Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har en välutvecklad dialogkultur där förutsättningar för utbildning diskuteras i flera led, vilket skapar goda förutsättningar för att identifierade brister, utvecklingsområden och åtgärder dokumenteras och följs upp systematiskt. Organiseringen bidrar till att kollegiet tar stort ansvar för att utveckla både ämnen, kompetens och arbetsmiljö. Lärosätet avsätter medel för strategiska projekt, utbildning och meritering.

Styrkor

• Lärosätet har en dialogkultur där kompetensutveckling och ämnesutveckling diskuteras i ämneskollegier, förs vidare till prefekt och dokumenteras i kompetensförsörjningsplaner på institutionsnivå.
• Lärosätet avsätter systematiskt medel för strategiska satsningar för både utvecklingsprojekt, kompetensutveckling och forskningsmeritering.
• Lärosätet anordnar regelbundet handledarutbildning för disputerade lärare och forskare.

• Lärosätet bör följa upp pedagogisk kompetensutveckling mer strukturerat och systematiskt, för att säkerställa att samtliga lärare når upp till kravet om 15 högskolepoäng i högskolepedagogik.
• Lärosätet bör utveckla kvalitetssäkring, systematisk uppföljning samt utvärdering av stöd och läranderesurser till forskarutbildning.
• Lärosätet bör utveckla struktur och systematik, för att följa upp och säkerställa att förväntningar, kursinformation och undervisningsupplägg bidrar till att studenter och doktorander får goda förutsättningar att nå kursmålen.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

I självvärderingen beskriver lärosätet de rutiner och processer som säkerställer att undervisande personal har både den vetenskapliga som pedagogiska kompetens som motsvarar forsknings- och utbildningsverksamhetens behov. Personalens kompetens följs regelbundet upp i verksamhetsdialogerna och dokumenteras i kompetensförsörjningsplaner. Bedömargruppen menar att arbetssättet är systematiskt och välutvecklat, men kan samtidigt konstatera att lärosätet trots det inte fångat upp brister i tid.

Kompetensförsörjningsprocessen är enligt självvärderingen integrerad med verksamhetsplaneringen, lönerevisionsarbetet och budgetarbetet, för att kopplingen mellan uppdrag, strategi, mål och kompetensbehov ska bli tydlig. Därmed är kompetensförsörjning en återkommande punkt i verksamhetsdialogerna, vilket framgår av fördjupningsmaterialet. Vid platsbesöken bekräftades att prefekterna får information om behoven av kompetensutveckling och viktig ämnesutveckling från ämneskollegierna, som i sig ger underlag för eventuella behov av kompetensförsörjning.

Prefekterna, menar lärosätet, har ett övergripande ansvar för kompetensförsörjningen, och dialog om kompetensfrågor sker med planeringsområden, ämneskollegier, studierektorer och forskningsgrupper. Vid platsbesöken framkom att utvecklingsområden och rekryteringsbehov identifieras i de dialogerna. Enligt fördjupningsmaterialet dokumenteras det i kompetensförsörjningsplaner på institutionsnivå och individuell kompetensutveckling diskuteras i medarbetarsamtal. Bedömargruppen uppfattar därmed att lärosätets processer med att säkerställa den undervisande personalens kompetens sker från två håll, både genom verksamhetsplanering på universitetsövergripande nivå samt genom prefekternas arbete med personalfrågor och aktiviteter, som medarbetarsamtal, upprättandet av individuella utvecklingsplaner och en institutionsgemensam kompetensförsörjningsplan.

När det gäller kompetensutveckling lyfter lärosätet särskilt fram att medarbetarsamtalen har en central roll för att identifiera behov av kompetensutveckling, för att säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, vilket också framgår av mallen för medarbetarsamtal. I medarbetarsamtalen ingår också att utveckla samverkanskompetens, vilket sker på olika sätt inom olika ämnen och oftast gemensamt, enligt platsbesöken. Bedömargruppen uppfattar att styrdokument som skapar förutsättningar för att säkerställa kompetens är anställningsordningen (MIUN 2020/2642) och de två fakulteternas respektive handläggningsordningar. Enligt självvärderingen stödjer HR-avdelningen arbetet och erbjuder institutions- och avdelningsanpassade mallar.

När det gäller kompetensförsörjning sker, enligt självvärderingen, hanteringen av anställningar och befordran på fakultetsnivå. Anställning av och befordran till vetenskapligt eller konstnärligt kompetent personal hanteras av fakulteternas respektive anställningsråd, som därmed är en del i att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Båda fakulteterna ser regelbundet över samt värderar lärarkapacitet och akademisk kompetens inom varje ämne eller utbildning. Enligt självvärderingen skiljer sig arbetet åt på fakultetsnivå, eftersom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier arbetar med uppföljningen Värderingen av utbildning, medan fakulteten för humanvetenskaper har förlagt frågan till rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som gör en "regelbunden översyn av lärarkapacitet och akademisk kompetens inom varje ämne".

I verksamhetsdialogerna mellan rektor och dekaner framgår i fördjupningsmaterialet att frågan om kompetensförsörjning är en stor utmaning, trots långsiktig planering och god kännedom om behoven. Fakulteten för humanvetenskaper avsätter därför sedan 2009 forskningsanslag för att finansiera två doktorandtjänster per forskarutbildningsämne, medan fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier avsätter medel för lärares meritering (med fokus på forskning). Bedömargruppen menar att det arbetssättet skapar bättre förutsättningar för lärosätet att säkerställa kompetensförsörjningen långsiktigt.

Enligt självvärderingen ska lärosätets lärare ha högskolepedagogisk utbildning om minst 15 högskolepoäng, och det finns ett pedagogiskt meriteringssystem (MIUN 2017/2265). Handledarkompetens och examinatorkompetens på forskarnivå följs upp varje år av råden för utbildning på forskarnivå, enligt underlagen. Lärosätet uppger att det är ett ständigt arbete med meritering och rekrytering, för att undervisande personal ska ha den kompetens som motsvarar verksamhetens behov.

Enligt självvärderingen granskas den undervisande personalens kompetens i relation till utbildningsverksamhetens behov i de båda periodiska granskningarna Treklövern och Assessment of Research and Co-production (ARC). Treklöverutvärderingen har bland annat lett till en inventering av behovet av högskolepedagogisk utbildning enligt självvärderingen. I den senaste inventeringen kunde lärosätet konstatera att det fanns ett stort behov av mer utbildning, varpå avdelningen för forsknings- och utbildningsstöd fick i uppdrag att erbjuda nya kursutbud för högskolepedagogik. Det anser bedömargruppen är ett gott exempel på att utveckling sker, men ställer sig samtidigt kritisk till att den interna uppföljningen inte fångat upp det tidigare. En ny inventering planeras enligt självvärderingen till 2023, men bedömargruppen anser att det bör följas upp oftare och mer systematiskt.

Även lärosätets studentenkät har enligt självvärderingen hjälpt lärosätet att identifiera behov. Under coronapandemin visade enkätens resultat på ett behov att utveckla lärarnas tekniska kompetens, och avdelningen för infrastruktur håller därför nu på att etablera ett stöd för de tekniska verktyg som används i undervisningen. Bedömargruppen anser att det är ett gott exempel där uppföljning bidragit till förbättring.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet har flera olika processer och rutiner, på olika nivåer inom lärosätet, som säkerställer att undervisande personal har både den vetenskapliga och pedagogiska kompetens som motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Periodisk granskning fångar i viss mån upp brister, men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla en kompletterande systematisk uppföljning för att tidigare identifiera negativa trender kopplat till kompetensbrist.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

På lärosätet skapas en främjande miljö genom decentralisering i ämneskollegier som har stort inflytande på både utbildningens och forskningens utveckling. Stort ansvar läggs i kollegiet som har en nära dialog med prefekt. Bedömargruppen anser att det främjar en god miljö för både kompetensutveckling, inflytande och egenansvar.

Lärosätets organisering i två fakulteter med institutioner som sammanhållande enheter, skapar goda förutsättningar för akademiskt främjande undervisnings- och forskningsmiljöer med närliggande ämnen och utbildningar, enligt självvärderingen. Utbildning sker i nära samspel med forskning – "där det finns forskning, ska det finnas utbildning", enligt lärosätets strategi – och ett mål för lärosätet är att samtliga vetenskapliga lärare både ska undervisa och forska. Det är, enligt självvärderingen, basen för den främjande miljön.

Bedömargruppen uppfattar att den undervisande personalens kompetensutveckling tidigare haft ett fokus på ämnesmässig och vetenskaplig kompetens samt att den pedagogiska utvecklingen och meriteringen varit sporadiskt och lägre prioriterad. Det framkom både i självvärderingen och fördjupningsmaterialet att tidigare utvärderingar och inventeringar visat ett stort behov av pedagogisk utbildning och därför har lärosätet prioriterat det. Lärosätet har satt ihop ett högskolepedagogiskt kurspaket som ska ge medarbetarna en flexibilitet i hur och när de läser de olika kurspoängen, och enligt självvärderingen ges kurserna nu regelbundet. Nyanställda kan enligt självvärderingen få dispens, men ska genomföra den högskolepedagogiska utbildning inom de två första åren, vilket följs upp av prefekt. Lärosätet följer Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer om att alla lärare ska ha motsvarande 15 högskolepoäng högskolepedagogisk utbildning. För att stimulera till mer pedagogisk utveckling har lärosätet enligt självvärderingen infört och tillämpar numera en pedagogisk meriteringsmodell (MIUN 2017/2265), vars syfte är att bidra till ökad kvalitet i utbildningen genom att stimulera lärare att utveckla sin pedagogiska kompetens samt uppmuntra institutionerna att skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling. Bedömargruppen anser att lärosätet nu kommit till rätta med de tidigare bristerna och rekommenderar att löpande följa upp lärarnas pedagogiska utveckling.

Båda fakulteterna avsätter, enligt självvärderingen, medel för strategiska satsningar för kompetensutveckling och forskningsmeritering samt erbjuder regelbundet handledarutbildning för disputerade lärare och forskare. I självvärderingen nämns även satsningar på yngre forskare som vill meritera sig till docent och senare professor. Det är lovvärt enligt bedömargruppen.

Lärosätet uppger i underlagen att syftet med medarbetarsamtalen är att skapa större förståelse för det gemensamma intresset om ett långsiktig kvalitets- och utvecklingsarbete som sker i interaktionen mellan medarbetare och lärosätet i dialog om delaktighet och ansvar. Vid platsbesöken framkom att ämneskollegiet diskuterar vilken ämnesutveckling som är viktig och var kompetensutvecklingsbehovet är som störst samt att prefekterna tar hänsyn till det i planeringen och medarbetarsamtalen. Bedömargruppen menar att arbetssättet är främjande samt skapar delaktighet och engagemang för utveckling.

Medarbetarsamtalet ska enligt självvärderingen leda till en individuell utvecklingsplan, som grundar sig på verksamhetens mål och inriktning och de anställdas kompetens samt fort- och vidareutbildning. Mallen för medarbetarsamtal ger ett strukturerat stöd för det, och HR-avdelningen har satt ihop ett ändamålsenligt stödmaterial som prefekterna kan använda för att genomföra systematiska medarbetarsamtal, enligt bedömargruppen. Platsbesöken bekräftade att konkreta utvecklingsaktiviteter diskuteras och planeras i medarbetarsamtalen samt att luckor för kompetensutvecklingsinsatser läggs in i tjänsteplaneringen där det finns utrymme.

Lärosätet menar att medarbetarsamtalen är en viktig grund för att följa upp den främjande miljön samt om lärarna haft möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens, sin ämneskompetens och sina förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. För att följa upp och säkerställa en främjande miljö för den undervisande personalen görs även medarbetarundersökningar vartannat år, enligt självvärderingen.

Förutom att skapa förutsättningar för pedagogisk och ämnesmässig kompetensutveckling kan en miljö vara främjande på andra sätt, menar bedömargruppen. Varje år erbjuder lärosätet till exempel en arbetsmiljöutbildning för chefer med personalansvar enligt självvärderingen. I fördjupningsmaterialet framgår att verksamhetsdialogerna fokuserar på arbetsmiljöfrågor, jämställdhet och lika villkor samt att mallen för medarbetarsamtal tar upp frågor om ledarskap och samverkan. Vid platsbesöken framkom också att tiden för administration och olika uppdrag, som programansvarig och studierektor, setts över och likriktats så att alla ska ha samma förutsättningar. Bedömargruppen anser att allt detta sammantaget skapar goda förutsättningar för en främjande miljö.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet genom sin organisering och decentralisering säkerställer en främjande miljö. Bedömargruppen rekommenderar trots det lärosätet att säkerställa att alla lärare har relevant högskolepedagogisk utbildning och skapa systematik för att följa upp det regelbundet, eftersom det är en viktig förutsättning för att utveckla utbildningens akademiska kvalitet.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har utvecklade arbetssätt för stödverksamhet till studenter samt har infrastruktur och läranderesurser som stödjer studenternas och doktorandernas lärande. Systematisk uppföljning inom en rad områden bidrar till att säkerställa ett ändamålsenligt stöd.

Lärosätet har i självvärderingen och vid platsbesöken beskrivit rutiner och processer som säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande. Lärosätet följer regelbundet upp ändamålsenligheten genom användarstatistik, olika enkäter, kursvärderingar och lokalplaneringsdialoger.

I självvärderingen ger lärosätet flera exempel på stödverksamhet som bedrivs vid lärosätet, som bibliotekstjänster (informationssökning och skrivhandledning), studievägledning, studenthälsa och studiestöd vid funktionsnedsättning. Studentinlagan beskriver ett nära och viktigt samarbete med studenthälsan, och studenterna ser positivt på att lärosätet har tillsatt en hälsostrateg som arbetar med studenternas arbetsmiljö. Studentinlagan beskriver dock att det finns ett stort problem med psykisk ohälsa bland studenterna. I självvärderingen beskriver lärosätet att studenthälsan erbjuder stöd och rådgivning för studenter på alla nivåer samt att företagshälsovården erbjuder stöd för doktorander. Vid platsbesöken bekräftades den bilden, och bedömargruppen poängterar att det är viktigt att stödverksamheten är ändamålsenlig, särskilt som lärosätet har ett stort antal studenter på distans.

Lärosätets arbete med breddad rekrytering har ökat behovet av olika stöd, både riktat stöd och allmänt stöd, vilket framkom vid platsbesöken. Insatser för effektivisering genom till exempel gruppsamtal för stödfunktioner och hälsa samt mer arbete med närvaro online har införts, vilket gjort att även stödet till distansstudenterna har förbättrats enligt platsbesöken. Bedömargruppen menar att de insatser som gjorts är lämpliga och rekommenderar lärosätet att ha fortsatt fokus på bland annat riktat stöd till distansstudenter.

Avdelningen för forsknings- och undervisningsstöd har en viktig roll enligt självvärderingen. Avdelningen har genomfört undersökningen Studentresan, som undersöker studenternas upplevelser och kontakter från anmälan till alumn. För närvarande ser avdelningen över samordningen av arbetet med studenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor, vilket enligt bedömargruppen harmoniserar väl med de problem som lyfts fram i studentinlagan.

Universitetsbibliotek och studentstöd (UB), där studenthälsan och pedagogiskt stöd ingår, följer på olika sätt upp sin verksamhet regelbundet, vilket också bekräftades vid platsbesöken. Universitetsbibliotek och studentstöd följer till exempel upp sin användarstatistik varje år för att utvärdera användningen i förhållande till kostnaderna. Sammantaget anser bedömargruppen att uppföljningen av verksamheten fungerar väl.

Självvärderingen nämner avdelningen för infrastruktur som en viktig aktör med både operativt och strategiskt ansvar för infrastrukturfrågor. De genomför lokalplaneringsdialoger varje år med institutioner och förvaltningens avdelningar för att följa upp lokalbehoven och i lokalförsörjningsplanen 2021–2024 (MIUN 2021/145) framgår nuläge, mål, lokalbehov och förändringsbehov. Självvärderingen ger exempel på utveckling och förändringar som genomförts med dialogerna som utgångspunkt för behovsinventering. Bedömargruppen ser att det i fördjupningsmaterialet framgår att lokalplaneringsdialogerna är strukturerade och systematiska, vilket skapar goda förutsättningar för prioritering och utveckling. Bedömargruppen menar att det är ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för att utveckla lokalerna och övrig infrastruktur.

När kvalitetssystemet justerades 2021, lades två uppföljningar till, studentenkäten och enkät till forskarstuderande. Dessa ersatte enligt självvärderingen den tidigare enkäten Nöjd studentindex. Studentenkäten som genomförts en gång och planeras genomföras vartannat år och den planerade enkäten till forskarstuderande som även den ska löpa i en tvåårscykel, är enligt självvärderingen ett sätt att hämta in information till kvalitetssystemet om ändamålsenligheten i stöd och infrastruktur. De båda enkäterna är en utveckling av tidigare enkäter. Utbildningsrådet och forskningsrådet ansvarar för enkäterna med stöd av universitetsledningens stab. Enligt dokumentet Kvalitetssystem för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå ska resultaten av studentenkäten presenteras och analyseras i utbildningsrådet, biblioteksrådet och förvaltningens ledningsgrupp, medan resultaten av enkäten till forskarstudenterna presenteras för forskningsråd, utbildningsråd, fakulteterna och förvaltningen. I självvärderingen ger lärosätet exempel på åtgärder som genomförts utifrån resultatet av den genomförda studentenkäten. Eftersom processen med enkäter och uppföljning är under förändring, kan inte bedömargruppen avgöra dess ändamålsenlighet. Men förändringen är ett led i förbättringsarbetet, vilket i sig visar på ett systematiskt och ändamålsenligt arbetssätt enligt bedömargruppen. Bedömargruppen vill dock kommentera att det finns stor risk för låg svarsfrekvens om inte lärosätet genomför särskilda åtgärder för att öka den.

För doktorander framhåller lärosätet i självvärderingen, förutom den planerade enkäten till forskarstudenterna, arbetet med individuella studieplaner där arbetsvillkor ska redovisas och följas upp. Enligt självvärderingen granskas de individuella studieplanerna varje år, men vid platsbesöken framkom oklarheter i processen samt ansvaret för upprättande och uppföljning av individuella studieplaner. Kontinuerlig kvalitetssäkring och uppföljning av studentstöd och läranderesurser till forskarutbildning förefaller därför vara ett utvecklingsområde för lärosätet, enligt bedömargruppen, även om lärosätet i självvärderingen ger exempel på åtgärder efter resultat från UKÄ:s utbildningsutvärderingar på forskarnivå.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet har ändamålsenliga stödfunktioner och arbetssätt som bidrar till studenternas lärande, och att de i huvudsak följs upp systematiskt. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att utveckla kvalitetssäkringen av stödet till doktoranderna.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Inte uppfylld

Det finns goda exempel på aktiviteter som ger stöd till doktoranderna och studenterna, men bedömargruppen uppfattar att lärosätet arbetar mer reaktivt än proaktivt med bedömningsgrunden. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver utveckla både aktiviteterna i sig och uppföljningsrutinerna, för att kunna säkerställa att processerna ger önskat resultat.

Lärosätet redogör i självvärderingen för flera rutiner och processer som genomförs för att skapa goda förutsättningar för studenterna och doktoranderna, samt ger exempel på flera olika stöd som erbjuds studenterna för att hjälpa dem att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Exempel som nämns är skrivhandledning, handledning för informationssökning, matematikstöd och stöd för studieteknik.

Lärosätet arbetar, enligt självvärderingen, strategiskt med Supported Education, som är en metod för att avhjälpa psykisk ohälsa och avhopp. Den innebär att lärosätet i ett tidigt skede ska sätta in pedagogiskt stöd till de studenter som behöver. Studentinlagan bekräftar att projektet är välbehövligt, eftersom det finns problem med psykisk ohälsa bland studenterna. Lärosätet utvecklar även studenthälsovården, genom en ny pedagogisk resurs som ska arbeta med arbetsmiljöfrågor samt genom att se över och öka stödet till studieovana studenter enligt självvärderingen. Bedömargruppen anser att det är lovvärda insatser.

Med hjälp av kursvärderingarna får lärosätet enligt självvärderingen information om hur många timmar i veckan studenterna lägger på studierna samt om de upplever att de har haft tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det är enligt självvärderingen ett sätt att arbeta med studenternas förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Vid platsbesöken framkom exempel på att uppföljningen bland annat lett till förändrade examinationsformer och förbättrad information vid kursstart samt att kurser flyttats om för att jämna ut studenternas arbetsbelastning. Samtidigt uppger studentkårerna i studentinlagan att studenter inom en del program upplever att kursupplägg och arbetsbelastning skapar både stress och svårigheter att klara studierna. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att arbeta vidare med att utveckla sätt att systematiskt och likvärdigt följa upp hur studenterna upplever kursupplägg och arbetsbelastning.

Lärosätet har ett digitalt system för att hantera doktorandernas individuella studieplaner, vilket framkom vid platsbesöken, och progressionen följs upp och granskas varje år enligt självvärderingen. När det gäller stöd till doktoranderna nämner självvärderingen att fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier arbetar med mentorsverksamhet, medan fakulteten för humanvetenskaper hänvisar doktoranderna till studierektor vid studiesociala frågor. För doktorander erbjuds även stöd i samband med publicering, till exempel val och bedömning av tidskrift, rådgivning om open access-frågor och referenshantering. Om doktoranderna inte följer den tänkta progressionen, upptäcks det genom de årliga granskningarna av de individuella studieplanerna (eftersom aktivitetsgraden anges) och då hanteras det individuellt, enligt självvärderingen. Den planerade enkäten till forskarstuderanden ska enligt självvärderingen också bli en metod för att följa upp arbetsbelastningen. Bedömargruppen menar att det arbetssätt som lärosätet beskriver är systematiskt, men noterade vid platsbesöken att processen och ansvaret för uppdateringen av de individuella studieplanerna i praktiken skiljer sig åt mellan olika delar av lärosätet.

Självvärderingen visar att stödfunktioner finns, men ger i övrigt inte mycket vägledning hur lärosätets arbete med tydliga förväntningar, tillgänglig kursinformation och ändamålsenlig undervisning skapar förutsättningar för att studenter och doktorander uppfyller kursmålen, menar bedömargruppen. Det finns inte heller någon enhetlig information om vilka data som följs upp systematiskt och strukturerat inom lärosätet och hur de eventuellt används för att skapa goda förutsättningar för att klara studierna inom planerad studietid. Vid platsbesöken framkom dock anekdotiska exempel, som att kollegiet och programansvariga förväntas följa upp och stödja studenter som "halkat efter" samt att det inom vissa program finns "spärrkurser" som gör att studenterna inte kommer vidare. Det framkom också vid platsbesöken exempel på att analyser av genomströmningen genomförs och att de delvis används för att identifiera kurser med låg genomströmning, som därefter analyseras för att finna orsaken till problemet. Det uppgavs vid platsbesöken att det var en viktig kvalitetsfråga, men bedömargruppen uppfattade inte att analyserna genomfördes strukturerat och systematiskt över hela lärosätet även om en del goda exempel på åtgärder redovisades. Bedömargruppen anser att lärosätet förefaller arbeta reaktivt snarare än proaktivt med bedömningsgrunden.

Sammanfattningsvis har lärosätet beskrivit olika aktiviteter som ska skapa goda förutsättningar för att studenterna och doktoranderna ska kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bedömargruppen menar att det finns goda exempel och arbetssätt, men att lärosätet inte systematiskt säkerställer att det finns gemensamma rutiner och processer. Kursvärderingarna lyfts fram som ett systematiskt exempel, men det framgår tydligt både genom underlag och platsbesök att kursvärderingsprocessen inte fungerar tillfredsställande, och därför anser bedömargruppen att det inte är ett godtagbart verktyg. Distansstudenterna utgör 50 procent av det totala antalet studenter och är därmed en stor och viktig studentgrupp som nationellt har låg genomströmning. Bedömargruppen saknar underlag som visar hur stödet för den gruppen är utformat.