Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Mittuniversitetet. I det här yttrandet framgår våra bedömningar med motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Professor BoAnders Jönsson, Lunds universitet (ordförande, sakkunnig)
• Professor PerMarkku Ristilammi, Malmö universitet (sakkunnig)
• Prodekan Hanne Harmsen, Copenhagen Business School (sakkunnig)
• Kvalitetschef Liselott Lycke, Högskolan Väst (sakkunnig)
• Docent Martin G. Eriksson, Högskolan i Borås (sakkunnig)
• Gustaf Bjurhammer Birck, Uppsala universitet (doktorandrepresentant)
• Linnéa Mundin, Göteborgs universitet (studentrepresentant)
• Petra Norling, Samverket (arbetslivsföreträdare)

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, en studentinlaga och dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet, studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken finns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var fyra veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Bo-Anders Jönsson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Mittuniversitetet

Lärosäte

Mittuniversitetet ID-nr

A-2021-06-5203Bedömningsområde: Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Inom lärosätet finns ett stort engagemang i kvalitetsarbetet och den decentraliserade beslutsstrukturen säkerställer att många är involverade i detta arbete. Bedömargruppen upplever att det finns delaktighet, förståelse för den egna rollen och en stark kultur knuten till kvalitetsarbetet. Det externa samarbetet om inom Treklövern (ett gemensamt system för att granska utbildningskvaliteten tillsammans med Karlstads universitet och Linnéuniversitetet) fungerar överlag bra och säkerställer ett systematiskt och externt perspektiv på kvalitetsarbetet, enligt bedömargruppen. Lärosätet har integrerat kvalitetsarbetet i verksamhetsdialogerna, som är återkommande möten mellan de enskilda leden i organisationen, vilket är en god ambition eftersom det har potentialen att säkerställa en helhetssyn på kvalitetsarbetet.

Sammantaget är det ändå bedömargruppens uppfattning att bedömningsområdet inte är uppfyllt. Det är för lite fokus på det systematiska kvalitetsarbetet i verksamhetsdialogerna, lärosätets kvalitetssystem är svårt att avgränsa och bedömargruppen upplever inte att cykeln för Planera-Gör-Studera-Lär genomförs systematiskt med en systematisk prioritering och uppföljning av resultatet av kvalitetsarbetet. Dessutom anser bedömargruppen att det utbildningsnära och löpande kvalitetsarbetet som sker mellan Treklövergranskningarna inte tillräckligt säkerställer att problem identifieras och systematiskt tas om hand i organisationen, om det behövs. Det finns också för många obesatta platser för studentrepresentanter i lärosätets olika organ, och lärosätets arbete med att säkerställa studentrepresentationen bör intensifieras. Programråd och ämneskollegier har löpande formellt och informellt fokus på kvaliteten i utbildningarna, men bedömargruppen upplever att kvalitetsarbetet inte genomförs tillräckligt systematiskt.

Styrkor:

• Lärosätet har genom Treklövern en god utgångspunkt för kvalitetsarbetet med utbildningarna.
• Lärosätet har en pågående och integrerad dialog om utbildningskvalitet på många nivåer i organisationen.
• Det finns ett stort engagemang bland de många funktioner med ett decentraliserat ansvar för utbildningskvaliteten samt hos den undervisande personalen.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet bör arbeta vidare med en tydligare process för kvalitetssystemet som ger en bättre överblick.
• Lärosätet bör fästa större vikt vid det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet som pågår mellan de återkommande utbildningsvärderingarna.
• Lärosätet bör säkerställa att kvalitetsarbetet får tillräcklig tyngd i verksamhetsdialogerna.
• Lärosätet bör tydliggöra uppföljningen och kopplingen till de övergripande målen och strategierna. Lärosätet bör ha ambitionen att i kvalitetsarbetet använda PDSAcykeln mer ändamålsenligt.
• Lärosätet bör säkerställa studentrepresentationen samt intensifiera arbetet med att skapa engagerande kursvärderingar.
• Lärosätet bör tydliggöra styrelsens och rektorns roll i kvalitetsarbetet.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld

Lärosätet har på flera nivåer i organisationen en kontinuerlig och i många fall lokalt förankrad praxis för kvalitetssäkring samt processer på både kurs- och programnivå (kursvärderingar och behandlingen av dem samt Treklövern). Dessutom ska utbildningskvalitet och kvalitetssäkring ingå i de kontinuerliga verksamhetsdialogerna. I självvärderingen anges flera strategiska mål med indikatorer som bland annat används i lokala utvecklingsprojekt. Trots kvalitetskulturen och praxisen för kvalitetssäkring, anser bedömargruppen inte att kvalitetssystemet är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. De sex delarna i kvalitetssystemet omfattar så många mindre delar och processer att bedömargruppen inte har kunnat följa den process enligt PDSA-cykeln (plan-do-study-act), som binder samman de sex delarna i kvalitetssystemet. Bedömargruppen anser dessutom att det är svårt att få överblick över vad som ryms innanför respektive utanför systemet. Bedömningsgrunden anses därmed inte uppfylld.

Lärosätets vision lyder enligt självvärderingen: Mittuniversitetet är ett globalt universitet med regionalt engagemang där vi forskar och utbildar för hela livet. Lärosätet har enligt självvärderingen identifierat fyra områden som de vill förstärka och uppnå: hållbar utveckling, relevans, kvalitet och attraktivitet. Bedömargruppen har inte uppfattat att det finns en ändamålsenlig praxis där de strategiska målen systematiskt ingår i kvalitetssäkringsarbetet.

I självvärderingen beskriver lärosätet att de har ett cykliskt kvalitetssystem för utbildning som är uppbyggt utifrån principen planera-gör-studera-lär (PDSA-cykeln), och som inkluderar sex sammanlänkande delar, som beskriver hela kedjan i kvalitetssystemet:

• Den första delen – utgångspunkt för kvalitetsarbetet innehåller styrdokument samt olika utbildningsnära förutsättningar, som lärarkompetens och infrastruktur.
• Den andra delen – kontinuerligt kvalitetsarbete – innefattar det löpande kvalitetsarbetet som sker i den dagliga verksamheten. I självvärderingen listar lärosätet en lång rad områden i det kontinuerliga kvalitetsarbetet, och kallar dem samtidigt exempel.
• Den tredje delen – kvalitetsuppföljning – består av olika uppföljningsmetoder och aktiviteter, som indikatorer, kursvärderingar och medarbetarundersökningar. Även här beskriver lärosätet aktiviteterna som exempel på kvalitetsuppföljning.
• Den fjärde delen – kvalitetsutvärdering – består av mer omfattande genomlysningar av verksamheten, både egeninitierade och externa sådana.
• Den femte – rutiner för kommunikation och dialog – innefattar kommunikation av planerade eller genomförda åtgärder till följd av den tredje eller fjärde delen.
• Den sjätte delen – rutiner för utveckling och förnyelse –syftar till att ta hand om resultat från uppföljningar, utvärderingar och annat kvalitetsarbete. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur den delen innefattar resurstillsättning för åtgärder samt att lärosätet för in uppdrag i verksamhetsplanen och aktivitetsplanerna på fakultets och förvaltningsnivå. Sista delen i kvalitetssystemet ska också koppla in i den första delen på nytt, så att förutsättningarna kan uppdateras vid behov.

Bedömargruppen anser att både beskrivningen i självvärderingen och lärosätets praxis så som det framställdes under platsbesöken visar att det är svårt att avgränsa kvalitetssystemet samt säkerställa att kvalitetsarbetet går hela cykeln runt genom uppföljningen. De sex delarna i kvalitetssystemet omfattar så många mindre delar och processer att bedömargruppen varken i dokumentation eller vid platsbesöken har kunnat följa processen för PDSA-cykeln, som binder samman de sex delarna i kvalitetssystemet.

De utbildningar som inte utvärderas av UKÄ utvärderas enligt självvärderingen i en sexårscykel genom Treklövern. Treklövern är sedan 2018 ett samarbete med Karlstads universitet och Linnéuniversitetet och utvärderingen utgår från European Standards and Guidelines (ESG), högskolelagen, högskoleförordningen och SUHF:s kriterier. Forskarutbildningar som inte utvärderas i UKÄ:s sexårscykel utvärderas enligt självvärderingen inom lärosätets egeninitierade Assessment of Research and Co-production (ARC). De använda bedömningskriterierna i ARC kommer från högskolelagen och högskoleförordningen samt UKÄ:s Vägledning för utbildningsutvärdering på forskarnivå samt de bedömningskriterier för forskning som antogs 2019. De två egeninitierade utvärderingssystemen bygger på 6-årscykler.

Bedömargruppen anser att Treklövern har en viktig roll för att säkerställa utbildningskvaliteten samt att Treklövern följer processen för planera-gör-studera-lär. Bedömargruppen instämmer i att samarbetet i Treklövern ger både en systematik och ett viktigt externt perspektiv på kvalitetssäkringen. Mot bakgrund av det långa tidsspannet mellan de periodiska granskningarna, är det viktigt att den kontinuerliga kvalitetssäkringen däremellan också är systematisk, enligt bedömargruppen. Det samlade systemet behöver bestå av båda delarna inte minst på grund av att lärosätet har kurser som inte ingår i Treklövern. Under platsbesöken hänvisade lärosätet till kursvärderingarna som mekanismer för att kvalitetssäkra kurser. Bedömargruppen anser dock att systemet framstår som svagt eftersom kursvärderingarna har så låg svarsfrekvens och inte i tillräcklig grad följs upp systematiskt och högre upp i organisationen.

Medan utfallet av de egeninitierade utvärderingarna med externa bedömare på ett systematiskt och transparent sätt bidrar till kvalitetsutveckling, kan bedömargruppen inte utifrån underlagen (till exempel minnesanteckningar från verksamhetsdialoger) och platsbesöken följa om resultatet från andra delar av systemet fångas upp i verksamhetsdialogerna. Det är också svårt att se hur de resultaten prioriteras i förhållande till varandra och hur de följs hela vägen genom processen för PDSA-cykeln. Platsbesöken har visat flera exempel på hur resultat på utbildningsnära nivå inte skickas vidare upp i organisationen samt att informella upplevelser av kvalitetsfrågor hamnar i fokus istället för resultaten från kursvärderingarna. Detta eftersom kursvärderingarna uppfattas som tunna trots att de beskrivs som kärnan i kvalitetssäkringen. Bedömargruppen har dessutom noterat att några brister i kvalitetssystemet som borde ha fångats upp i det kontinuerliga kvalitetsarbetet, först fångades upp i Treklöverutvärderingar. Eftersom utbildningsutvärderingar inom Treklövern sker sällan måste dessa kombineras med ändamålsenlig kontinuerlig kvalitetssäkring, enligt bedömargruppen. Exempelvis borde bristen på högskolepedagogiska kurser och personalsammansättningens smala midja, som båda identifierades genom de återkommande utvärderingarna, Treklövern respektive ARC, fångats upp tidigare i det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet.

Det framgår av självvärderingen att för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna är lärosätets kvalitetsarbete integrerat i verksamhetsstyrningen. Vidare framgår att lärosätet beskriver verksamhetsplaneringen som ett nav, där bland annat kvalitetssystemets resultat och lärosätets strategier konkretiseras och kopplas samman. Verksamhetsdialoger sker två gånger per år, där bland annat indikatorer relaterade till universitetets strategi aktivitetsplaner och utvärderingsresultat diskuteras.

Bedömargruppen konstaterar från platsbesöken att de decentraliserade forumen i organisationen, bland annat ämneskollegier och programråd, beskriver verksamhetsdialogerna som utgångspunkt för sitt kvalitetsarbete. Bedömargruppen förstår lärosätets ambition med en integrering, och håller med om att det också finns nackdelar med ett oberoende kvalitetssystem. Bedömargruppens uppfattning är emellertid att kvalitetsarbetet inte får tillräcklig plats och att verksamhetsstyrningen som den fungerar, inte leder till den systematik i uppföljningen som lärosätet önskar. Bedömargruppens uppfattning överensstämmer alltså med lärosätets, att en utveckling av verksamhetsdialogerna för att ytterligare fokusera på kvalitetsarbetet är ett utvecklingsområde. Samtidigt sätter bedömargruppen ett frågetecken för att verksamhetsdialogerna förmår inrymma hela kvalitetsprocessen.

Bedömargruppen har genom fördjupningsspåren tagit del av styrdokument och underlag från verksamhetsdialogerna. Bedömargruppen anser att lärosätets styrmodell är ett exempel på hur kvalitetssäkringen av utbildningarna är integrerad i lärosätets styrning. Dialogernas innehåll och underlag är omfattande och kvalitetsaspekter förekommer integrerat i andra punkter i dialogernas dagordning. Det visar förvisso på en hög grad av integration i den dagliga styrningen men bör samtidigt göra det svårt för lärosätet att få en överblick över dess kvalitetssäkring. Därmed blir det också svårt att åstadkomma ett transparent system som på bästa möjliga sätt säkerställer utbildningskvaliteten hela vägen genom de sex delarna av kvalitetssystemet, enligt bedömargruppen.

Dokumentet Rektorsdialog Rektor-Dekan HUV, som bedömargruppen tagit del av i fördjupningsspåret, är ett annat exempel på ett mycket omfattande dokument som visar att dialogen innefattar en lång rad aktiviteter och hur dessa har utvecklats. En rad initiativ med bäring på kvalitetssäkring beskrivs i dokumentet. Exempel är att kvalitetsförstärkning av kurser har inneburit fler lärarledda lektioner och lett till mer schemalagd tid, att distansutbildningen utvecklats för att öka kvalitet och genomströmning samt att medel för korta kurser har fördelats under 2020. Å ena sidan anser bedömargruppen att lärosätets dialoger innehåller en stor mängd skriftligt underlag, som också omfattar kvalitetsinitiativ inom utbildning. Å andra sidan är rapporteringen på en mycket övergripande nivå och kvalitetsaspekterna är utspridda i dokumentet, vilket gör det svårt att få överblick över kvalitetssäkringens status i dialogerna. Även i verksamhetsdialogerna mellan dekan och prefekter finns mycket skriftligt underlag och dagordningar med flertal punkter (underlag i fördjupningsspåret). Bedömargruppen ifrågasätter därför att utbildningarnas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling får ändamålsenligt fokus i dialogerna. Bedömargruppen anser att kvalitetssäkringen i flera fall endast utgör en liten del av verksamhetsdialogerna, därmed är det svårt att förstå hur PDSA-cykeln säkerställs.

Ett dokument Delårsrapport 2020 i fördjupningsunderlaget har i första hand ett ekonomiskt perspektiv, men det nämns också några kvalitetsutvecklingsprojekt. Dessa beskrivs dock utan någon koppling till lärosätets kvalitetscykel, exempelvis utgångspunkten för projektet eller en efterföljande implementering. Det framgår dock av rapporten att lärosätet har satt igång en rad aktiviteter och i många fall omnämns också på vilka grunder de satts igång.

På decentraliserad nivå är dokumentet Kvalitetshöjande dialoger inom institutionen för elektronikkonstruktion och ämnet elektroteknik från fördjupningsunderlaget ett exempel på systematisk och återkopplande dialog om den konkreta utbildningskvaliteten. Däremot visar underlaget Verksamhetsdialog mellan prefekter i ämnet sociologi och genusvetenskap att dialogen primärt fokuserar på den ekonomiska uppföljningen. En punkt på dagordningen handlar om kvalitetssäkring, där det primära innehållet är att beskriva aktiviteter som visar vad den höjda prislappen har gett.

Dokumentet Mittuniversitets Kvalitetsrapport är ett nytt initiativ från maj 2022 (bedömargruppen vet inte varför dokumentet togs fram eller vem som gjorde det). Här samlas och tydliggörs resultat från kvalitetssystemet på en universitetsövergripande nivå. Det framgår vem som är ansvarig, vad åtgärden är och vilken status som åtgärden har (röd, gul och grön). Bedömargruppen anser att det här nya initiativet ökar transparensen och ger en sammanhängande status för kvalitetssäkringsarbetet, vilket har varit svårt att hitta i andra dokument. De initiativ som beskrivs i dokumentet har som mål att säkerställa att lärosätet lever upp till lagstiftningen och följa upp tidigare externa utvärderingar eller de egeninitierade utvärderingarna Treklövern och ARC. Det är dock mindre klart hur initiativen hänger samman med lärosätets strategi och mål. Dokumentet ska ingå som ’ett inspel inför kommande verksamhetsplanering, vilket bedömargruppen inte anser vara en särskilt konkret process. Dessutom har ingen under platsbesöken hänvisat till dokumentet, vilket bedömargruppen ser som ett tecken på att initiativet ännu inte är en del av lärosätets kontinuerliga kvalitetsarbete.

Själva kvalitetssystemet följs enligt självvärderingen upp vart tredje år. Enligt styrdokumentet Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå är det utbildningsrådet med stöd av universitetsledningens stab som ansvarar för att kartlägga genomförda aktiviteter och intervjua olika funktioner på lärosätet. Bedömargruppen har sett flera exempel på uppdaterade kvalitetssäkringsdokument, samt bedömer att kvalitetsrapporten som nämnts tidigare är ett exempel på att systemet uppdateras regelbundet. Samtidigt är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet inte har en tydlig process för om och hur kärnverksamheten involveras i en uppdatering av kvalitetssystemet och exakt var ansvaret ligger. På platsbesöken frågade bedömargruppen om det utan att få några tydliga svar.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att kvalitetssystemet som det beskrivs i självvärderingen omfattar så många delar och processer att det inte går att följa systematiken vare sig i dokumentationen eller under platsbesöken. Verksamhetsdialogerna har överlag för lite fokus på kvalitetsfrågor, trots enstaka exempel på goda dialoger. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Kvalitetssäkringspolicyn är offentlig och tillgänglig på lärosätets webbplats. Bedömargruppen anser också att kvalitetssäkringspolicyn är en del av den strategiska styrningen på så vis att dialoger om utbildningskvalitet samt initiativ inom kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring principiellt ingår i verksamhetsdialogerna på många nivåer i organisationen. Fyra övergripande effektområden är i kvalitetssystemet utpekade som en länk mellan lärosätets löpande arbete och förverkligandet av strategin.

I styrdokumentet Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå framgår lärosätets kvalitetspolicy. Enligt lärosätets självvärdering finns dokumentet publicerat på lärosätets webbplats. I policyn framgår att lärosätet ska ge utbildning av hög kvalitet och att utbildningen ska vara baserad på högkvalitativ forskning, framstående utbildningsmiljöer, välutvecklad samverkan samt god arbetsmiljö präglad av lika villkor. I policyn framgår också att kvalitetsarbetet ska bidra till förverkligandet av universitetets vision och strategiska mål. Konkret görs detta genom indikatorer för effektområdena attraktivitet, relevans, kvalitet och hållbar utveckling, som följs upp varje år. Bedömargruppen anser att den beskrivningen är tydlig. På en principiell nivå ser bedömargruppen därmed en tydlig koppling till strategin. Platsbesöken visar att även den undervisande personalen förhåller sig till både strategin och kvalitetssäkringspolicyn, vilket bedömargruppen är positiv till.

Lärosätets kvalitetspolicy beskriver också i självvärderingen att lärosätets kvalitetsarbete ska vara integrerat i verksamheten och i verksamhetsstyrningen. Lärosätet preciserar att kopplingen till lärosätets verksamhetsstyrning sker genom att resultat från kvalitetssystemet diskuteras i verksamhetsdialogerna och därefter lyfts in i verksamhetsplaneringen. Bedömargruppen konstaterar emellertid (enligt 1.1 ovan) att frågor om kvalitetssäkring inte får tillräckligt med plats i verksamhetsdialogerna trots det integrerade formatet.

Bedömargruppen anser att både de skriftliga underlagen och platsbesöken ger en sammanhängande bild av en kvalitetspolicy som är tänkt att vara en del av den strategiska styrningen.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och en god beskrivning av den enskildes ansvar på lärosätet. I och med att lärosätet eftersträvar hög grad av decentraliserat engagemang anser bedömargruppen även att ansvarsfördelningen är ändamålsenlig.

I självvärderingen anger lärosätet att ansvarsfördelningen regleras bland annat genom arbetsordningen samt besluts- och delegationsordningarna, men också genom olika styrdokument för olika delar av kvalitetssystemet. I Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå, där de mest centrala uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna beskrivs, anges vem som ansvarar för de olika aktiviteterna. Bedömargruppen menar att dokumenten ger en god överblick, men noterar att styrelsens och rektorns respektive roller inte framgår i relation till kvalitetsarbetet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen sin decentraliserade organisation där kvalitetsarbetet i hög grad bedrivs på fakultetsnivå i kollegiala organ och beredningsgrupper. Bedömargruppen instämmer i att många funktioner har del i ansvaret för kvalitetsarbetet och att organen på fakultetsnivå har en viktig roll för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av lärosätets utbildningar.

På lärosätesövergripande nivå finns sedan 2018 två råd: ett utbildningsråd och ett forskningsråd. Enligt självvärderingen har de båda råden i uppdrag att arbeta med kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning samt vara rådgivande till rektor eller styrelse i strategiska frågor. Enligt Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå ansvarar råden för några av de uppföljningar och granskningar som sker i kvalitetssystemet. Utbildningsrådet ansvarar till exempel för uppföljningen av själva kvalitetssystemets funktion och efterlevnad. Utbildningsrådet ansvarar också för studentenkäten som genomförs vartannat år, medan forskningsrådet ansvarar för enkäten till forskarstuderande. Forskningsrådet ansvarar också – tillsammans med råden för utbildning på forskarnivå – för kvalitetsutvärderingen av ämnen på forskarnivå som genomförs genom den externa utvärderingen Assessment of Research and Co-production (ARC) i en 6-årscykel.

Bedömargruppen anser att forsknings- och utbildningsrådet i överensstämmelse med ansvarsfördelningen, kontinuerligt tar upp viktiga övergripande områden till diskussion, och att detta sker med stor respekt för den decentraliserade beslutsordningen både mellan och inom fakulteterna. För uppdatering av kvalitetssystemet ansvarar utbildningsrådet, men lärosätet har ännu inte funnit en fast process för hur systemet ska utvecklas. Eftersom systemet är förhållandevis nytt, hänvisas först och främst till verksamhetscontrollern när det gäller förslag på uppdateringar. Bedömargruppen anser att utbildningsrådet tydligt och systematiskt bör ta ett ansvar för revideringar av kvalitetssystemet. Bedömargruppen uppfattar att utbildningsrådet är införstått med sitt tvärgående och lärosätesövergripande ansvar, men att arbetet med vissa kvalitetsfrågor – till exempel att utveckla kursvärderingarna – tar förhållandevis lång tid.

Enligt självvärderingen har fakultetsnämnderna ett övergripande ansvar för kvalitet och kvalitetsutveckling. Fakultetsnämnderna ska också besluta om långsiktiga strategier och aktivitetsplaner. På fakultetsnivå finns också råden för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, som är kollegiala organ och enligt självvärderingen ska utveckla och säkerställa kvalitet i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt bereda frågor till fakultetsnämnderna. Råd för utbildning på forskarnivå har motsvarande roll för fakultetens forskarutbildning. Det finns också, enligt självvärderingen, ett samordningsråd för lärarutbildningen som enligt självvärderingen ska främja kvalitets- och utvecklingsfrågor för lärarutbildningen. Bedömargruppen anser att fakultetsnämnderna uppfyller kraven på sina roller och sitt ansvar.

På institutionsnivå finns programråd och ämneskollegium. Vid fakulteten för humanvetenskaper finns även forskarkollegium som ansvarar för kvalitet i forskarutbildningarna. Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier har planeringsområden som enligt självvärderingen har till uppgift att arbeta strategiskt och skapa kluster av forskargrupper. Bedömargruppen anser att ämneskollegierna och planeringsområdena uppfyller kraven på sina roller och sitt ansvar.

Bedömargruppen anser att ansvaret för kvalitetssäkringen finns hos många organ och funktioner i organisationen. Platsbesöken visar att alla är uppmärksamma på sitt eget ansvar, vet vem som har ansvaret på nästa nivå i systemet och hur de ska samarbeta med dem. På så sätt visade platsbesöken en klar ansvarsfördelning. Ett undantag är att styrelsen inte har en klar uppfattning om vilket konkret ansvar eller vilken roll man har i kvalitetssäkringsprocessen för utbildning. Rektorns roll verkar också mycket generellt beskriven. Bedömargruppen anser att även styrelsen och rektorn bör ha ett tydligt, men övergripande, ansvar för kvalitetsarbetet och att det ansvaret bör lyftas systematiskt.

Utifrån självvärderingen och annat underlag hade bedömningsgruppen initialt stora svårigheter att uppfatta om ansvarsfördelningen var tydlig, men det klargjordes vid platsbesöken. Ett lärosäte med en så decentraliserad struktur, två campus på olika orter, två fakulteter och många olika organisatoriska funktioner kräver också ett stort antal medarbetare med delansvar för kvalitetssäkringen. Det har därför varit svårt för bedömargruppen att få överblick över ansvarsfördelningen, som enligt bedömargruppen framstår som komplex. Det har också varit svårt att avgöra om ansvarsfördelningen är ändamålsenlig. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen uttrycker lärosätets fokus på ett decentraliserat engagemang och decentraliserade beslutsprocesser. Bedömargruppen menar att ansvarsfördelningen ger stöd för det och därmed förefaller ändamålsenlig. När det gäller att säkerställa den överordnade strategiska riktningen och best practice eller erfarenhetsutbyte över fakultetsgränserna, förefaller emellertid ansvars- och rollfördelningen i några fall mindre tydlig på ledningsnivå (styrelsen, rektorn samt utbildnings- och forskningsråden).

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. All personal, särskilt lärarna, uppmuntras till delaktighet och är engagerade i kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser däremot att lärosätet mer aktivt behöver uppmuntra studenterna till delaktighet och engagemang.

I lärosätets självvärdering framgår att kollegiala principer är viktiga utgångspunkter för lärosätets organisation och styrning. Lärosätet ger i självvärderingen flera exempel på kollegiala organ på olika nivåer som enligt lärosätet ska samverka med linjeorganisationen och skapa delaktighet, engagemang och ansvar hos medarbetare. I självvärderingen nämns att endast hälften av platserna för studentrepresentation i olika organ var tillsatta 2021 och att kursvärderingarna anses som ett viktigt instrument för att uppmuntra studenternas engagemang och delaktighet.

Bedömargruppen upplevde vid platsbesöken att det finns ett stort engagemang och hög grad av delaktighet på många nivåer i organisationen. På alla nivåer i organisationen finns det forum, där utbildningskvalitet och kvalitetsarbete diskuteras regelbundet. Det gäller både de centrala organen utbildningsrådet och forskningsrådet samt de decentraliserade organen, som programråd, ämneskollegier och planeringsområden, men också mer informella kvalitetskonferenser och seminarier. Självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätet arbetar för att säkerställa ett bättre studentdeltagande på olika nivåer, även för doktoranderna, men också att det är svårt att engagera studenterna (särskilt på programnivå). Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att det är problematiskt att så få platser för studentrepresentation är tillsatta, och att det är ett fortsatt utvecklingsområde för lärosätet att uppmuntra studenterna för delaktighet och engagemang för fler studentrepresentanter i lärosätets organ på olika nivåer. Platsbesöken visar att studenterna kan uppleva att miljön inte är tillräckligt inkluderande. Bedömargruppen menar därmed att studenternas engagemang och delaktighet är en utmaning för lärosätet, och att det utgör en påtaglig brist i kvalitetsarbetet.

Vid sidan av de kollegiala organen lyfter lärosätet fram verksamhetsdialogerna som viktiga processer för delaktighet, engagemang och ansvar. Verksamhetsdialogerna genomförs enligt självvärderingen på samtliga nivåer två gånger per år. Dialogerna ska vara utgångspunkter för den universitetsövergripande verksamhetsplanen vars innehåll i sin tur ska operationaliseras genom aktivitetsplaner på fakultets- och institutionsnivå. I självvärderingen konstaterar lärosätet att verksamhetsdialogerna kan behöva utvecklas för att fokusera mer på kvalitetsarbete. Bedömargruppen anser att det är ett minimikrav och angeläget att kvalitetsarbetet får en tydligare plats i verksamhetsdialogerna. Verksamhetsdialogerna innehåller många punkter på dagordningen under förhållandevis korta möten att det framstå som svårt att hinna diskutera kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i tillräcklig omfattning, och därmed ge utrymme för engagemang och delaktighet i kvalitetsarbetet.

Självvärderingen visar att fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier har instiftat en årlig kvalitetskonferens, där medarbetare och övriga intressenter kan delta. Bedömargruppen anser att liknande aktiviteter, som har huvudfokus på utbildningskvalitet och kvalitetssäkring, med fördel kan komplettera ett system som är så integrerat i den löpande styrningsprocessen.

Lärosätet lyfter också fram strategiska medel för utvecklingsprojekt, så kallade allmänna lärosätesprojektmedel (ALP), som ett verktyg för att uppmuntra till delaktighet, engagemang och ansvar för kvalitetsutveckling. Bedömargruppen menar att det är ett bra incitament för delaktighet, engagemang och ansvar, och konstaterar att lärosätet har satt igång en rad intressanta projekt med potential att utveckla utbildningskvaliteten. Bedömargruppen anser att det är ett bra initiativ att projekten presenteras på webbplatsen samt att de har lyfts på inspirationsdagar och chefsforum, men understryker samtidigt att lärosätet med fördel kan sprida erfarenheterna från projekten mer systematiskt så att flera institutioner kan dra nytta av dem. Således är det bedömargruppens uppfattning att ALP-medlen stimulerar till utveckling, men att det inte är helt tydligt att de är systematiskt kopplade till kvalitetssystemet och följer PDSA-cykeln, som enligt lärosätet binder samman kvalitetssystemets olika delar.

I självvärderingen framgår att lärosätet anser att kursvärderingarna är en viktig process för att uppmuntra studenterna till delaktighet och engagemang. Bedömargruppen instämmer i det, men konstaterar samtidigt att svarsfrekvensen många gånger är så låg och att det varit en återkommande utmaning för lärosätet att förbättra deltagande. Platsbesöken visar också att återkopplingen av kursvärderingarna till studenterna inte alltid fungerar. Lärosätet skriver i självvärderingen att lärosätet också har utmaningar med kursvärderingar för doktorandkurser och kurser med få deltagare (master in research), vilket bedömargruppen fick bekräftat vid platsbesöken.

En annan process som är viktig för studenternas deltagande är enligt självvärderingen tillsättningen av studentrepresentanter och doktorander i beredande och beslutande organ. I självvärderingen pekar dock lärosätet ut just tillsättningen av representanter som ett utvecklingsområde. Lärosätets årliga uppföljningar av studentrepresentationen pekar på att det, i synnerhet på institutionsnivå, är svårt att rekrytera intresserade studenter som representanter. Lärosätet menar att de försöker hantera problemet genom dialoger med studentkåren. Platsbesöken och studentinlagan visar att lärosätet på flera nivåer i organisationen har fokus på att säkerställa studentinflytande, men att dess insatser inte når alla studenter. Bedömargruppen konstaterar att studentkåren upplever att det finns ett konstruktivt samarbete med ledningen om att säkerställa studentinflytandet och att man har en god dialog om de utmaningar som kvarstår. När det gäller doktorandernas inflytande så är det bedömargruppens uppfattning att doktoranderna känner sig inkluderade. Däremot anser bedömargruppen utifrån platsbesöken att doktoranderna bör vara bättre representerade i de kollegiala organen samt även ett eget doktorandråd, så att deras engagemang inte enbart fokuserar på den egna utbildningen.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att det finns både engagemang och delaktighet på lärosätet. Lärosätet är uppmärksam på väsentliga utvecklingsområden, som vidareutveckling av verksamhetsdialoger, bättre spridning av ALP-resultat, kursvärderingar från kurser med få deltagare och fortsatt fokus på studentrepresentation. Bedömargruppen instämmer i att dessa områden bör stärkas.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser inte att bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätets kvalitetsarbete mellan och vid sidan av Treklöverutvärdering av utbildningar sker inte tillräckligt systematiskt och ingår inte i den strategiska styrningen.

Lärosätets kvalitetssystem består enligt självvärderingen av sex delar. I den sjätte och sista delen, som består av rutiner för utveckling och förnyelse, ska resultat som genereras i kvalitetssystemet tas om hand. Lärosätet beskriver i sin självvärdering hur två olika rutiner ryms inom den sjätte delen. Beroende på omfattningen av eventuella åtgärder och behovet av resurser ska åtgärderna antingen inkorporeras i verksamhetsplaneringen eller genomföras i den ordinarie verksamheten. I självvärderingen beskriver lärosätet också att kvalitetssystemet är integrerat i verksamhetsstyrningen. Lärosätet betonar särskilt verksamhetsdialogernas roll när det kommer till att säkerställa att resultat tas om hand. Vid verksamhetsdialogerna ska resultatet från uppföljningar och eventuella utvärderingar diskuteras och dialogen ligger sedan till grund för lärosätets verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringen är därefter grunden för aktivitetsplaner och ämnesstrategier. Lärosätesövergripande frågor från dialogerna går vidare till utbildningsrådet eller forskningsrådet.

Bedömargruppen uppfattar att det för utvärderingar genom Treklövern, ARC och UKÄ:s utbildningsutvärderingar, sker en systematisk uppföljning som stämmer överens med beskrivningen som är sammanfattad ovan. Det är således Treklöverrapportens väg genom lärosätet som använts i självvärderingen för att visa lärosätets uppföljningsprocess. Under platsbesöken hänvisade lärosätet övervägande till Treklövern, UKÄ:s utvärderingar och ARC när bedömargruppen ställde frågor om kvalitetssystemet och uppföljningsprocessen. Genom Treklövern utvärderas olika utbildningskluster vart sjätte år. Bedömargruppen vill betona att det utöver Treklövern är nödvändigt med ett kraftfullt och systematiskt system, som kontinuerligt tillhandahåller resultat och slutsatser som i sin tur mer systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen.

Bedömargruppen har inte sett belägg för att lärosätet gör systematiska sammanställningar av resultat från kvalitetsarbetet som kan användas som utgångspunkt för prioriterade åtgärder utifrån resultaten, vilket PDSA-cykeln föreskriver och som är lärosätets ambition. Den höga graden av decentralisering samt integreringen av kvalitetsarbetet i verksamhetsstyrningen och verksamhetsdialogerna gör att bedömargruppen anser systematiken som otydlig. Lärosätets systematik i det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet, förefaller för bedömargruppen i första hand baseras på genomförande av verksamhetsdialoger, utifrån vad flera hänvisade till vid platsbesöken. Det finns alltså en systematik på så vis att verksamhetsdialogerna genomförs och att ämnet kvalitet är en del av dagordningen. Bedömargruppens granskning av underlag från fördjupningsspåret Verksamhetsdialogerna är emellertid att bedömargruppen saknar en ändamålsenlig systematik i insamling och analys av resultaten från kvalitetssystemet, som systematiskt diskuteras i dialogerna och tas vidare för att länka till den strategiska styrningen. Av de inskickade underlagen från verksamhetsdialogerna framgår att mötena är systematiskt genomförda och det finns också exempel i underlagen på punkter i dagordningen som berör kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Bedömargruppen menar dock att en omfattande dagordning under förhållandevis korta möten och utifrån underlagen i fördjupningsspåret samt att kvalitetssäkring inte utgör en egen punkt på dagordningen, inte är överensstämmer med ett säkerställande av att resultat och slutsatser systematiskt tas till vara i den strategiska styrningen.

Vid platsbesöken gavs exempel på kvalitetssäkringsfrågor som hanteras decentraliserat, till exempel i ämneskollegierna. I de utbildningsnära råden tar man ett stort ansvar och under platsbesöken menade man att nästan allt handlar om kvalitet här. Trots ett stort fokus på kvalitet, är det emellertid en brist att resultaten inte tas vidare till nästa nivå på ett systematiskt sätt. Platsbesöken gav exempel på att kursrapporter inte tas upp systematiskt. Bedömargruppen uppfattade att man exempelvis i de utbildningsnära programråden, diskuterar konkreta frågor som man vet är ett problem utan att underlag används på ett systematiskt sätt. Platsbesöken visade också att man inte använder kursvärderingar som underlag, eftersom man anser att de är för tunna. Ett bristande fokus på kvalitetsfrågor i verksamhetsdialogerna, kopplat till en icke-systematisk och decentraliserad hantering av kvalitetsfrågor övertygar inte bedömargruppen av ett lärosäte med en ändamålsenlig systematisk uppföljning.

I självvärderingen menar lärosätet att resultat och slutsatser från kvalitetssystemet har använts för att utveckla just kvalitetssystemet, och ger exempel på olika justeringar som gjorts av bland annat indikatorer och granskningar. Vad gäller lärosätets användning av resultat för att utveckla kvalitetssystemet ytterligare, anser bedömargruppen att lärosätet ännu inte har tillräckligt med organisatorisk praxis. Det formella ansvaret har utbildningsrådet, men andra i organisationen ger inte uttryck för att vara involverade i ett systematiskt arbete med insamling av erfarenheter och vidareutveckling. Bedömargruppen menar att det beror på att systemet är förhållandevis nytt men att en praxis för detta längre fram kan utvecklas och implementeras i kvalitetssystemet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att det kontinuerliga kvalitetsarbete som sker mellan de egeninitierade utvärderingarna som Treklövern och ARC, inte på ett tillräckligt och ändamålsenligt systematiskt sätt tas till vara i den strategiska styrningen. Bedömningsgrunden är därmed inte uppfylld.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätets webbsidor för kvalitet är en styrka, där informationen som genererats inom kvalitetssystemet, särskilt från de återkommande egeninitierade utbildningsutvärderingarna som där kommuniceras ändamålsenligt till relevanta intressenter. Bedömargruppen anser emellertid att det brister i återkopplingen till studenterna av resultat från den kontinuerliga uppföljningen av utbildningen.

Enligt självvärderingen finns det styrdokument, policyer och flera kommunikationsplaner som definierar vem som ansvarar för kommunikationen samt till vilka intressenter och hur kommunikationen ska ske. Rutiner för kommunikation och dialog utgör den femte delen i PDSA-cykeln som ska prägla lärosätets kvalitetssäkring. Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå preciserar vilka intressenterna är för de viktigaste uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna samt hur dialog och kommunikation om åtgärder ska genomföras. I Kommunikationsplan för Mittuniversitetets kvalitetssystem har lärosätet övergripande preciserat vilka intressenterna är för kvalitetsarbetet och gjort en intressentanalys av dem. Dessutom finns det särskilda kommunikationsplaner för de egeninitierade utvärderingarna Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC).

Bedömargruppen anser att det är lätt att hitta information om kvalitetssystemet, Treklövern och ARC och att lärosätet kommunicerar resultaten på ett förtjänstfullt sätt, bland annat genom webbsidorna för kvalitet.

Vad gäller kursvärderingar och kursanalyser visar såväl platsbesöken som studentinlagan att lärosätet inte alltid återkopplar resultatet av kursvärderingarna på ett ändamålsenligt sätt. Utifrån det samlade underlag som bedömargruppen har tagit del av anser bedömargruppen att det för lärosätet ett fortsatt utvecklingsområde att på ett likvärdigt vis över hela lärosätet kommunicera hur tidigare kursvärderingar har använts i kvalitetsutvecklingen av kurserna. Såväl kommunikation som dialog med studenterna är viktiga vägar att delge studenterna resultaten som erhålls genom det kontinuerliga kvalitetsarbetet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att den information som genereras från kursvärderingar och kursanalyser inte publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt till lärosätets studenter (detta tas under andra bedömningsgrunder i yttrandet). Trots denna brist anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld mot bakgrund av att resultat som genereras av lärosätets kvalitetssystem publiceras och kommuniceras på lärosätets webbsidor för kvalitet, och därmed finns tillgängliga för relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har en välutvecklad dialogkultur där förutsättningar för utbildning diskuteras i flera led, vilket skapar goda förutsättningar för att identifierade brister, utvecklingsområden och åtgärder dokumenteras och följs upp systematiskt. Organiseringen bidrar till att kollegiet tar stort ansvar för att utveckla både ämnen, kompetens och arbetsmiljö. Lärosätet avsätter medel för strategiska projekt, utbildning och meritering.

Styrkor

• Lärosätet har en dialogkultur där kompetensutveckling och ämnesutveckling diskuteras i ämneskollegier, förs vidare till prefekt och dokumenteras i kompetensförsörjningsplaner på institutionsnivå.
• Lärosätet avsätter systematiskt medel för strategiska satsningar för både utvecklingsprojekt, kompetensutveckling och forskningsmeritering.
• Lärosätet anordnar regelbundet handledarutbildning för disputerade lärare och forskare.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör följa upp pedagogisk kompetensutveckling mer strukturerat och systematiskt, för att säkerställa att samtliga lärare når upp till kravet om 15 högskolepoäng i högskolepedagogik.
• Lärosätet bör utveckla kvalitetssäkring, systematisk uppföljning samt utvärdering av stöd och läranderesurser till forskarutbildning.
• Lärosätet bör utveckla struktur och systematik, för att följa upp och säkerställa att förväntningar, kursinformation och undervisningsupplägg bidrar till att studenter och doktorander får goda förutsättningar att nå kursmålen.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

I självvärderingen beskriver lärosätet de rutiner och processer som säkerställer att undervisande personal har både den vetenskapliga som pedagogiska kompetens som motsvarar forsknings- och utbildningsverksamhetens behov. Personalens kompetens följs regelbundet upp i verksamhetsdialogerna och dokumenteras i kompetensförsörjningsplaner. Bedömargruppen menar att arbetssättet är systematiskt och välutvecklat, men kan samtidigt konstatera att lärosätet trots det inte fångat upp brister i tid.

Kompetensförsörjningsprocessen är enligt självvärderingen integrerad med verksamhetsplaneringen, lönerevisionsarbetet och budgetarbetet, för att kopplingen mellan uppdrag, strategi, mål och kompetensbehov ska bli tydlig. Därmed är kompetensförsörjning en återkommande punkt i verksamhetsdialogerna, vilket framgår av fördjupningsmaterialet. Vid platsbesöken bekräftades att prefekterna får information om behoven av kompetensutveckling och viktig ämnesutveckling från ämneskollegierna, som i sig ger underlag för eventuella behov av kompetensförsörjning.

Prefekterna, menar lärosätet, har ett övergripande ansvar för kompetensförsörjningen, och dialog om kompetensfrågor sker med planeringsområden, ämneskollegier, studierektorer och forskningsgrupper. Vid platsbesöken framkom att utvecklingsområden och rekryteringsbehov identifieras i de dialogerna. Enligt fördjupningsmaterialet dokumenteras det i kompetensförsörjningsplaner på institutionsnivå och individuell kompetensutveckling diskuteras i medarbetarsamtal. Bedömargruppen uppfattar därmed att lärosätets processer med att säkerställa den undervisande personalens kompetens sker från två håll, både genom verksamhetsplanering på universitetsövergripande nivå samt genom prefekternas arbete med personalfrågor och aktiviteter, som medarbetarsamtal, upprättandet av individuella utvecklingsplaner och en institutionsgemensam kompetensförsörjningsplan.

När det gäller kompetensutveckling lyfter lärosätet särskilt fram att medarbetarsamtalen har en central roll för att identifiera behov av kompetensutveckling, för att säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, vilket också framgår av mallen för medarbetarsamtal. I medarbetarsamtalen ingår också att utveckla samverkanskompetens, vilket sker på olika sätt inom olika ämnen och oftast gemensamt, enligt platsbesöken. Bedömargruppen uppfattar att styrdokument som skapar förutsättningar för att säkerställa kompetens är anställningsordningen (MIUN 2020/2642) och de två fakulteternas respektive handläggningsordningar. Enligt självvärderingen stödjer HR-avdelningen arbetet och erbjuder institutions- och avdelningsanpassade mallar.

När det gäller kompetensförsörjning sker, enligt självvärderingen, hanteringen av anställningar och befordran på fakultetsnivå. Anställning av och befordran till vetenskapligt eller konstnärligt kompetent personal hanteras av fakulteternas respektive anställningsråd, som därmed är en del i att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Båda fakulteterna ser regelbundet över samt värderar lärarkapacitet och akademisk kompetens inom varje ämne eller utbildning. Enligt självvärderingen skiljer sig arbetet åt på fakultetsnivå, eftersom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier arbetar med uppföljningen Värderingen av utbildning, medan fakulteten för humanvetenskaper har förlagt frågan till rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som gör en regelbunden översyn av lärarkapacitet och akademisk kompetens inom varje ämne.

I verksamhetsdialogerna mellan rektor och dekaner framgår i fördjupningsmaterialet att frågan om kompetensförsörjning är en stor utmaning, trots långsiktig planering och god kännedom om behoven. Fakulteten för humanvetenskaper avsätter därför sedan 2009 forskningsanslag för att finansiera två doktorandtjänster per forskarutbildningsämne, medan fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier avsätter medel för lärares meritering (med fokus på forskning). Bedömargruppen menar att det arbetssättet skapar bättre förutsättningar för lärosätet att säkerställa kompetensförsörjningen långsiktigt.

Enligt självvärderingen ska lärosätets lärare ha högskolepedagogisk utbildning om minst 15 högskolepoäng, och det finns ett pedagogiskt meriteringssystem (MIUN 2017/2265). Handledarkompetens och examinatorkompetens på forskarnivå följs upp varje år av råden för utbildning på forskarnivå, enligt underlagen. Lärosätet uppger att det är ett ständigt arbete med meritering och rekrytering, för att undervisande personal ska ha den kompetens som motsvarar verksamhetens behov.

Enligt självvärderingen granskas den undervisande personalens kompetens i relation till utbildningsverksamhetens behov i de båda periodiska granskningarna Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC). Treklöverutvärderingen har bland annat lett till en inventering av behovet av högskolepedagogisk utbildning enligt självvärderingen. I den senaste inventeringen kunde lärosätet konstatera att det fanns ett stort behov av mer utbildning, varpå avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd fick i uppdrag att erbjuda nya kursutbud för högskolepedagogik. Det anser bedömargruppen är ett gott exempel på att utveckling sker, men ställer sig samtidigt kritisk till att den interna uppföljningen inte fångat upp det tidigare. En ny inventering planeras enligt självvärderingen till 2023, men bedömargruppen anser att det bör följas upp oftare och mer systematiskt.

Även lärosätets studentenkät har enligt självvärderingen hjälpt lärosätet att identifiera behov. Under coronapandemin visade enkätens resultat på ett behov att utveckla lärarnas tekniska kompetens, och avdelningen för infrastruktur håller därför nu på att etablera ett stöd för de tekniska verktyg som används i undervisningen. Bedömargruppen anser att det är ett gott exempel där uppföljning bidragit till förbättring.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet har flera olika processer och rutiner, på olika nivåer inom lärosätet, som säkerställer att undervisande personal har både den vetenskapliga och pedagogiska kompetens som motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Periodisk granskning fångar i viss mån upp brister, men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla en kompletterande systematisk uppföljning för att tidigare identifiera negativa trender kopplat till kompetensbrist.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

På lärosätet skapas en främjande miljö genom decentralisering i ämneskollegier som har stort inflytande på både utbildningens och forskningens utveckling. Stort ansvar läggs i kollegiet som har en nära dialog med prefekt. Bedömargruppen anser att det främjar en god miljö för både kompetensutveckling, inflytande och egenansvar.

Lärosätets organisering i två fakulteter med institutioner som sammanhållande enheter, skapar goda förutsättningar för akademiskt främjande undervisnings- och forskningsmiljöer med närliggande ämnen och utbildningar, enligt självvärderingen. Utbildning sker i nära samspel med forskning – där det finns forskning, ska det finnas utbildning, enligt lärosätets strategi – och ett mål för lärosätet är att samtliga vetenskapliga lärare både ska undervisa och forska. Det är, enligt självvärderingen, basen för den främjande miljön.

Bedömargruppen uppfattar att den undervisande personalens kompetensutveckling tidigare haft ett fokus på ämnesmässig och vetenskaplig kompetens samt att den pedagogiska utvecklingen och meriteringen varit sporadiskt och lägre prioriterad. Det framkom både i självvärderingen och fördjupningsmaterialet att tidigare utvärderingar och inventeringar visat ett stort behov av pedagogisk utbildning och därför har lärosätet prioriterat det. Lärosätet har satt ihop ett högskolepedagogiskt kurspaket som ska ge medarbetarna en flexibilitet i hur och när de läser de olika kurspoängen, och enligt självvärderingen ges kurserna nu regelbundet. Nyanställda kan enligt självvärderingen få dispens, men ska genomföra den högskolepedagogiska utbildning inom de två första åren, vilket följs upp av prefekt. Lärosätet följer Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer om att alla lärare ska ha motsvarande 15 högskolepoäng högskolepedagogisk utbildning. För att stimulera till mer pedagogisk utveckling har lärosätet enligt självvärderingen infört och tillämpar numera en pedagogisk meriteringsmodell (MIUN 2017/2265), vars syfte är att bidra till ökad kvalitet i utbildningen genom att stimulera lärare att utveckla sin pedagogiska kompetens samt uppmuntra institutionerna att skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling. Bedömargruppen anser att lärosätet nu kommit till rätta med de tidigare bristerna och rekommenderar att löpande följa upp lärarnas pedagogiska utveckling.

Båda fakulteterna avsätter, enligt självvärderingen, medel för strategiska satsningar för kompetensutveckling och forskningsmeritering samt erbjuder regelbundet handledarutbildning för disputerade lärare och forskare. I självvärderingen nämns även satsningar på yngre forskare som vill meritera sig till docent och senare professor. Det är lovvärt enligt bedömargruppen.

Lärosätet uppger i underlagen att syftet med medarbetarsamtalen är att skapa större förståelse för det gemensamma intresset om ett långsiktig kvalitets- och utvecklingsarbete som sker i interaktionen mellan medarbetare och lärosätet i dialog om delaktighet och ansvar. Vid platsbesöken framkom att ämneskollegiet diskuterar vilken ämnesutveckling som är viktig och var kompetensutvecklingsbehovet är som störst samt att prefekterna tar hänsyn till det i planeringen och medarbetarsamtalen. Bedömargruppen menar att arbetssättet är främjande samt skapar delaktighet och engagemang för utveckling.

Medarbetarsamtalet ska enligt självvärderingen leda till en individuell utvecklingsplan, som grundar sig på verksamhetens mål och inriktning och de anställdas kompetens samt fort- och vidareutbildning. Mallen för medarbetarsamtal ger ett strukturerat stöd för det, och HR-avdelningen har satt ihop ett ändamålsenligt stödmaterial som prefekterna kan använda för att genomföra systematiska medarbetarsamtal, enligt bedömargruppen. Platsbesöken bekräftade att konkreta utvecklingsaktiviteter diskuteras och planeras i medarbetarsamtalen samt att luckor för kompetensutvecklingsinsatser läggs in i tjänsteplaneringen där det finns utrymme.

Lärosätet menar att medarbetarsamtalen är en viktig grund för att följa upp den främjande miljön samt om lärarna haft möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens, sin ämneskompetens och sina förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. För att följa upp och säkerställa en främjande miljö för den undervisande personalen görs även medarbetarundersökningar vartannat år, enligt självvärderingen.

Förutom att skapa förutsättningar för pedagogisk och ämnesmässig kompetensutveckling kan en miljö vara främjande på andra sätt, menar bedömargruppen. Varje år erbjuder lärosätet till exempel en arbetsmiljöutbildning för chefer med personalansvar enligt självvärderingen. I fördjupningsmaterialet framgår att verksamhetsdialogerna fokuserar på arbetsmiljöfrågor, jämställdhet och lika villkor samt att mallen för medarbetarsamtal tar upp frågor om ledarskap och samverkan. Vid platsbesöken framkom också att tiden för administration och olika uppdrag, som programansvarig och studierektor, setts över och likriktats så att alla ska ha samma förutsättningar. Bedömargruppen anser att allt detta sammantaget skapar goda förutsättningar för en främjande miljö.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet genom sin organisering och decentralisering säkerställer en främjande miljö. Bedömargruppen rekommenderar trots det lärosätet att säkerställa att alla lärare har relevant högskolepedagogisk utbildning och skapa systematik för att följa upp det regelbundet, eftersom det är en viktig förutsättning för att utveckla utbildningens akademiska kvalitet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har utvecklade arbetssätt för stödverksamhet till studenter samt har infrastruktur och läranderesurser som stödjer studenternas och doktorandernas lärande. Systematisk uppföljning inom en rad områden bidrar till att säkerställa ett ändamålsenligt stöd.

Lärosätet har i självvärderingen och vid platsbesöken beskrivit rutiner och processer som säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande. Lärosätet följer regelbundet upp ändamålsenligheten genom användarstatistik, olika enkäter, kursvärderingar och lokalplaneringsdialoger.

I självvärderingen ger lärosätet flera exempel på stödverksamhet som bedrivs vid lärosätet, som bibliotekstjänster (informationssökning och skrivhandledning), studievägledning, studenthälsa och studiestöd vid funktionsnedsättning. Studentinlagan beskriver ett nära och viktigt samarbete med studenthälsan, och studenterna ser positivt på att lärosätet har tillsatt en hälsostrateg som arbetar med studenternas arbetsmiljö. Studentinlagan beskriver dock att det finns ett stort problem med psykisk ohälsa bland studenterna. I självvärderingen beskriver lärosätet att studenthälsan erbjuder stöd och rådgivning för studenter på alla nivåer samt att företagshälsovården erbjuder stöd för doktorander. Vid platsbesöken bekräftades den bilden, och bedömargruppen poängterar att det är viktigt att stödverksamheten är ändamålsenlig, särskilt som lärosätet har ett stort antal studenter på distans.

Lärosätets arbete med breddad rekrytering har ökat behovet av olika stöd, både riktat stöd och allmänt stöd, vilket framkom vid platsbesöken. Insatser för effektivisering genom till exempel gruppsamtal för stödfunktioner och hälsa samt mer arbete med närvaro online har införts, vilket gjort att även stödet till distansstudenterna har förbättrats enligt platsbesöken. Bedömargruppen menar att de insatser som gjorts är lämpliga och rekommenderar lärosätet att ha fortsatt fokus på bland annat riktat stöd till distansstudenter.

Avdelningen för forsknings- och undervisningsstöd har en viktig roll enligt självvärderingen. Avdelningen har genomfört undersökningen Studentresan, som undersöker studenternas upplevelser och kontakter från anmälan till alumn. För närvarande ser avdelningen över samordningen av arbetet med studenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor, vilket enligt bedömargruppen harmoniserar väl med de problem som lyfts fram i studentinlagan.

Universitetsbibliotek och studentstöd (UB), där studenthälsan och pedagogiskt stöd ingår, följer på olika sätt upp sin verksamhet regelbundet, vilket också bekräftades vid platsbesöken. Universitetsbibliotek och studentstöd följer till exempel upp sin användarstatistik varje år för att utvärdera användningen i förhållande till kostnaderna. Sammantaget anser bedömargruppen att uppföljningen av verksamheten fungerar väl.

Självvärderingen nämner avdelningen för infrastruktur som en viktig aktör med både operativt och strategiskt ansvar för infrastrukturfrågor. De genomför lokalplaneringsdialoger varje år med institutioner och förvaltningens avdelningar för att följa upp lokalbehoven och i lokalförsörjningsplanen 2021–2024 (MIUN 2021/145) framgår nuläge, mål, lokalbehov och förändringsbehov. Självvärderingen ger exempel på utveckling och förändringar som genomförts med dialogerna som utgångspunkt för behovsinventering. Bedömargruppen ser att det i fördjupningsmaterialet framgår att lokalplaneringsdialogerna är strukturerade och systematiska, vilket skapar goda förutsättningar för prioritering och utveckling. Bedömargruppen menar att det är ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för att utveckla lokalerna och övrig infrastruktur.

När kvalitetssystemet justerades 2021, lades två uppföljningar till, studentenkäten och enkät till forskarstuderande. Dessa ersatte enligt självvärderingen den tidigare enkäten Nöjd studentindex. Studentenkäten som genomförts en gång och planeras genomföras vartannat år och den planerade enkäten till forskarstuderande som även den ska löpa i en tvåårscykel, är enligt självvärderingen ett sätt att hämta in information till kvalitetssystemet om ändamålsenligheten i stöd och infrastruktur. De båda enkäterna är en utveckling av tidigare enkäter. Utbildningsrådet och forskningsrådet ansvarar för enkäterna med stöd av universitetsledningens stab. Enligt dokumentet Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå ska resultaten av studentenkäten presenteras och analyseras i utbildningsrådet, biblioteksrådet och förvaltningens ledningsgrupp, medan resultaten av enkäten till forskarstudenterna presenteras för forskningsråd, utbildningsråd, fakulteterna och förvaltningen. I självvärderingen ger lärosätet exempel på åtgärder som genomförts utifrån resultatet av den genomförda studentenkäten. Eftersom processen med enkäter och uppföljning är under förändring, kan inte bedömargruppen avgöra dess ändamålsenlighet. Men förändringen är ett led i förbättringsarbetet, vilket i sig visar på ett systematiskt och ändamålsenligt arbetssätt enligt bedömargruppen. Bedömargruppen vill dock kommentera att det finns stor risk för låg svarsfrekvens om inte lärosätet genomför särskilda åtgärder för att öka den.

För doktorander framhåller lärosätet i självvärderingen, förutom den planerade enkäten till forskarstudenterna, arbetet med individuella studieplaner där arbetsvillkor ska redovisas och följas upp. Enligt självvärderingen granskas de individuella studieplanerna varje år, men vid platsbesöken framkom oklarheter i processen samt ansvaret för upprättande och uppföljning av individuella studieplaner. Kontinuerlig kvalitetssäkring och uppföljning av studentstöd och läranderesurser till forskarutbildning förefaller därför vara ett utvecklingsområde för lärosätet, enligt bedömargruppen, även om lärosätet i självvärderingen ger exempel på åtgärder efter resultat från UKÄ:s utbildningsutvärderingar på forskarnivå.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet har ändamålsenliga stödfunktioner och arbetssätt som bidrar till studenternas lärande, och att de i huvudsak följs upp systematiskt. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att utveckla kvalitetssäkringen av stödet till doktoranderna.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Inte uppfylld

Det finns goda exempel på aktiviteter som ger stöd till doktoranderna och studenterna, men bedömargruppen uppfattar att lärosätet arbetar mer reaktivt än proaktivt med bedömningsgrunden. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver utveckla både aktiviteterna i sig och uppföljningsrutinerna, för att kunna säkerställa att processerna ger önskat resultat.

Lärosätet redogör i självvärderingen för flera rutiner och processer som genomförs för att skapa goda förutsättningar för studenterna och doktoranderna, samt ger exempel på flera olika stöd som erbjuds studenterna för att hjälpa dem att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Exempel som nämns är skrivhandledning, handledning för informationssökning, matematikstöd och stöd för studieteknik.

Lärosätet arbetar, enligt självvärderingen, strategiskt med Supported Education, som är en metod för att avhjälpa psykisk ohälsa och avhopp. Den innebär att lärosätet i ett tidigt skede ska sätta in pedagogiskt stöd till de studenter som behöver. Studentinlagan bekräftar att projektet är välbehövligt, eftersom det finns problem med psykisk ohälsa bland studenterna. Lärosätet utvecklar även studenthälsovården, genom en ny pedagogisk resurs som ska arbeta med arbetsmiljöfrågor samt genom att se över och öka stödet till studieovana studenter enligt självvärderingen. Bedömargruppen anser att det är lovvärda insatser.

Med hjälp av kursvärderingarna får lärosätet enligt självvärderingen information om hur många timmar i veckan studenterna lägger på studierna samt om de upplever att de har haft tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det är enligt självvärderingen ett sätt att arbeta med studenternas förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Vid platsbesöken framkom exempel på att uppföljningen bland annat lett till förändrade examinationsformer och förbättrad information vid kursstart samt att kurser flyttats om för att jämna ut studenternas arbetsbelastning. Samtidigt uppger studentkårerna i studentinlagan att studenter inom en del program upplever att kursupplägg och arbetsbelastning skapar både stress och svårigheter att klara studierna. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att arbeta vidare med att utveckla sätt att systematiskt och likvärdigt följa upp hur studenterna upplever kursupplägg och arbetsbelastning.

Lärosätet har ett digitalt system för att hantera doktorandernas individuella studieplaner, vilket framkom vid platsbesöken, och progressionen följs upp och granskas varje år enligt självvärderingen. När det gäller stöd till doktoranderna nämner självvärderingen att fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier arbetar med mentorsverksamhet, medan fakulteten för humanvetenskaper hänvisar doktoranderna till studierektor vid studiesociala frågor. För doktorander erbjuds även stöd i samband med publicering, till exempel val och bedömning av tidskrift, rådgivning om open access-frågor och referenshantering. Om doktoranderna inte följer den tänkta progressionen, upptäcks det genom de årliga granskningarna av de individuella studieplanerna (eftersom aktivitetsgraden anges) och då hanteras det individuellt, enligt självvärderingen. Den planerade enkäten till forskarstuderanden ska enligt självvärderingen också bli en metod för att följa upp arbetsbelastningen. Bedömargruppen menar att det arbetssätt som lärosätet beskriver är systematiskt, men noterade vid platsbesöken att processen och ansvaret för uppdateringen av de individuella studieplanerna i praktiken skiljer sig åt mellan olika delar av lärosätet.

Självvärderingen visar att stödfunktioner finns, men ger i övrigt inte mycket vägledning hur lärosätets arbete med tydliga förväntningar, tillgänglig kursinformation och ändamålsenlig undervisning skapar förutsättningar för att studenter och doktorander uppfyller kursmålen, menar bedömargruppen. Det finns inte heller någon enhetlig information om vilka data som följs upp systematiskt och strukturerat inom lärosätet och hur de eventuellt används för att skapa goda förutsättningar för att klara studierna inom planerad studietid. Vid platsbesöken framkom dock anekdotiska exempel, som att kollegiet och programansvariga förväntas följa upp och stödja studenter som halkat efter samt att det inom vissa program finns spärrkurser som gör att studenterna inte kommer vidare. Det framkom också vid platsbesöken exempel på att analyser av genomströmningen genomförs och att de delvis används för att identifiera kurser med låg genomströmning, som därefter analyseras för att finna orsaken till problemet. Det uppgavs vid platsbesöken att det var en viktig kvalitetsfråga, men bedömargruppen uppfattade inte att analyserna genomfördes strukturerat och systematiskt över hela lärosätet även om en del goda exempel på åtgärder redovisades. Bedömargruppen anser att lärosätet förefaller arbeta reaktivt snarare än proaktivt med bedömningsgrunden.

Sammanfattningsvis har lärosätet beskrivit olika aktiviteter som ska skapa goda förutsättningar för att studenterna och doktoranderna ska kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bedömargruppen menar att det finns goda exempel och arbetssätt, men att lärosätet inte systematiskt säkerställer att det finns gemensamma rutiner och processer. Kursvärderingarna lyfts fram som ett systematiskt exempel, men det framgår tydligt både genom underlag och platsbesök att kursvärderingsprocessen inte fungerar tillfredsställande, och därför anser bedömargruppen att det inte är ett godtagbart verktyg. Distansstudenterna utgör 50 procent av det totala antalet studenter och är därmed en stor och viktig studentgrupp som nationellt har låg genomströmning. Bedömargruppen saknar underlag som visar hur stödet för den gruppen är utformat.Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredställande

Bedömargruppen ser många goda exempel i kvalitetsarbetet kopplat till utformning, genomförande och resultat, både när det gäller individuella initiativ och väl strukturerade gemensamma processer. Bedömargruppen anser också att lärosätet har utvecklat goda processer för de periodiska granskningarna Treklövern och ARC. Bedömargruppens övergripande bild är dock att lärosätet brister i det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet.

Styrkor

• Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning och tydliga processer för utbildnings och kursplaner.
• Lärosätet har en fungerande förbättringscykel kopplad till de utvecklingsbehov som identifieras i de periodiska granskningarna.
• Lärosätet har god dokumentation av resultatet från de periodiska granskningarna Treklövern och ARC.
• Lärosätets koppling mellan forskning och utbildning bygger på medvetna vägval i det praktiska arbetet.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör tydliggöra och utveckla systematiken för hur måluppfyllelse av studieresultat, studenternas aktiva lärande och den pedagogiska kopplingen till examination säkerställs.
• Lärosätet bör säkerställa en lärosätesgemensam utformning av lärandemålen i alla kurser enligt Bolognaprocessen.
• Lärosätet bör utveckla formerna för det kontinuerliga kvalitetsarbetet, exempelvis genom att säkerställa kursutvärderingarnas dataunderlag, systematisera kursrapporterna och stärka återkopplingen till studenter mer generellt.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.Uppfylld

Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld. Bedömargruppen kan utifrån självvärderingen, platsbesöken och de styrdokument som lärosätet hänvisar till i självvärderingen konstatera att rutiner och processer är tillfredsställande, även om deras transparens varierar och komplexiteten delvis är omfattande. Här anser bedömargruppen att systematiken i kvalitetssystemet är god och speglas i den faktiska verksamheten.Från materialet i fördjupningsspåret ser bedömargruppen att ansvarsfördelning, beslutsprocesser och arbetsgång för inrättande och nedläggning av utbildningsprogram, ämnen och huvudområden samt kurser tydliggörs i styrdokumenten för de olika processerna. När det gäller inrättande och avveckling av kurser är beslutsansvaret tydligt enligt rektors delegation till fakultetsnämnderna. Fakultetsnämnderna ansvarar också för att fastställa vilken utbildning på forskarnivån som får anordnas. Beredning och ansvar för processen är delegerat till råden för utbildning på forskarnivå. Processerna och rutinerna finns beskrivna i en rad riktlinjer och regler. Enligt självvärderingen och arbetsordningarna för de båda fakulteten framgår vilka som har ett ansvar för kursplaner och utbildningsplaner. Ansvarsfördelningen skiljer sig något åt mellan de båda fakulteterna. Vid fakulteten för humanvetenskap fattar ämneskollegium och forskarkollegium beslut om att fastställa och revidera kursplaner på grundnivå och avancerad nivå på respektive forskarnivå. Vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier ger ämneskollegier förslag på revideringar, men det är ordföranden i rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som fattar beslut om kursplanerna på grundnivå och avancerad nivå samt rådet för utbildning på forskarnivå som fattar beslut om innehållet i kurserna på forskarnivå. Bedömargruppen menar att det kan finnas utmaningar för organisationen genom att fakulteterna har valt olika sätt att organisera en så grundläggande del av verksamheten, exempelvis om administrativ personal flyttar mellan fakulteterna eller om man planerar tvär- eller mångvetenskapliga samarbeten.Enligt självvärderingen finns det en granskningsprocess i utbildningsdatabasen Atlas som säkerställer att regler för kursplaner och utbildningsplaner följs. Vid platsbesöken framkom att det verkar finnas en god bild hos de intervjuade medarbetarna för hur systemet fungerar, men bedömargruppen anser att processen är komplex – det är sju steg för att få en kursplan godkänd.

Som ett exempel på kvalitetssäkringsarbete lyfter lärosätet i självvärderingen fram att de genomfört projektet Kursplan 2.0, som syftar till att skapa likvärdiga kursplaner med hög kvalitet vid lärosätet. Projektet har finansierats av strategiska medel för utvecklingsprojekt och allmänna lärosätesprojektmedel (ALP). Bedömargruppen anser att utvecklingsarbetet är positivt. Bedömargruppen ser sammantaget en god systematik i ansvarsfördelning och rutiner, som de kommer till uttryck i den löpande verksamheten. Däremot ser bedömargruppen ett utvecklingsområde vad gäller möjligheten att bedriva en effektiv kurs- och programutveckling när svarsfrekvensen är låg för kursutvärderingarna. Det medför att det saknas väsentliga underlag för att argumentera för föreslagna förändringar utifrån kurs- och programrapporter, även om det finns en god bedömningsprocess. Den bristen behandlas vidare under bedömningsgrund 3.5. 3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.Inte uppfylldBedömargruppen anser inte att självvärderingen och platsbesöken ger en tydlig bild av lärosätets ansvarsfördelning, ambitioner och systematik när det gäller att uppmuntra studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Enligt lärosätets kvalitetspolicy ska lärosätet säkerställa att all utbildning sker på ett sätt som inbjuder studenterna och forskarstuderande till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och att detta återspeglas av deras prestationer. Bedömargruppen uppfattar det som att lärosätet menar att studentinflytandet är grunden till att utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Av självvärderingen framgår att lärosätet anser att samverkan med studentkårerna är en viktig del i säkerställandet av utformningen av utbildning, samtidigt som det framkommer att det är problem att tillsätta studentrepresentanter i olika beredande och beslutande organ. Studentkårerna uppger å sin sida i studentinlagan att de anser att det är problematiskt att beredningen av kurs- och utbildningsplaner ofta sker inom lärarlagen och i kollegiet där studentrepresentation saknas. Enligt självvärderingen tar doktorander en aktiv roll i lärprocessen genom den individuellt utformade utbildning som en forskarutbildning innebär. Bedömargruppen konstaterar dock att självvärderingen inte ger någon klar bild av vare sig ansvarsfördelning, ambitioner eller systematik i studenternas aktiva lärande. Inte heller vid platsbesöken tydliggjordes ansvaret och systematiken i det studentaktiva lärandet.

I självvärderingen framgår att det studentcentrerade lärandet följs upp och granskas i Treklövern. Bedömargruppen kan från underlag och platsbesök inte se hur lärosätet, utifrån Treklöverns resultat, säkerställer en egen analys och synliggör hur studenter kan ta en aktiv roll i lärandeprocesser och examinationer. Utifrån vad som framkom vid platsbesöken anser bedömargruppens att lärosätet saknar mer systematiska diskussioner om aktivt lärande och hur det kan utvecklas som skulle möjliggöra bättre spridning inom lärosätet. Samtidigt ser bedömargruppen exempel på att enskilda lärare och kurslag har utvecklat god praxis och har bra intentioner för aktivt lärande.Bedömargruppen anser att lärosätets initiativ att utveckla sin högskolepedagogiska utbildning är ett projekt inom området som har potential att bygga medvetande och kompetens om aktivt lärande hos lärarna. Med en större tydlighet i vad lärosätet lägger för betydelse i aktivt lärande och ett synliggörande av det arbete som pågår skulle lärosätet också få bra förutsättningar att utveckla och följa upp lärosätets pedagogiska meriteringsmodell. Bedömargruppen föreslår att lärosätet arbetar med att utveckla medarbetarnas kompetens i aktivt lärande mer systematiskt och lyfta fram goda exempel. Det skulle ge lärarna pedagogiska verktyg för att stötta och inspirera till aktivt lärande i sina utbildningar och också bidra till att forma en miniminivå på förväntningarna på lärarnas förmåga. Här uppmuntrar bedömargruppen lärosätet att se högskolepedagogiken och det systematiska kvalitetsarbetet som två sidor av samma mynt för att nå ett gemensamt mål. För att utveckla genomförandet av utbildningen krävs också en fungerande återkoppling från utbildningarna. Även i relation till den här bedömningsgrunden är det därför ett problem att lärosätets arbete med kursanalyser inte fullt ut fungerar över hela lärosätet. Även om studenternas kursvärderingar i sig ger en begränsad bild av just aktivt lärande har kursens lärare möjlighet att genom kursrapporten systematisera en dokumentation av goda exempel och utvecklingsmöjligheter för lärandeprocesserna, som sedan ligger till grund för den kommande kursplaneringen av läraktiviteter och examination. Både genom underlagen och vid platsbesöken framkommer att lärosätet är medvetet om behovet av att utveckla praxisen för kursutvärderingar som akademisk uppgift kopplad till lärarens ämneskompetens och pedagogiska kompetens, och inte som en administrativ pålaga. I självvärderingen beskriver lärosätet hur ett utvecklingsarbete pågår för att stärka kursvärderingsarbetet. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att utveckla rutinerna på ett sätt som tar hänsyn till olika kursers förutsättningar och behov samt att skapa adekvata former för återrapportering till studenterna. Vid platsbesöken framkom att det fanns goda exempel på hur enskilda lärare vid lärosätet arbetar med systematiska utvärderingar av sina kurser, och bedömargruppen anser att där finns viktiga erfarenheter som säkert kan vara både inspiration för fortsatt utveckling och bli en bra grund för det systematiska utvecklingsarbetet.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Lärosätet arbetar strategiskt på olika nivåer för att skapa ett sådant samband. Bedömningsgrunden är därför uppfylld. Lärosätet har, enligt självvärderingen, ett mål i Strategi 2019–2023 som visar vikten av att stärka och synliggöra kopplingen mellan forskning och utbildning: Där det finns forskning, ska det finnas utbildning, och där vi har studenter ska det också finnas aktiva forskare. Som ett led i arbetet med att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning, eftersträvas därför att lärarna är forskningsaktiva och har ett vetenskapligt förhållningssätt som präglar undervisningen, vilket är positivt enligt bedömargruppen.

Enligt självvärderingen strävar fakulteterna efter kompletta miljöer där både forskning och utbildning bedrivs och utvecklas. Som exempel kan nämnas att forskningsanslag avsätts för att säkerställa forskningsanknytning. Forskningsanknytning för utbildningarna lyfts fram i respektive fakultets arbetsordning (MIUN 2019/1139, 2019/658) som en central fråga samt ingår som en naturlig del i ämnesföreträdares och ämneskollegiers kvalitetsansvar. Forskningsanknytning ska beskrivas vid inrättande av utbildning, enligt lärosätets styrdokument. Bedömargruppen menar att det sammantaget skapar goda förutsättningar för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Både genom de granskade underlagen och genom platsbesöken ser bedömargruppen att det finns en systematisk koppling mellan forskning och utbildning på mer operativ nivå, både vid inrättande av utbildningar och vid bemanning av utbildningar. Kopplingen mellan forskning och utbildning, i synnerhet inom professionsutbildningarna, är en del av målen i lärosätets strategi för 2019–2023. Genom fakulteternas fördelningsmodeller för forskningsanslag sker enligt självvärderingen särskilda satsningar på professionsutbildningsnära forskning. Bedömargruppen menar att detta – beroende på vilken inriktning forskningen tar – som minst stärker utbildningarna på en övergripande nivå genom forskningsaktiva lärare, men uppmuntrar lärosätet att följa upp att satsningarna också stärker utbildningen innehållsligt. Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier inkluderar enligt självvärderingen antalet helårsstudenter i sin fördelning av anslag för att främja kompletta miljöer, vilket stärker lärarnas förutsättningar att följa relevant ämnesutveckling och låta det influera utbildningen. Även här vill bedömarna dock uppmuntra lärosätet att se till så att satsningarna leder till att utbildningen innehållsligt har nära anknytning till relevant forskning. Bedömargruppen anser att de här insatserna kan förstärka forskningsanknytningen, där lärosätets kontinuerliga uppföljning kan leda till att sprida goda exempel. Enligt självvärderingen har varje ämne strategier för att binda samman utbildning och forskning, som följs upp av fakultetsnämnderna vart fjärde år. Här anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer en koppling mellan forskning och utbildning som är betryggande på den formaliserade utbildningsnära nivå där utbildningsplanerna formas. Bedömargruppen anser att det är positivt att ämnesföreträdare och ämneskollegier har en tydlig roll för forskningsanknytningen i utbildningarna.Lärosätet beskriver vidare i sin självvärdering att det i Treklöverns utbildningsutvärderingar på grundnivå och avancerad nivå, finns en bedömningsgrund som stipulerar att undervisningens innehåll och form ska vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. I Treklövern ingår också en kvantitativ granskning av lärarnas akademiska titlar samt hur mycket tid de har för undervisning respektive forskning. Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följer också upp forskningsanknytningen i sin egen uppföljning Värdering av utbildning. Fördelningen mellan forskning och utbildning diskuteras också i verksamhetsdialogerna två gånger per år. Bedömargruppen anser att dessa utvärderingar och uppföljningar bidrar till att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Den samlade bilden av lärosätets aktiviteter är betryggande, men bedömargruppen vill ändå göra några medskick utifrån våra observationer. I självvärderingen lyfter lärosätet fram vikten av forskningsaktiva lärare och beskriver att målet är att lärosätets professorer ska undervisa minst 25 procent av sin arbetstid. Vid platsbesöket framkom dock att det är en ambition som särskilt vissa ämnen har svårt att uppnå. Bedömargruppen delar uppfattningen att professorernas medverkan i grundutbildningen är angelägen, inte minst i relation till frågan om forskningsanknytning. Bedömargruppen anser därför att ambitionen för professorernas medverkan hade kunnat lyftas fram ännu mer som en kvalitetsdimension med en tydligare förväntan på att deras medverkan säkerställs också i praktiken. En ytterligare reflektion är att även om området har plats i lärosätets systematiska uppföljningar hade det varit möjligt att arbeta med olika konkreta modeller för att synliggöra forskningsanknytning i utvecklingsarbetet. Här kan lärosätet beakta att studenternas kontakt med forskningen också är ett tema för kurs- och programutvärderingar som kan ge fruktbara underlag för kvalitetsarbetet. Det kan också konkretiseras och systematiseras med hjälp av den litteratur som finns om forskningsanknytning och the teaching-research nexus. Tillsammans skulle sådana insatser inte minst underlätta spridandet av goda exempel.

Sammantaget anser bedömargruppen dock att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten både på en strategisk och en operativ nivå. Bedömningsgrunden är därför uppfylld. 3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.Inte uppfylld

Bedömargruppen anser inte att bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet har styrdokument och en fördefinierad process för hur utbildningarna ska utformas med koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Nationella lärandemål för forskarutbildningarna beaktas systematiskt genom doktorandernas individuella studieplaner. Lärosätet har också processer för uppföljning och utvärdering som knyter an till bedömningsgrunden, men bedömargruppen anser inte att de i tillräcklig grad säkerställer kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Dessutom anser bedömargruppen att lärosätet skulle gynnas av att mer systematiskt arbeta med uppdelningen av lärandemålen utifrån kunskapsformerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt.I självvärderingen beskriver lärosätet hur lärosätesövergripande styrdokument stipulerar att uppfyllandet av nationella examensmål och lokala programspecifika mål ska beskrivas inför beslut om inrättande av nya utbildningsprogram. Inför beslut om inrättande av ny utbildning ska ämnessakkunniga granska kurs- och utbildningsplaner samt bifoga målmatriser. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet låter de momenten ingår i processen för inrättande.

Bedömargruppen har inte sett exempel i kursplanerna på att lärosätet systematiskt arbetar med uppdelningen av lärandemål utifrån kunskapsformerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt. En uppdelning av kunskapsformerna skulle kunna ha flera positiva effekter för lärosätets arbete, enligt bedömargruppen. Exempelvis kan det öka förutsättningarna för en djupare analys av lärandemålen, underlätta länkningen mellan kursernas lärandemål och examensmålen samt underlätta för studenterna att förstå förväntningarna på dem. Bedömargruppen anser också att uppdelningen i kunskapsformer kan underlätta för ämnessakkunniga som ska bedöma innehållet i kurs- och utbildningsplaner och se hur olika typer av mål är tänkta att balansera och integrera.

Lärosätet har enligt självvärderingen drivit utvecklingsprojektet Kursplan 2.0, som syftade till att höja kvaliteten på lärosätets kursplaner. Efter att lärosätet avslutat projektet har avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd fortsatt arbetet, bland annat genom att anordna workshoppar om att skriva kursplaner. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet arbetar med utvecklingen av kursplaner.

Lärosätets ambition, som den framgår av självvärderingen, är att kursvärderingarna ska ge underlag för att bedöma om kursens lärandemål varit tydliga och hur väl studenterna upplever att innehållet i kursen harmoniserar med lärandemålen. Det ska sammantaget ge underlag för att utveckla och förbättra bland annat lärandemålen. Vid platsbesöken framkom att det fanns stora problem med processen för kursvärdering, vilket betyder att kursvärderingar inte är tillräckliga som underlag i det här fallet, enligt bedömargruppen.En kontroll av konstruktiv länkning genomförs också enligt självvärderingen genom Treklövern vart sjätte år och vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier även genom uppföljningen Värdering av utbildning var tredje år. Bedömargruppen anser att lärosätet har adekvata mål för att utvärdera och granska samtliga examensmål och den konstruktiva länkningen vilka också speglas i styrdokumenten för Treklövern. I de rapporter från Treklövern som bedömargruppen fått ta del av beaktas dock bara ett urval av examensmålen, och deras måluppfyllelse diskuteras bara explicit i relation till bedömda examensarbeten. Bedömargruppen har inte kunnat se någon systematisk utvärdering av förutsättningarna för att nå samtliga examensmål och inte heller någon utvärdering av den konstruktiva länkningen mellan examinationer och mål vid sidan av examensarbetskursen. Bedömargruppen anser utifrån detta att här finns väsentliga brister i relation till bedömningsgrunden.

Genom Assessment of Research and Co-production (ARC) granskas enligt självvärderingen hur väl de nationella examensmålen uppfylls i forskarutbildningen. Bedömargruppen är inte övertygad om att ARC fungerar ändamålsenligt just när det gäller granskningen av de nationella examensmålen, eftersom de internationella forskarna i expertpanelen i ARC inte är tillräckligt insatta i det svenska forskarutbildningssystemet. Däremot har bedömargruppen vid platsbesöket sett goda exempel på hur nationella lärandemål systematiskt beaktas i samband med doktorandernas individuella studieplaner.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylldBedömargruppen anser att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Utifrån platsbesöken, underlagen och självvärderingen kan bedömargruppen inte se att lärosätet i tillräcklig grad bedriver kontinuerliga uppföljningar på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt.

När det gäller de periodiska utvärderingar beskriver lärosätet arbetet med dem i självvärderingen. Lärosätets alla utbildningar granskas i en sexårscykel antingen genom de utbildningsutvärderingar som UKÄ genomför eller genom Treklövern om det är utbildningar på grundnivå och avancerad nivå alternativt genom Assessment of Research and Co-production (ARC) om utbildningen sker på forskarnivå. Treklövern är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet. Sju bedömningsgrunder granskas av en bedömargrupp bestående av externa ämnesrepresentanter, studenter, vetenskapligt/konstnärligt kompetenta representanter från de tre lärosätena och arbetslivsrepresentanter. Bedömargruppen skriver bedömarrapporter och utifrån dem upprättas handlingsplaner på institutions- eller ämnesnivå. Beroende på de identifierade utvecklingsområdenas karaktär hanteras resultaten av olika delar av lärosätet. Universitetsövergripande frågor hanteras av utbildningsrådet. Råden för utbildning på grund- och avancerad nivå diskuterar handlingsplanen och ger eventuella råd eller goda exempel från andra delar av fakulteten. Råden hanterar också fakultetsgemensamma frågor. Resultatet från utvärderingarna diskuteras också i verksamhetsdialogerna mellan prefekterna och dekanerna. Handlingsplanerna följs upp efter ett år av Treklöverns ledningsgrupp, varpå rektorn fattar beslut. Bedömargruppen anser att lärosätet har en god förbättringscykel kopplad till de periodiska granskningarna.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätet lägger en mycket stor vikt vid Treklövern i sitt kvalitetssystem. Bedömargruppen ser dock begränsningar i vilka typer av kvalitetsproblem som de periodiska granskningarna har möjlighet att ensamma belysa. Som redan påtalats begränsar sig Treklövern exempelvis till att granska ett urval av examensarbeten utifrån ett urval av examensmål (även om Treklövern sedan berör också andra viktiga bedömningsområden än examensmål). Eftersom kvalitetssystemet behöver kunna fånga upp brister i måluppfyllelsen gentemot samtliga examensmål ser bedömargruppen här en problematisk begränsning i vad som går att hitta inom ramen för Treklöverns periodiska granskningar. Periodiska granskningar har en viktig roll, men eftersom de enbart genomförs vart sjätte år är det enligt bedömargruppen mycket viktigt att det också finns en välfungerande kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelse på utbildningsnivå.

Sedan 2021 ingår de delar av lärosätets forskarutbildning som inte granskas i UKÄ:s utbildningsutvärderingar i stället i lärosätets utvärdering av forskning Assessment of Research and Co-production (ARC). Utvärderingarna genomförs av en internationell expertpanel. Förutom sakkunniga ingår arbetslivsföreträdare och doktorandrepresentanter. Resultaten hanteras något olika vid fakulteten. Vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följer forskarutbildningsrådet upp resultaten för forskarutbildningarna som ingår. Vid fakulteten för humanvetenskap fördelar fakultetsnämnderna föreslagna åtgärder till olika nivåer. Resultaten behandlas även i lärosätets ledningsråd och i universitetsstyrelsen enligt självvärderingen. Bedömargruppen är inte övertygad om ifall en samtidig utvärdering av forskarutbildningen med ARC ger en ändamålsenlig systematik för att utvärdera och förbättra utbildningarna. Bedömargruppen anser att utbildningsdelen i forskarutbildningen riskerar att få en underordnad roll i förhållande till forskningen, eftersom bedömarpanelerna främst är sammansatta av experter från det aktuella forskningsområdet och har ett större fokus på forskning än utbildning samt som internationella forskare inte är tillräckligt insatta i det svenska systemet för forskarutbildning och exempelvis måluppfyllelsen av lärandemålen.

När det gäller de kontinuerliga uppföljningarna lyfter lärosätet i självvärderingen fram kursvärderingar, medarbetarundersökningar samt student- och doktorandenkäter som exempel på kvalitetsuppföljningar som bidrar till att uppfylla den aktuella bedömningsgrunden. Här såg bedömargruppen vid platsbesöken flera exempel på adekvat kvalitetsarbete och god praxis i det utbildningsnära arbetet, men bedömargruppen saknar en gemensam systematik i vad som följs upp och hur materialet tas vidare in i verksamheten.

Den kursansvariga ansvarar för kvalitetsuppföljning på kursnivå i form av kursvärderingar och halvtidsutvärderingar. Enligt Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå är det också de kursansvariga som ansvarar för att resultaten förs in i det systematiska kvalitetsarbetet och eventuella åtgärder diskuteras och bereds i ämneskollegium och forskarkollegium. Lärosätet menar i självvärderingen att arbetet med kursvärderingar är ett utvecklingsområde. Riktlinjerna har arbetats om under 2021 och justerats efter resultat från Treklövern och UKÄ:s lärosätestillsyn. Kursvärderingar på forskarnivå sker enligt självvärderingen genom dialoger, men lärosätet menar att ett utvecklingsarbete av kursvärderingarna pågår och att det drivs av råden för utbildning på forskarnivå.

Bedömargruppen fann vid platsbesöken avsevärda brister i kvalitetsarbetet kopplat just till kursvärderingarna. Kursvärderingarna har låg svarsfrekvens och vid platsbesöken framkom att alla av den anledningen inte använder kursvärderingar eller genomför kursanalyser. I och med att kursvärderingarna har låg svarsfrekvens och arbetet med kursrapporterna inte är systematiskt eller tillfredsställande volymmässigt, saknas också en väsentlig grund för utvecklingsarbete inom utbildningarna. Det gäller inom alla de områden där kursvärderingarna potentiellt hade kunnat ge ett underlag för utvecklingsarbete – lärandeaktiviteter, examinationer, forskningsanknytning etc. Det pågår i dag ett utvecklingsarbete om kursutvärderingar, och bedömargruppen vill påtala att det är ett av de viktigaste områdena för att stärka kvalitetssystemet för utbildning vid lärosätet.

Enligt lärosätets kvalitetspolicy ska uppföljningar göras på programnivå. För fakulteten för humanvetenskaper ska det ske varje år och för fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier ska det ske genom klustervis uppföljning vart tredje år. Utifrån det samlade bedömningsunderlaget har det varit svårt för bedömargruppen att avgöra om programutvärderingar sker över hela lärosätet samt hur formaliserad och systematisk processen är.

I den utbildningsnära arbetet finns också adekvat och systematiskt utvecklingsarbete som är värt att lyfta fram. Här har fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier en egen uppföljning av grundutbildningen som sker i en treårscykel enligt självvärderingen. Resultaten därifrån diskuteras i dialogmöten mellan prefekt, ordförande i rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå, kvalitetshandläggare, ämnesföreträdare och de programansvariga. Där bestäms om åtgärder ska drivas av ämnet eller av rådet för utbildning, eller om de behöver lyftas uppåt av prefekten via verksamhetsdialoger eller dekanens ledningsgrupp. Kurser som inte ingår i ett utbildningsprogram eller i den normala progressionen inom ett huvudområde granskas av rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser också att det är positivt att rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå på HUV även följer upp ett urval av kurser i grundutbildningen varje år. Bedömargruppen anser dock att det behövs en större systematik i uppföljningen av forskarutbildningskurserna.

Trots det och trots de nu etablerade och omfattande granskningsmodellerna som införts vid lärosätet, ser bedömargruppen påtagliga brister. Bedömargruppen har svårt att se i lärosätets beskrivningar att det finns en systematik i hur materialet från det kontinuerliga kvalitetsarbetet tas vidare in i verksamheten. Bedömargruppen ser också att bristerna påverkar lärosätets förmåga att systematiskt följa upp och upptäcka kvalitetsproblem i verksamheten. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet främst följer upp resultaten från de externa och periodiska granskningarna systematiskt, vilket innebär att lärosätet får en mycket svagare bild av de utbildningar som inte utvärderas i Treklövern. Eftersom det går lång tid mellan Treklövergranskningarna, är det enligt bedömargruppen viktigt att det också finns en god systematik i de kontinuerliga uppföljningarna.3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet inte uppfyller bedömningsgrunden. Lärosätet säkerställer att resultat och handlingsplaner från de två granskningarna Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC) publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt. Däremot anser bedömargruppen att lärosätet inte i tillräcklig grad säkerställer att resultat och åtgärder i den kontinuerliga utvecklingen av utbildningarna kommuniceras till studenterna.

Lärosätets webbplats är enligt lärosätets självvärdering den viktigaste kommunikationskanalen för uppföljningar och utvärderingar. Treklövern och ARC har egna kommunikationsplaner samt egna sidor på webbplatsen, där resultat, styrdokument och handlingsplaner publiceras. Det framgår också i styrdokumentet för kvalitetssystemet vilka intressenterna är och hur dialog och kommunikation ska ske för varje granskning. Bedömargruppen menar att lärosätets webbsidor för granskningarna är en styrka: De innehåller all väsentlig information samt är väl strukturerade och allmänt tillgängliga. Lärosätet har också flera styrdokument som ska fastställa processer och ansvar för att sprida resultaten från de periodiska uppföljningarna. Bedömargruppen anser därför att granskningsresultat och planerade åtgärder från Treklövern och ARC publiceras på ett ändamålsenligt sätt.

Bedömargruppen har tagit del av de styrdokument som preciserar hur och när kursanalyserna ska publiceras och vem som är ansvarig för det. Riktlinjerna är enligt självvärderingen nyligen reviderade för att vara mer precisa i hur studenterna ska informeras om resultaten samt om eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Revideringarna skedde bland annat eftersom UKÄ:s juridiska lärosätestillsyn uppmärksammat att sådan information inte varit tillräckligt tydlig. Enligt självvärderingen har även resultat från utbildningsutvärderingen Treklövern legat till grund för revideringarna. De beskriver också att det pågår ett utvecklingsarbete för att tillgängliggöra resultat av kurs- och programvärderingar på studentwebben. Vid platsbesöken framkom att lärosätet också arbetar med att ta fram modeller för skriftliga kursanalyser. Bedömargruppen anser att det är ett angeläget arbete som också bör inkludera motsvarande skriftliga analyser för program.

Lärosätet konstaterar i självvärderingen att kommunikation av resultat från kursvärderingar är ett utvecklingsområde. I studentinlagan menar studentkårerna att återkopplingen av information om resultaten och de beslut om åtgärder som föranletts av kursvärderingarna inte har fungerat, och att studenterna själva har behövt begära ut sammanställningar för att ta del av resultaten. Studentkårerna ställer sig positiva till det utvecklingsarbete som nu har påbörjats. Bedömargruppen instämmer med studentkårerna att det är positivt att riktlinjerna har förtydligats och att lärosätet nu arbetar med frågan. I studentinlagan beskriver studentkårerna att det finns delar av lärosätet där arbetet med kursvärderingar fungerar bra. Den bilden bekräftades för bedömargruppen under platsbesöken. Det finns, menar bedömargruppen, exempel på enskilda lärare som arbetar med kursvärderingarna på ett föredömligt vis.

Platsbesöken bekräftade dock också för bedömargruppen att det finns utmaningar på lärosätet med återkoppling och dialog samt att information om utvecklingsarbete enbart når ett fåtal studenter. Företrädare för verksamheten rapporterade samtidigt om stora svårigheter att få en tillräcklig svarsfrekvens för kursvärderingarna för att ge ett pålitligt underlag. Sådana svårigheter riskerar att leda till en ond cirkel – svaga underlag gör det svårt att publicera pålitlig feedback och med brister i återkopplingen blir studenterna lätt ännu mindre motiverade att fylla i kursvärderingarna. Det finns, menar bedömargruppen, dock åtskillig forskning om kursutvärderingar som kan ligga till grund för utvecklingsprojekt inom området. Bedömargruppens uppfattning är att ovanstående problem med återkoppling och information till studenterna måste förbättras.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att granskningsresultaten från de periodiska granskningarna Treklövern och ARC kommuniceras och publiceras på ett ändamålsenligt sätt. Däremot anser bedömargruppen att lärosätet inte i tillräcklig grad säkerställer att studenterna får återkoppling på sina kursvärderingar och informeras om hur utbildningarna utvecklas och förbättras. Bedömningsgrunden är därför inte uppfylld.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Lärosätet har etablerat övergripande strategier för mångfaldsarbete samt initierat aktiviteter, utformade som rutiner och processer, för att beakta jämställdhet. I det ingår moment om jämställdhet i högskolepedagogiska kurser för lärare samt i kurser för handledare inom forskarutbildningarna. Jämställdhetsaspekter följs upp varje år via kursvärderingar, studentenkäter och planen för jämställdhetsintegrering samt vid återkommande granskningar och utvärderingar, som Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC). Bedömargruppen anser dock att lärosätet har ett för snävt fokus i sitt jämställdhetsarbete och därigenom behöver utveckla de sätt som institutionerna och ämnena systematiskt beaktar jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. En central del av bedömargruppens kritik gäller de mått som lärosätet tillämpar för att identifiera brister i jämställdhet och följa upp jämställdhetsarbetet. Mot bakgrund av det anser bedömargruppen att lärosätet inte kan säkerställa att det framskrivna och beaktade jämställdhetsperspektivet som finns etablerat på övergripande lärosätesnivå också genomsyrar hela lärosätets organisation. Därför anser bedömargruppen att bedömningsområdet inte är tillfredsställande.

Styrkor

• Lärosätet har etablerade rutiner, processer och aktiviteter för jämställdhet på övergripande lärosätesnivå.
• Lärosätet följer upp jämställdhetsarbetet genom Treklövern, ARC, studentenkäter, kursvärderingar och planen för jämställdhetsintegrering.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör förbättra det systematiska arbetet med beaktande av jämställdhet i utbildningars innehåll, utformning och genomförande på institutions, program och ämnesnivå vid till exempel inrättande av utbildning.
• Lärosätet bör utveckla de alltför snäva måtten på jämställdhetsarbetet, så att de innefattar mer än enbart antalet kvinnor och män i olika populationer och grupper (studenter, lärare etcetera).

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet på övergripande lärosätesnivå har ett systematiskt arbete med jämställdhet. Det sker i form av inslag om jämställdhet i högskolepedagogiska kurser för lärare och handledarkurser för forskarhandledare. Aktiviteterna följs sedan upp varje år via kursvärderingar, studentenkäter, planen för jämställdhetsintegrering och återkommande granskningar, som Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC). Bedömargruppen anser dock att lärosätet tillämpar ett för snävt fokus på jämställdhetsarbete, och därigenom behöver utveckla arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande på institutions-, program- och ämnesnivå. Exempel på detta är avsaknad av ett jämställdhetsperspektiv i riktlinjer för inrättande av utbildningar och kurser samt i kollegiala sammanhang, som programråd och ämneskollegier där man diskuterar kursinnehåll. En central del av bedömargruppens kritik rör de mått som lärosätet tillämpar för att identifiera brister i jämställdhet och följa upp jämställdhetsarbete. Bedömargruppen anser därför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

I lärosätets strategier anges, enligt självvärderingen, jämställdhet och mångfald som grundläggande principer för hela lärosätets verksamhet samt att utbildningen orienteras mot att bygga bland annat ett jämställt samhälle. I lärosätets plan för jämställdhetsintegrering och lika villkor ingår området utbildning och i självvärderingen ger lärosätet exempel på aktiviteter från planen. Lärosätet ska till exempel följa upp utbildningar och undervisning med utgångspunkt i likavillkorsperspektiv, samt analysera rekrytering och antagning till forskarutbildningen utifrån ett genusperspektiv. Det sistnämnda betonades också vid platsbesöken. Vid platsbesöken och i självvärderingen lyfte lärosätet också fram anställningsordningen som ett viktigt styrdokument för att arbeta med jämn könsfördelning bland undervisande personal. Dessutom ingår det moment om hur jämställdhet kan beaktas i utbildningar i den högskolepedagogiska kursen som erbjuds samtlig undervisande personal vid lärosätet. Inom utbildning för handledare på forskarutbildningsnivå ska handledningsfrågor bland annat diskuteras i relation till genus. Bedömargruppen anser att det här övergripande arbetet i teorin bidrar till goda förutsättningar för att jämställdhet ska genomsyra lärosätets undervisning från grundnivå upp till forskarnivå.

I självvärderingen och vid platsbesöken lyfte lärosätet tydligt fram satsningar som genomförts för att rekrytera underrepresenterade grupper av studenter till utbildningar och program för att skapa heterogena studentgrupper. Det genomförs bland annat genom besök på gymnasieskolor som lärosätet har etablerat ett samarbete med. Uppföljning av det arbetet sker genom kvantitativa kartläggningar av antalet manliga och kvinnliga studenter inom olika utbildningar och program. Jämställdhet blir därmed en fråga om närvaro av män respektive kvinnor. Från platsbesöken betonades ytterligare hur lärosätet lägger stor vikt vid studentrekrytering och ser det som en central del i jämställdhetsarbetet. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet agerat för att få till stånd en förändring av homogena studiemiljöer utifrån tanken att mera heterogena miljöer skulle leda till mer jämställda miljöer. Bedömargruppen anser också att arbetet med studentrekrytering är utformat som systematiskt återkommande rutiner. Samtidigt ser bedömargruppen en omfattande avsaknad av andra aktiviteter för att lärosätet systematiskt ska säkerställa att jämställdhet beaktas på institutions-, program- och ämnesnivå. För även om en heterogen studiemiljö och systematiska rutiner och processer för att åstadkomma detta i teorin kan bidra till att skapa goda förutsättningar för jämställdhetsarbete, kan inte det ses som en garant för att jämställdhet i realiteten beaktas i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen ser en risk i att det ensidiga fokuset på kvantitativa mått leder till att ansvaret för jämställdhetsarbetet delegeras till studenterna. Det framstår för bedömargruppen som att lärosätet utgår från att studenter av tidigare underrepresenterade grupper kan bidra till beaktande av jämställdhet genom sin närvaro. Det ansvaret ska inte falla på studenterna, utan det är något som lärosätet ska säkerställa oavsett studentgruppens sammansättning.

Avsaknaden av ytterligare aktiviteter för att beakta jämställdhet framträder som tydligast i lärosätets arbete med att organisera och administrera utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Jämställdhetsaspekter tas exempelvis inte upp i handläggningsordning för inrättande av utbildningsprogram. Bedömargruppen kan inte se några exempel på systematiska diskussioner om jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning eller genomförande i den dokumentation från ämneskollegierna som bedömargruppen har tagit del av genom fördjupningsspåren. I fördjupningsunderlagens exempel på kurs- och programutvärdering nämns jämställdhet enbart utifrån en könsobalans inom olika studentgrupper baserat på ifall studenter läser på campus eller distans. Visserligen tog företrädare från lärosätet under platsbesöken upp exempel på hur jämställdhet beaktas i det utbildningsnära arbetet. De exempel som presenterades handlade bland annat om vad som utgör exempel i examinations- och labbuppgifter samt hur fullständiga namn – och inte enbart efternamn – skrivs ut i litteraturlistor för att visa på eventuell obalans i kön bland författarna. Den typen av arbete förefaller för bedömargruppen dock ske utan någon systematik och det går inte heller att härleda de aktiviteterna till de aktiviteter som initierats på övergripande lärosätesnivå.

Enligt självvärderingen följs jämställdhetsarbetet upp i Treklövern genom frågor om hur jämställdhet är integrerat i undervisningen, och i ARC ingår en bedömningsgrund om hur jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i forskarutbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen kan här konstatera att en omfattande del av Treklövergranskningarna fokuserar på aspekter av representation i kvantitativa mått, medan bara en mindre del fokuserar på aspekter som direkt berör utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen finner visserligen inte att frågorna som ställs i Treklövern i sig är bristfälligt formulerande, men att frågorna i de exempel bedömargruppen har tagit del av har behandlats för snävt och därmed missat centrala aspekter av jämställdhetsarbetet. Vidare följs jämställdhet upp i verksamhetsdialoger med utgångspunkt i planen för jämställdhetsintegrering, och studentenkäter och kursvärderingar följer upp om studenterna upplever att de kan delta i utbildningen på lika villkor. Forskarstudenternas upplevelser att deltagande på lika villkor följs upp av lika villkorsombud vid fakulteten för humanvetenskaper och en liknande uppföljning planeras vid den andra fakulteten. Resultaten har enligt lärosätet haft effekt på hur lärosätet utformat sin handledarutbildning. Bedömargruppen kan därmed konstatera att det finns en ändamålsenlig balans mellan årliga uppföljningar respektive återkommande uppföljningar som sker med längre tidsintervall.

Sammantaget kan bedömargruppen alltså konstatera att lärosätet bedriver ett i stora drag förtjänstfullt arbete rörande att beakta jämställdhet på en övergripande lärosätesnivå. Lärosätets sätt att mäta och följa upp jämställdhetsarbetet som innebär mått på könsfördelning anser bedömargruppen dock är för snävt i förhållande till bedömningsgrunden. Lärosätet saknar därmed ett systematiskt arbete för att säkerställa beaktandet av jämställdhet på institutionsnivå och vidare ut i organisationen till programråd och ämneskollegier. Bedömargrupper anser inte heller att arbetet på institutions-, program-, och ämnesnivå med att beakta jämställdhet i utbildningarna följs upp med tillräcklig precision i återkommande granskningar. Bedömargruppen anser att bristerna i både systematiskt beaktande och granskning innebär att bedömningsgrunden inte är uppfylld. Mot bakgrund av det vill bedömargruppen rekommendera att lärosätet initierar och säkerställer att det sker ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet som sträcker sig ut på institutions-, program-, och ämnesnivå. Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätets ledning har en god dialog med de båda studentkårerna, på central nivå. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet är bra på att involvera studentkårerna i universitetsövergripande utvecklingsarbeten. Utifrån självvärderingen, studentinlagan, platsbesöken och fördjupningsmaterialet framgår dock att synen på och hanteringen av studentinflytande varierar inom olika delar av lärosätet, där alla inte är lika välkomnande. Bedömargruppen noterar att det finns exempel på engagerade lärare som skapar goda förutsättningar för student- och doktorandinflytande, men att lärosätets rutiner och processer inte fungerar fullt ut på hela lärosätet. Utifrån det underlag som bedömargruppen tagit del av anser bedömargruppen att lärosätet har brister i sitt arbete med att ta till vara på och uppmuntra student- och doktorandinflytande.

Bedömargruppen anser inte att lärosätet i tillräcklig grad tar ansvar för att systematiskt skapa förutsättningar för studenterna att engagera sig. Detta trots att lärosätet är medvetet om att det saknas flera studentrepresentanter, bland annat i ämneskollegier som enligt självvärderingen är centrala i utbildningarnas utvecklingsarbete, och att lärosätets studentenkät visat att många studenter upplever att de har få möjligheter att påverka sina studier och sin studiesituation. Lärosätet har även tidigare fått kritik för bristen på återkoppling till studenterna efter kursvärderingar och vid platsbesöken kunde bedömargruppen inte se någon förbättring. Bedömargruppen anser även att doktorandernas möjligheter till inflytande över sin studiesituation som helhet kan utvecklas, utöver det arbete med den egna individuella studieplanen som doktoranden genomför tillsammans med sin handledare.

Styrkor

• Studentkårerna är delaktiga i utvecklingsarbeten på universitetsövergripande nivå.
• Lärosätets centrala nivå har en god dialog med de båda studentkårerna.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör samla och förtydliga lärosätets syn på och rutiner för studentinflytandet på lärosätet.
• Lärosätet bör säkerställa att rutiner för studentinflytandet upprätthålls och hanteras likvärdigt på hela lärosätet.
• Lärosätet bör säkerställa att studenter på ett likvärdigt sätt på hela lärosätet får återkoppling på sina kursvärderingar.
• Lärosätet bör skapa förutsättningar för lärosätets doktorander att som grupp delta i erfarenhets och åsiktsutbyte i egna forum.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation

Inte uppfylld

Bedömargruppen anser att studentinflytandet på fakultetsnivå och det utbildningsnära studentinflytandet varierar mellan institutioner och utbildningar utifrån enskilda individers engagemang. Både självvärderingen och studentinlagan beskriver svårigheter med att rekrytera formella studentrepresentanter. Vid platsbesöken kunde bedömargruppen konstatera att en del institutioner arbetar aktivt för att på andra sätt följa upp hur studenterna upplever utbildningen, exempelvis genom att samla studenter till mer informella möten där utbildningen och kurserna diskuteras. Bedömargruppen konstaterar dock att dessa alternativ till formell representation inte är en del av ett systematiskt arbete på lärosätet, utan är beroende av enskilda lärare och institutioners initiativ.

Omkring hälften av studenterna befinner sig på distans, och lärosätet och studentkårerna är tydliga med att de har svårt att rekrytera distansstudenter till studentrepresentanter. Förutsättningarna och möjligheterna att rekrytera distansstudenter till studentrepresentanter kan antas ha ökat i samband med digitaliseringen som en effekt av covid-19-pandemin. Trots det upplevde bedömargruppen under platsbesöken att lärosätet inte nämnvärt arbetar för att ta upp det låga deltagandet i kvalitetsarbetet bland distansstudenter, utan enbart konstaterade att distansstudenter i låg grad är kårmedlemmar.

I studentinlagan och vid platsbesöken framförde studentkårerna att de efterlyser ett dokument från lärosätet som tydliggör en lärosätesgemensam syn på studentinflytande och studentrepresentation, samt anger tydliga rutiner för hur lärosätet ska arbeta för att ta ansvar för ett välfungerande studentinflytande. Under platsbesöken hänvisade lärosätet till att högskolelagen och högskoleförordningen specificerar studentrepresentanters rättigheter och i självvärderingen beskrivs att studenternas rättigheter framgår i lärosätets arbetsordningar. Bedömargruppen instämmer dock med studentkårerna och anser att den typen av dokument som de efterlyser kan skapa förutsättningar för ett välfungerande studentinflytande. Under platsbesöken framkom att lärosätet planerar att gå ut till studenterna och informera om deras möjligheter till inflytande, för att locka fler att engagera sig, något som bedömargruppen tycker är positivt i sig. Däremot anser bedömargruppen att det inte räcker som ensam åtgärd, utan bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över hur de kan skapa bättre förutsättningar för engagemang och en mer välkomnande miljö.

Bedömargruppen har förstått att lärosätet i synnerhet har utmaningar med att finna studentrepresentanter på institutions- och ämnesnivå. Enligt studentinlagan finns det instanser där studentrepresentanterna upplever motstånd och har blivit tillsagda att de inte är med för att påverka. Bedömargruppen ser allvarligt på att studenterna uttrycker att de inte känner sig välkomna eller lyssnade till.

Ämneskollegierna beskrivs i självvärderingen som en central del i lärosätets kollegiala styrning, där en betydande beredning av beslut om verksamheten sker. Enligt studentinlagan sker betydande beredning av ärenden inom lärarlagen, innan det tas upp i ämneskollegiet, vilket ytterligare försvårar studentrepresentanternas möjlighet att påverka. Bedömargruppen anser att lärosätet inte i tillräcklig grad arbetar systematiskt med förutsättningarna för student- och doktorandinflytande inom ämneskollegierna. Under platsbesöken och i självvärderingen uttryckte lärosätet att de lägger stor vikt vid studenternas röst och åsikter samt vill komma till rätta med problemet med bristen på studentrepresentanter. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet vill komma till rätta med problemet, men efterlyser en konkret plan för hur de ska öka studentrepresentationen och främja en välkomnande miljö för presumtiva studentrepresentanter.

Studentinflytandet följs, enligt självvärderingen, upp i lärosätets olika uppföljningar och granskningar. Studentinflytande ingår som perspektiv i Treklövern, studentrepresentationen ska följas upp varje år vid terminsstart, och inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följs studentinflytandet även upp i deras uppföljning Värdering av utbildning som genomförs vart tredje år. Lärosätet genomför också en studentenkät vartannat år. Enligt självvärderingen har uppföljningarna och granskningarna resulterat i att lärosätet har identifierat utvecklingsområden. Studentenkäten har till exempel visat att studenterna upplever att de har få möjligheter att påverka sin utbildning och studiesituation. Lärosätets arbete med kursvärderingar har kritiserats av Treklövern och UKÄ:s juridiska tillsyn, liksom av studentenkäten 2021 enligt självvärderingen. Kritiken gäller processer för utformningen, sammanställningen och återkopplingen av resultat. Det har föranlett att lärosätet påbörjat ett förbättringsarbete med kursvärderingar. Trots alla sina uppföljningar av student- och doktorandinflytande presenterar lärosätet få exempel på åtgärder för att förbättra student- och doktorandinflytandet, utöver arbetet med kursvärderingar. Bedömargruppen saknar exempel där lärosätet arbetat proaktivt för att säkerställa student- och doktorandinflytandet på alla nivåer.

Doktoranderna har enligt lärosätets självvärdering förutsättningar och möjligheter till inflytande genom den individuella studieplanen, och bedömargruppen håller med om doktorandernas möjligheter till inflytande via den individuella studieplanen. I självvärderingen skriver lärosätet att kursvärderingar på forskarnivå har identifierats som ett utvecklingsområde eftersom doktoranderna ofta är för få för att kunna garanteras anonymitet. Forskarutbildningskurser har därför i stället följts upp genom dialog mellan handledare och doktorander samt genom de individuella studieplanerna. Lärosätet skriver i självvärderingen att råden för utbildning på forskarnivå har påbörjat ett utvecklingsarbete av kursvärderingar för forskarutbildningen. Bedömargruppen kan konstatera att doktoranderna saknar möjlighet att anonymt framföra åsikter om kurserna i forskarutbildningen och idag får framföra åsikter till sina handledare eller inom forskarkollegiet. Därmed håller bedömargruppen med lärosätet om att det är ett utvecklingsområde och att lärosätet behöver arbeta med doktorandernas möjligheter att framföra åsikter om kurser.

Doktorandernas möjlighet att utöva inflytande över utbildningarnas innehåll och genomförande samt deras arbetsmiljö följs, enligt självvärderingen, upp inom ramen för Assessment of Research and Co-production (ARC). Bedömargruppen anser utifrån de skriftliga underlagen och platsbesöken att ARC som verktyg att utvärdera utbildning på forskarnivå inte fungerar fullt ändamålsenligt. Bedömargruppen anser utifrån platsbesök att bedömare inom ARC inte har tillräckliga kunskaper om det svenska systemet för högre utbildning. Därför anser bedömargruppen att det är tveksamt att ARC på ett ändamålsenligt vis kan följa upp doktorandinflytande och doktoranders arbetsmiljö. Bedömargruppen noterar dock att lärosätet planerar en doktorandenkät som ska fungera som en kontinuerlig uppföljning av forskarutbildningens aspekter och anser att det är positivt. Vid sidan av den individuella studieplanen har doktoranderna möjlighet till att engagera sig som doktorandrepresentanter i skilda råd och organ på olika nivåer inom lärosätet. Bedömargruppen anser att den representationen är ändamålsenlig. Bedömargruppen kan dock konstatera att det saknas ett forum som samlar doktorander från samtliga delar av lärosätet. Ett sådant forum skulle möjliggöra för åsikts- och erfarenhetsutbyten mellan doktorander inom lärosätet och därigenom öka möjligheten till inflytande för hela doktorandkollegiet och inte bara för enskilda individer. Bedömargruppen vill därför rekommendera lärosätet att se över möjligheterna att etablera ett sådant forum. Vid andra lärosäten benämns sådana råd ofta som doktorandkår eller doktorandråd.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet brister i att systematiskt arbeta med att verka för studenternas och doktorandernas möjlighet och förutsättningar att ha inflytande över utbildningen och sin studiesituation. De brister bedömargruppen observerat riskerar att bidra till låg representation av studentrepresentanter i både centrala och perifera organ. Avsaknaden av återkoppling och motivering av beslut om utbildningarna och kurserna riskerar även det att bidra till låg känsla av att kunna påverka och lågt engagemang för den egna utbildningen. Bedömargruppen konstaterar att studenterna på lärosätet själva inte anser sig ha goda möjligheter till inflytande, och lärosätet har inte skapat förutsättningar att förändra det. Bedömargruppen ser gärna att lärosätet fortsätter sitt arbete med återkoppling av åtgärder, samt arbetar för att skapa en inkluderande och välkomnande miljö för alla studenter och doktorander som studerar vid lärosätet.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Det är tydligt att lärosätet har höga ambitioner inom samverkan och det finns flera goda exempel på både aktiviteter för arbetslivsanknytning samt rutiner och processer för uppföljning. Bedömningsgrunden handlar dock inte enbart om att möta arbetslivet under studietiden, utan också att visa att lärosätet rutinmässigt säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. I underlagen framgår inte hur det rutinmässigt följs upp. Däremot finns i både självvärderingen och fördjupningsmaterialet andra viktiga faktorer kopplade till arbetsliv och samverkan. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

Styrkor

• Lärosätet samverkar med kringliggande kommuner, regioner och privata arbetsgivare, vilket ger goda förutsättningar för att fånga upp lokalsamhällets behov och löpande utvärdera aktiviteterna.
• Lärosätet har flera utbildningar med systematisk arbetslivsanknytning, exempelvis i företagsekonomi och informatik.
• Lärosätets samverkan förefaller över lag vara viktig en del av lärosätets kultur, även om den starka decentraliseringen gör att strategi och systematik för uppföljning skiftar.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör överväga åtgärder för erfarenhetsutbyte mellan ämnen och fakulteter, för att säkerställa att samtliga studenter och doktorander har ändamålsenliga förutsättningar till arbetslivsinslag under utbildningen samt utvecklar likvärdiga förmågor att möta förändringar i arbetslivet.
• Lärosätet bör utvidga synen på arbetslivssamverkan – från möten med arbetslivet till beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
• Lärosätet bör göra kursutvärderingarna till ett mer tillförlitligt underlag, eftersom de följer upp arbetslivsinslag i utbildningarna.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Underlagen beskriver flera goda exempel på aktiviteter för såväl arbetslivsanknytning som rutiner och processer för uppföljning, men bedömargruppen ser utmaningar utifrån den decentraliserade kulturen och i relation till uppföljningen av arbetslivsanknytningen.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på två mål i den lärosätesövergripande strategi som knyter an till bedömningsområdet. Det ena är att verksamheten på den globala arenan ska driva och bidra till den regionala utvecklingen och det andra att lärosätets utbildningar tillgängliggör kunskap för flera genom hela livet.

Bedömargruppen konstaterar att det första målet uppfylls bland annat genom lärosätets samverkan med lokalsamhället. Samverkan bedrivs bland annat med syftet att fånga upp samhällets behov och sedan kunna utveckla utbildningarna efter dem, enligt självvärderingen och andra underlag som bedömargruppen har tagit del av. Enligt information från platsbesöken är arbetet delvis formaliserat genom samverkansavtal på kommunal och regional nivå, som utvärderas löpande på projekt- och avtalsbasis. Referensgrupper med ledamöter från externa organisationer förekommer också på olika utbildningsprogram och forskningscentrum.

Ansvaret för strategiskt stöd till och uppföljning av samverkansavtalen förefaller ligga främst hos avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd (FUS). FUS har enligt platsbesöken under senare år professionaliserat sitt stöd genom en förflyttning från studentfokuserade aktiviteter till ett bredare och mer långsiktigt fokus på att utbildningarna ska bli bättre generellt samt på att ge externt och internt stöd till livslångt lärande. Med tanke på den decentraliserade organisationen vid lärosätet ser bedömargruppen positivt på att viss uppföljning och utvärdering sker centralt, eftersom ett paraplyperspektiv ger goda förutsättningar för att sprida goda exempel och tvärdisciplinärt lärande.

När det gäller rutiner och processer finns arbetsmarknadens behov samt inslag av arbetslivsanknytning med i handläggningsordningen för inrättande av utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Vid inrättande av ämnen på forskarnivå bedöms bland annat samverkan med det omgivande samhället. Underlag från Treklöverutvärderingen, som bedömargruppen tagit del av, samt platsbesöken visar på en systematisk arbetslivsanknytning för exempelvis kurser i företagsekonomi och informatik.

Lärosätet beskriver även i sin självvärdering att de utvärderar arbetsliv och samverkan genom bedömningsgrunder inom Treklövern och ARC vart sjätte år. Arbetslivsrepresentanter ingår dessutom i både Treklöverns och ARC:s bedömargrupper och expertpaneler. Vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier följs frågorna upp vart tredje år på programnivå. Indikatorer för etableringsgrad följs upp i verksamhetsdialogerna varje år. Enligt självvärderingen har avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd en viktig roll i att stötta verksamheten utifrån eventuella behov som framkommer vid utvärderingarna och verksamhetsdialogerna. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner och processer är tillfredställande. FUS centrala roll innebär att det finns förutsättningar för organisatoriskt lärande och utveckling.

Självvärderingen och platsbesöken ger exempel på aktiviteter som ska ge studenter och doktorander god kontakt med arbetslivet, både strategiska aktiviteter i form av programråd, alumnnätverk och samverkansavtal och konkreta aktiviteter i form av gästföreläsare och branschdagar. Självvärderingen tar även upp inslag från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i professionsutbildningar, men dessa är obligatoriska och bedömargruppen ser dem inte som en specifik styrka i sig. Däremot håller bedömargruppen med om att VFU kan skapa förutsättningar att sprida goda exempel, exempelvis långsiktigt relationsbyggande med lokala arbetsgivare. Bedömargruppen instämmer med lärosätet att inslagen av arbetslivssamverkan är positiva, men påpekar samtidigt att möten med arbetslivet inte nödvändigtvis är detsamma som bedömningsgrundens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Vissa exempel från underlagen tar upp alumnföreläsningar, externa case och gästföreläsare, men det framgår inte helt hur utbredd den typen av undervisning är eller om utbildningarna systematiskt utvecklar studenternas beredskap att möta arbetslivet eller följer upp den, bortsett från kursvärderingarna.

Bedömargruppen ser också en utmaning i lärosätets decentraliserade kultur, eftersom aktiviteter som i sig är positiva utan möjligheter till systematisk kunskapsdelning riskerar att bli beroende av eldsjälar både från akademin och arbetslivet. Underlagen visar inte heller hur lärosätet systematiskt följer upp aktiviteter med arbetslivsanknytning som sker utanför de lokala samverkansavtalen. Bedömargruppen anser dock att det finns goda förutsättningar för en sådan uppföljning i och med FUS skiftning av fokus till ett bredare och långsiktigt stöd.

Bedömargruppen ser också ett visst behov att problematisera anknytningen till det lokala arbetslivet utifrån det stora antalet studenter på annan ort, som rimligtvis inte får någon praktisk nytta av de lokala samarbetsavtalen i form av exempelvis praktikplatser. Det är alltså viktigt att andra moment om arbetslivssamverkan i utbildningarna kompenserar för detta, för att säkerställa likvärdighet i studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Kursutvärderingarna är ett område med stor förbättringspotential enligt självvärderingen och platsbesöken. Med dagens låga svarsfrekvens är de inte ett tillförlitligt underlag för systematisk uppföljning och utvärdering. Det är alltså i dagsläget oklart hur studenterna upplever inslagen med arbetslivsanknytning i utbildningarna och deras nytta.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att lärosätets höga ambitioner inom samverkan har resulterat i flera goda exempel på aktiviteter för såväl arbetslivsanknytningen som rutinerna och processerna för uppföljning. Men bedömargruppen menar att den decentraliserade kulturen – som i sig är positiv – kan försvåra ett systematiskt erfarenhetsutbyte i samverkansfrågor. Bedömningsområdet handlar också om hur lärosätet rutinmässigt säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Från underlagen framgår inte konkret hur lärosätet följer upp det, men i fördjupningsunderlaget beskrivs tillräckligt med goda aktiviteter kopplade till arbetsliv och samverkan. Därför anser bedömargruppen att bedömningsområdet är tillfredsställande.Samlat omdöme: Godkänt kvalitetsarbete med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena styrning och organisation, utformning, genomförande och resultat, jämställdhet samt student- och doktorandperspektiv bedöms som inte tillfredsställande. Underlagen visar att kvalitetsarbetet är ambitiöst, men med en otydlighet i fråga om avgränsningar och utan tillräcklig systematik och ändamålsenlighet i tillämpningen. Kvalitetsarbetet behöver ges större utrymme i verksamhetsdialoger på olika nivåer. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda brister i dessa bedömningsområden inom två år.

Bedömargruppen upplever att det inom lärosätet finns ett stort engagemang i arbetet med kvalitetsfrågor, med en decentraliserad och kollegial beslutsstruktur som borgar för att många är involverade. Det finns delaktighet och förståelse för den egna rollen samt en stark kvalitetskultur där kollegiala värden och principer gäller för styrning och beslut, enligt bedömargruppen. Samarbetet inom Treklövern (Karlstads universitet, Linnéuniversitet och Mittuniversitetet) för återkommande utvärderingar av utbildning, förefaller fungera ändamålsenligt och utgör, enligt bedömargruppen, den bärande stommen i lärosätets kvalitetssystem, där ett systematiskt och externt perspektiv på kvalitetsarbetet säkerställs.

Lärosätet har integrerat kvalitetsarbetet i verksamhetsdialogerna på flera nivåer i organisationen – en god ambition med potential att säkerställa en helhetssyn på kvalitetsarbetet. Enligt bedömargruppen bör emellertid lärosätet, i det tämligen nya kvalitetssystemet (fastställt december 2021), utveckla processerna tydligare för en bättre överblick. Systematik och ändamålsenlighet har ännu inte visats tillfredsställande, med ett för litet fokus på kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i verksamhetsdialogerna, enligt bedömargruppen. Lärosätet bör med sin uttalade ambition att i kvalitetsarbetet använda PDSA-cykeln, tydliggöra vad som konkret ska följas upp och dess koppling till övergripande mål och strategier. Lärosätet bör klargöra styrelsens och rektorns roll i kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser vidare att lärosätet behöver fästa större vikt vid systematik för det utbildningsnära och kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet som pågår i programråd och ämneskollegier mellan de återkommande granskningarna.

Lärosätet publicerar information som genereras av kvalitetssystemet och är allmänt tillgängligt på väl strukturerade webbsidor för kvalitet. Ett undantag är emellertid den information som genereras från kursvärderingar och kursanalyser, där underlag och platsbesök visar att informationen inte publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt till lärosätets studenter. Bedömargruppen anser detta vara ett utvecklingsområde som lärosätet skyndsamt måste prioritera.

Bedömargruppen noterar att lärosätet genom verksamhetsdialoger och medarbetarsamtal kan säkerställa att den undervisande personalen har kompetens som motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Rutiner och processer är systematiska och dokumenteras i kompetensförsörjningsplaner på institutionsnivå. Bedömargruppen anser dock att behovet av högskolepedagogisk utbildning bör följas upp oftare och mer systematiskt.

Bedömargruppen anser att lärosätet genom sin organisering och decentralisering säkerställer en främjande miljö, där kollegiala organ i nära dialog med prefekten tar ansvar för utveckling av ämnen, kompetens och arbetsmiljö. Lärosätet avsätter också medel för strategiska projekt, utbildning och meritering (särskilt för yngre forskare) samt anordnar regelbunden handledarutbildning - satsningar som bedömargruppen anser utmärkta.

Från såväl underlag som platsbesök kan bedömargruppen konstatera att rutiner och processer säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga. Lärosätet har utvecklade arbetssätt för stödet till studenter, och följer regelbundet och systematiskt upp dessa genom användarfrekvens, enkäter, kursvärderingar och lokalplaneringsdialoger. Det kan finnas behov för lärosätet att på liknande sätt kvalitetssäkra stödet till doktoranderna. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets hälsostrateg med fokus på studenternas arbetsmiljö och understryker vikten av en ändamålsenlig och riktad stödverksamhet, särskilt som lärosätet har ett mycket stort antal distansstuderande och studenter från studieovana hem.

Lärosätet beskriver olika goda exempel och arbetssätt för att skapa goda förutsättningar så att studenterna och doktoranderna kan genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bedömargruppen instämmer i att det finns goda exempel, men anser att lärosätet inte systematiskt säkerställer att det finns ändamålsenliga rutiner och processer för uppföljningen, exempelvis vad gäller kursvärderingsprocessen. Lärosätet behöver utveckla aktiviteterna i sig samt rutiner och processer för att säkerställa att studenterna och doktoranderna ska kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid, vilket är särskilt angeläget med hänsyn till den stora andelen distansstudenter.

Enligt bedömargruppen är ansvarsfördelningen för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar tydligt beskrivet i styrdokument och det utbildningsnära arbetet förefaller vara ändamålsenligt. Dock sätter bedömargruppen ett frågetecken beträffande effektiviteten i den komplexa processen, i sju steg, för fastställande av kursplaner samt att rutinerna skiljer sig åt mellan de båda fakulteterna.

Bedömargruppen finner från underlag och platsbesök att säkerställande av utbildningars utformning och dess genomförande uppmuntrar studenter att ta en aktiv roll i sin lärandeprocess är ett utvecklingsområde för lärosätet. Det förefaller saknas systematiska diskussioner om aktivt lärande och hur det kan utvecklas samt möjliggöra bättre spridning inom lärosätet. Bedömargruppen fick dock vid platsbesöken exempel på att enskilda initiativ utvecklat god praxis för mer aktiv roll i lärandeprocesserna och i examinationer.

Det är vidare bedömargruppens uppfattning att lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa att det i sin verksamhet finns ett nära samband mellan utbildning och forskning. Initialt säkerställs sambandet mellan forskning och utbildning vid inrättande av nya ämnen, huvudområden och nya utbildningsprogram. En styrka är att de återkommande utvärderingarna inkluderar en egenreflektion med åtföljande utvärdering av sambandet mellan forskning och utbildning. Utvärdering görs dock endast vart sjätte år, varför ett utvecklingsområde är att kopplingen mellan utbildning och forskning på ett tydligare sätt bör kvalitetssäkras genom kurs- och programanalyser och följas upp ändamålsenligt.

Bedömargruppen anser att lärosätet brister i att säkerställa att dess utbildningar utformas med utformning av lärandemål. Ett säkerställande av måluppfyllelse av studieresultat och studenternas aktiva roll i lärandeprocesserna utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan tydliggöras och utvecklas vidare, exempelvis genom lärosätesgemensamma riktlinjer och vägledning för att utforma lärandemål enligt Bolognareformen och tillhörande målmatrisser. Det är enligt bedömargruppen ett väsentligt utvecklingsområde för lärosätet och starkt kopplat till den högskolepedagogiska satsningen. Bedömargruppen tycker därför att det är angeläget och positivt att lärosätet tagit initiativ till satsning på högskolepedagogisk utbildning, vilket bör inspirera lärarna till ett mer studentcentrerat lärande i utbildning och examinationsformer.

Lärosätets utbildningar på grund- och avancerad nivå (undantaget professionsutbildningar) utvärderas regelbundet genom Treklöversamarbetet medan utbildning på forskarnivå ingår i Assessment of Research and Co-production (ARC), i båda fallen i en sexårscykel. Enligt vad bedömargrupper erfar finns det en fungerande förbättringscykel kopplade till utvecklingsbehov som identifieras i de återkommande utvärderingarna, vars resultat dokumenteras tillfredsställande. Trots de etablerade och omfattande utvärderingarna ser bedömargruppen brister i systematik och omfattning mellan dessa granskningar och hur resultat tas vidare i verksamheten. Bedömargruppen anser att bristerna påverkar lärosätets förmåga att mellan de externa utvärderingarna upptäcka potentiella utvecklingsområden kopplat till kvalitetssäkring.

Bedömargruppen anser att lärosätet på övergripande lärosätesnivå har rutiner och processer för ett systematiskt arbete med jämställdhet, bland annat som moment i den högskolepedagogiska kursen och i handledarutbildning. Jämställdhet följs upp i kursvärderingar och studentenkäter samt utvärderas i de återkommande granskningarna. Bedömargruppen anser emellertid att jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, är ett fortsatt utvecklingsområde för lärosätet, då såväl kontinuerlig uppföljning som de återkommande granskningarna har ett alltför snävt fokus på jämställdhet genom kvantitativa mått, det vill säga könsfördelning ur olika perspektiv.

Bedömargruppen konstaterar att det på ledningsnivå finns en tillfredsställande relation och dialog med studentkårerna, och att studenterna medverkar i beslutande organ på olika nivåer. Samtidigt anger lärosätet att det är svårt att tillgodose studentrepresentation på de lägre nivåerna. Bedömargruppen konstaterar från underlag och platsbesök att studenterna inte alltid upplever sig inkluderade. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver uppmuntra till ett engagemang hos både lärare och studenter för att tillgodose studentmedverkan i såväl kvalitetsarbetet som i beredande och beslutande organ. Bedömargruppen instämmer med studenternas begäran att lärosätet bör säkerställa ett systematiskt arbete för att skapa förutsättningar och möjligheter för studenterna att engagera sig, bland annat genom att dokumentera lärosätesgemensamma rutiner och processer för studentinflytandet på lärosätets alla nivåer, så att studentinflytandet blir likvärdigt på hela lärosätet för alla studenter och doktorander.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har hög ambitionsnivå för samverkan med arbetslivet, och ger flera goda exempel på aktiviteter för såväl arbetslivsanknytning som rutiner och processer för uppföljning av densamma. Bedömargruppen kan emellertid se en svaghet i att den decentraliserade kulturen riskerar att aktiviteter, som i sig är positiva, är beroende av enskilda individer, vilket kan leda till begränsat systematiskt erfarenhetsutbyte över ämnesgränserna. Bedömargruppen ser också som ett utvecklingsområde att lärosätet vidgar synen på arbetsliv och samverkan, från möten med arbetslivet till en beredskap att möta förändringar i arbetslivet för studenter och doktorander.