerar att leda till en ond cirkel – svaga underlag gör det svårt att publicera pålitlig feedback och med brister i återkopplingen blir studenterna lätt ännu mindre motiverade att fylla i kursvärderingarna. Det finns, menar bedömargruppen, dock åtskillig forskning om kursutvärderingar som kan ligga till grund för utvecklingsprojekt inom området. Bedömargruppens uppfattning är att ovanstående problem med återkoppling och information till studenterna måste förbättras.
Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att granskningsresultaten från de periodiska granskningarna Treklövern och ARC kommuniceras och publiceras på ett ändamålsenligt sätt. Däremot anser bedömargruppen att lärosätet inte i tillräcklig grad säkerställer att studenterna får återkoppling på sina kursvärderingar och informeras om hur utbildningarna utvecklas och förbättras. Bedömningsgrunden är därför inte uppfylld.