Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet har etablerat övergripande strategier för mångfaldsarbete samt initierat aktiviteter, utformade som rutiner och processer, för att beakta jämställdhet. I det ingår moment om jämställdhet i högskolepedagogiska kurser för lärare samt i kurser för handledare inom forskarutbildningarna. Jämställdhetsaspekter följs upp varje år via kursvärderingar, studentenkäter och planen för jämställdhetsintegrering samt vid återkommande granskningar och utvärderingar, som Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC). Bedömargruppen anser dock att lärosätet har ett för snävt fokus i sitt jämställdhetsarbete och därigenom behöver utveckla de sätt som institutionerna och ämnena systematiskt beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. En central del av bedömargruppens kritik gäller de mått som lärosätet tillämpar för att identifiera brister i jämställdhet och följa upp jämställdhetsarbetet. Mot bakgrund av det anser bedömargruppen att lärosätet inte kan säkerställa att det framskrivna och beaktade jämställdhetsperspektivet som finns etablerat på övergripande lärosätesnivå också genomsyrar hela lärosätets organisation. Därför anser bedömargruppen att bedömningsområdet inte är tillfredsställande.

Styrkor

• Lärosätet har etablerade rutiner, processer och aktiviteter för jämställdhet på övergripande lärosätesnivå.
• Lärosätet följer upp jämställdhetsarbetet genom Treklövern, ARC, studentenkäter, kursvärderingar och planen för jämställdhetsintegrering.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör förbättra det systematiska arbetet med beaktande av jämställdhet i utbildningars innehåll, utformning och genomförande på institutions-, program- och ämnesnivå vid till exempel inrättande av utbildning.
• Lärosätet bör utveckla de alltför snäva måtten på jämställdhetsarbetet, så att de innefattar mer än enbart antalet kvinnor och män i olika populationer och grupper (studenter, lärare etcetera).

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet på övergripande lärosätesnivå har ett systematiskt arbete med jämställdhet. Det sker i form av inslag om jämställdhet i högskolepedagogiska kurser för lärare och handledarkurser för forskarhandledare. Aktiviteterna följs sedan upp varje år via kursvärderingar, studentenkäter, planen för jämställdhetsintegrering och återkommande granskningar, som Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC). Bedömargruppen anser dock att lärosätet tillämpar ett för snävt fokus på jämställdhetsarbete, och därigenom behöver utveckla arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande på institutions-, program- och ämnesnivå. Exempel på detta är avsaknad av ett jämställdhetsperspektiv i riktlinjer för inrättande av utbildningar och kurser samt i kollegiala sammanhang, som programråd och ämneskollegier där man diskuterar kursinnehåll. En central del av bedömargruppens kritik rör de mått som lärosätet tillämpar för att identifiera brister i jämställdhet och följa upp jämställdhetsarbete. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

I lärosätets strategier anges, enligt självvärderingen, jämställdhet och mångfald som grundläggande principer för hela lärosätets verksamhet samt att utbildningen orienteras mot att bygga bland annat ett jämställt samhälle. I lärosätets plan för jämställdhetsintegrering och lika villkor ingår området utbildning och i självvärderingen ger lärosätet exempel på aktiviteter från planen. Lärosätet ska till exempel följa upp utbildningar och undervisning med utgångspunkt i likavillkorsperspektiv, samt analysera rekrytering och antagning till forskarutbildningen utifrån ett genusperspektiv. Det sistnämnda betonades också vid platsbesöken. Vid platsbesöken och i självvärderingen lyfte lärosätet också fram anställningsordningen som ett viktigt styrdokument för att arbeta med jämn könsfördelning bland undervisande personal. Dessutom ingår det moment om hur jämställdhet kan beaktas i utbildningar i den högskolepedagogiska kursen som erbjuds samtlig undervisande personal vid lärosätet. Inom utbildning för handledare på forskarutbildningsnivå ska handledningsfrågor bland annat diskuteras i relation till genus. Bedömargruppen anser att det här övergripande arbetet i teorin bidrar till goda förutsättningar för att jämställdhet ska genomsyra lärosätets undervisning från grundnivå upp till forskarnivå.

I självvärderingen och vid platsbesöken lyfte lärosätet tydligt fram satsningar som genomförts för att rekrytera underrepresenterade grupper av studenter till utbildningar och program för att skapa heterogena studentgrupper. Det genomförs bland annat genom besök på gymnasieskolor som lärosätet har etablerat ett samarbete med. Uppföljning av det arbetet sker genom kvantitativa kartläggningar av antalet manliga och kvinnliga studenter inom olika utbildningar och program. Jämställdhet blir därmed en fråga om närvaro av män respektive kvinnor. Från platsbesöken betonades ytterligare hur lärosätet lägger stor vikt vid studentrekrytering och ser det som en central del i jämställdhetsarbetet. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet agerat för att få till stånd en förändring av homogena studiemiljöer utifrån tanken att mera heterogena miljöer skulle leda till mer jämställda miljöer. Bedömargruppen anser också att arbetet med studentrekrytering är utformat som systematiskt återkommande rutiner. Samtidigt ser bedömargruppen en omfattande avsaknad av andra aktiviteter för att lärosätet systematiskt ska säkerställa att jämställdhet beaktas på institutions-, program- och ämnesnivå. För även om en heterogen studiemiljö och systematiska rutiner och processer för att åstadkomma detta i teorin kan bidra till att skapa goda förutsättningar för jämställdhetsarbete, kan inte det ses som en garant för att jämställdhet i realiteten beaktas i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen ser en risk i att det ensidiga fokuset på kvantitativa mått leder till att ansvaret för jämställdhetsarbetet delegeras till studenterna. Det framstår för bedömargruppen som att lärosätet utgår från att studenter av tidigare underrepresenterade grupper kan bidra till beaktande av jämställdhet genom sin närvaro. Det ansvaret ska inte falla på studenterna, utan det är något som lärosätet ska säkerställa oavsett studentgruppens sammansättning.

Avsaknaden av ytterligare aktiviteter för att beakta jämställdhet framträder som tydligast i lärosätets arbete med att organisera och administrera utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Jämställdhetsaspekter tas exempelvis inte upp i handläggningsordning för inrättande av utbildningsprogram. Bedömargruppen kan inte se några exempel på systematiska diskussioner om jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning eller genomförande i den dokumentation från ämneskollegierna som bedömargruppen har tagit del av genom fördjupningsspåren. I fördjupningsunderlagens exempel på kurs- och programutvärdering nämns jämställdhet enbart utifrån en könsobalans inom olika studentgrupper baserat på ifall studenter läser på campus eller distans. Visserligen tog företrädare från lärosätet under platsbesöken upp exempel på hur jämställdhet beaktas i det utbildningsnära arbetet. De exempel som presenterades handlade bland annat om vad som utgör exempel i examinations- och labbuppgifter samt hur fullständiga namn – och inte enbart efternamn – skrivs ut i litteraturlistor för att visa på eventuell obalans i kön bland författarna. Den typen av arbete förefaller för bedömargruppen dock ske utan någon systematik och det går inte heller att härleda de aktiviteterna till de aktiviteter som initierats på övergripande lärosätesnivå.

Enligt självvärderingen följs jämställdhetsarbetet upp i Treklövern genom frågor om hur jämställdhet är integrerat i undervisningen, och i ARC ingår en bedömningsgrund om hur jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i forskarutbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen kan här konstatera att en omfattande del av Treklövergranskningarna fokuserar på aspekter av representation i kvantitativa mått, medan bara en mindre del fokuserar på aspekter som direkt berör utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen finner visserligen inte att frågorna som ställs i Treklövern i sig är bristfälligt formulerande, men att frågorna i de exempel bedömargruppen har tagit del av har behandlats för snävt och därmed missat centrala aspekter av jämställdhetsarbetet. Vidare följs jämställdhet upp i verksamhetsdialoger med utgångspunkt i planen för jämställdhetsintegrering, och studentenkäter och kursvärderingar följer upp om studenterna upplever att de kan delta i utbildningen på lika villkor. Forskarstudenternas upplevelser att deltagande på lika villkor följs upp av lika villkorsombud vid fakulteten för humanvetenskaper och en liknande uppföljning planeras vid den andra fakulteten. Resultaten har enligt lärosätet haft effekt på hur lärosätet utformat sin handledarutbildning. Bedömargruppen kan därmed konstatera att det finns en ändamålsenlig balans mellan årliga uppföljningar respektive återkommande uppföljningar som sker med längre tidsintervall.

Sammantaget kan bedömargruppen alltså konstatera att lärosätet bedriver ett i stora drag förtjänstfullt arbete rörande att beakta jämställdhet på en övergripande lärosätesnivå. Lärosätets sätt att mäta och följa upp jämställdhetsarbetet som innebär mått på könsfördelning anser bedömargruppen dock är för snävt i förhållande till bedömningsgrunden. Lärosätet saknar därmed ett systematiskt arbete för att säkerställa beaktandet av jämställdhet på institutionsnivå och vidare ut i organisationen till programråd och ämneskollegier. Bedömargrupper anser inte heller att arbetet på institutions-, program-, och ämnesnivå med att beakta jämställdhet i utbildningarna följs upp med tillräcklig precision i återkommande granskningar. Bedömargruppen anser att bristerna i både systematiskt beaktande och granskning innebär att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Mot bakgrund av det vill bedömargruppen rekommendera att lärosätet initierar och säkerställer att det sker ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet som sträcker sig ut på institutions-, program-, och ämnesnivå.