Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktoranderna tar en aktiv del i utvecklingen av utbildningen och lärprocesser genom att vara representerade i olika beslutfattande och beslutsberedande organ. Det framgår i självvärderingen att samtliga doktorander är representerade i ämnesrådet. Det finns även ett doktorandråd som säkerställer den organisatoriska representationen. Då nationalekonomi inte är en egen institution, utan ingår i institutionen för samhällsvetenskaper, delas till viss del representationen av doktorander inom andra ämnen.

Även på individuell nivå finns goda möjligheter för doktoranderna att påverka sin utbildning, bland annat genom årliga medarbetar- och utvecklingssamtal med studierektorn för forskarutbildningsområdet. Det finns en utarbetad struktur för hur samtalen sker och vilken roll de spelar i doktorandernas utbildning. Doktoranderna verkar ha goda möjligheter att framföra synpunkter och vara medvetna om var de ska vända sig. Även de individuella studieplanerna används aktivt som ett centralt verktyg för hur doktorandernas utbildning fortskrider. Detta bedöms vara ett positivt inslag i doktorandperspektivet.

Handledardynamiken bedöms fungera bra och det framgår i självvärderingen att det finns ett utarbetat tillvägagångssätt för handledarbyten och hur konflikter i handledarförhållandet ska hanteras.

Doktorandgruppen inom nationalekonomi är väldigt liten, däremot är forskarutbildningsmiljön bred. Doktoranderna har goda möjlighet att välja kurser, och högskolans lokalisering i Stockholmsområdet, samt medlemskapet i nätverket SWEGPEC, bidrar till detta. Kursverksamheten utvärderas vid respektive lärosäte och det kan därför finnas en viss problematik kring doktorandernas möjlighet till inflytande på kurser som administreras utanför det egna lärosätet. Det framgår också att det är problematiskt att ta majoriteten av kurserna utanför det egna lärosätet. Det kan kännas jobbigt att ständigt vara på resande fot, men det framgår att det finns, begränsade, möjligheter till att kunna påverka schemaläggningen. Kurser som ges av institutionen utvärderas skriftligt och diskuteras av styrgruppen där doktorandrepresentation finns.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Ett gott exempel på uppföljning är att genomförda utvecklingssamtal återkopplas till styrgruppen av PESO där resultaten diskuteras. Vid behov sker även återkoppling till handledare. De individuella studieplanerna uppdateras minst en gång om året. Det verkar finnas en utarbetad struktur för både uppföljning och återkoppling av utbildningen. Kursverksamheten utvärderas genom en skriftlig enkät vars resultat diskuteras i styrgruppen.

Det framgår i självvärderingen att fakultetsnämnden vid högskolan vart fjärde år genomför enkätbaserade högskoleövergripande doktoranduppföljningar. Även medarbetarundersökningar genomförs regelbundet vid institutionen. Överlag verkar utbildningen vara tydligt strukturerad, men det är svårt att utvärdera doktorandperspektivet på grund av den knappa miljön.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.