Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms vara tillfredsställande. Antalet handledare är adekvat i nuläget när endast en doktorand handleds och även i framtiden med tanke på att lärosätets plan är att anta en doktorand per år. Forskningen vid lärosätet är dock svag, det finns mycket få publiceringar i högt rankade tidskrifter. Samtidigt har handledarna stor erfarenhet av handledning av doktorander och omfattande nätverk både inom lärosätet, genom PESO, och utanför, bland annat genom SWEGPEC-samarbetet.

Det finns en doktorand i nationalekonomi som handleds vid lärosätet. Det kan vara ett problem att doktoranderna hänvisas till PESO som inbegriper andra samhällsvetenskaper. Även om det finns stora likheter mellan de olika samhällsvetenskaperna så ersätter inte detta samarbete inomvetenskapliga kontakter. Det finns också frågetecken om de forskarkurser som arrangeras inom PESO är av tillräckligt hög kvalitet i ämnet nationalekonomi. Problematiken omkring kursprogrammet förstärks också av otydligheter omkring SWEGPEC-samarbetet. Även om det saknas ett formellt samarbete ges doktoranderna möjlighet att ta andra årets kurser vid Stockholm Universitet och Handelshögskolan.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms inte vara tillfredsställande. Avseende måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse avviker Södertörns högskola från den standard som, med mindre variationer, finns både internationellt och nationellt i nationalekonomi och de minimikrav som bedömargruppen anser ska ingå som en bas i en forskarutbildning i nationalekonomi med hög kvalitet. Bedömargruppen anser därför att kursprogrammet inte ger nödvändig bredd och djup i nationalekonomi då tillräckliga baskunskaper både i matematik och i makroekonomi saknas.

Bedömargruppen kan inte se att lärarna vid Södertörns högskola ger någon kurs inom ramen för SWEGPEC-samarbetet, vilket förstärker bilden av en forskarutbildning som inte har fokus på att ge doktoranderna den breda kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet nationalekonomi. Det ger också ett intryck att lärosätet inte bidrar till detta samarbete som är en förutsättning för att kunna genomföra forskarutbildningen.

Arbetslivets perspektiv bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Doktoranderna ges möjligheter att medverka i undervisningen som ett led i att träna pedagogiska färdigheter och det ställs krav på att de doktorander som undervisar ska ha genomgått en kurs i högskolepedagogik. Bedömarna ser positivt på denna möjlighet som förbereder för arbete inom akademin. Doktoranderna ges möjligheter att bygga upp egna nätverk inom ramen för forskningsmiljön. Dock verkar inte någon formaliserad karriärplanering finnas. Betydelsen av forskningsnätverkets och seniorernas kontakter verkar inte heller vara formaliserade och saknar systematik i både genomförande och i uppföljning. Ett utvecklingsområde är därför att formalisera karriärplaneringen för doktoranderna.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande. Doktoranderna tar en aktiv del i utvecklingen av utbildningen och lärprocesser genom att vara representerade i olika beslutfattande och beslutsberedande organ. Det finns även ett doktorandråd som säkerställer den organisatoriska representationen. Då nationalekonomi inte är en egen institution, utan ingår i institutionen för samhällsvetenskaper, delas till viss del representationen av doktorander inom andra ämnen.

Även på individuell nivå finns goda möjligheter för doktoranderna att påverka sin utbildning, bland annat genom årliga medarbetar- och utvecklingssamtal med studierektorn för forskarutbildningsområdet. Även de individuella studieplanerna används aktivt som ett centralt verktyg för hur doktorandernas utbildning fortskrider. Detta bedöms vara ett positivt inslag i doktorandperspektivet.

Handledardynamiken bedöms fungera bra och det framgår i självvärderingen att det finns ett utarbetat tillvägagångssätt för handledarbyten och hur konflikter i handledarförhållandet ska hanteras.

Inom SWEGPEC-samarbetet utvärderas kurserna vid respektive lärosäte och det kan därför finnas en viss problematik kring doktorandernas möjlighet till inflytande på kurser som administreras utanför det egna lärosätet. Kurser som ges av institutionen utvärderas skriftligt och diskuteras av styrgruppen där doktorandrepresentation finns.

Ett gott exempel på uppföljning är att genomförda utvecklingssamtal återkopplas till styrgruppen av PESO där resultaten diskuteras. Vid behov sker även återkoppling till handledare. De individuella studieplanerna uppdateras minst en gång om året. Det framgår i självvärderingen att fakultetsnämnden vid högskolan vart fjärde år genomför enkätbaserade högskoleövergripande doktoranduppföljningar. Även medarbetarundersökningar genomförs regelbundet vid institutionen. Överlag verkar utbildningen vara tydligt strukturerad, men det är svårt att utvärdera doktorandperspektivet på grund av den knappa miljön.

Jämställdhetsperspektiv bedöms vara tillfredställande. Jämställdarbetet är väl genomtänkt och aktivt vid högskolan. En omfattande åtgärdsplan antogs 2012. Lärosätet framstår i detta sammanhang som ett föredöme.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms vara tillfredställande. Det saknas information om hur forskningen utvärderas och om det vidtas några åtgärder för att stärka den. Bedömargruppen anser därför att stärka uppföljning och återkoppling i detta avseende är ett utvecklingsområde. Lärosätet har däremot väl utformade verktyg för uppföljning och återkoppling av forskarutbildningen och forskarutbildningsmiljön. Planer för systematisk uppföljning finns på plats, men det är för tidigt att kunna genomföra en utvärdering av om dessa planer fungerar i praktiken. Bedömargruppen anser att dessa uttalade och väl definierade processer för systematisk uppföljning utgör ett gott exempel. Ett undantag är de kurser som organiseras inom ramen för SWEGPEC. Det finns goda förutsättningar för de lärosäten som ingår i samarbetet att utforma ett program som säkerställer en högkvalitativ doktorandutbildning. Det finns en styrgrupp som träffas två gånger per år. Vad som avhandlas och hur styrning och kvalitetssäkring går till finns inte redovisat. Kvalitetssäkring får ses som ett utvecklingsområde både vad gäller nätverket i stort och vad gäller det egna lärosätets ansvar för kurser som ges vid andra lärosäten.

Ett annat verktyg för uppföljning är de individuella studieplanerna. Det finns en policy för hur dessa används där fokus är att tidigt finna eventuella problem. Denna process förefaller väl genomtänkt.

Däremot saknas systematisk uppföljning för arbetsmarknadsperspektivet. Det framgår inte heller på vilket sätt de nämnda uppföljningarna beaktar arbetsmarknadsperspektivet och karriärplaneringen.