Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

I den allmänna studieplanen definieras forskarutbildningsämnet nationalekonomi på gängse vis. Samtidigt sägs att den forskning som bedrivs vid Södertörns högskola fokuseras på studier av policynära problem. Forskarutbildningen i nationalekonomi ingår i området Politik, Ekonomi och Samhällets Organisering (PESO). Forskningen är relativt bred och inbegriper exempelvis utvecklingsekonomi, miljöekonomi och industriell organisation. Forskarutbildningen har precis startat, den första doktoranden antogs hösten 2016. En doktorand antogs 2012 vid Örebro universitet, men är anställd och disputerade vid Södertörns högskola i september 2017 där doktoranden också har haft sin huvudhandledare. Detsamma gäller ytterligare en doktorand som disputerade 2015.

I huvudsak sammanfaller definitionen av forskarutbildningsämnet med hur andra lärosäten formulerar ämnet och målen för forskarutbildningen. Målen är uppdelade under tre rubriker på sedvanligt vis; kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Fokuseringen på policynära problem definieras i termer av lokala lärandemål; att visa ett brett kunnande inom området politik, ekonomi och samhällets organisering samt att självständigt kunna tillämpa dessa kunskaper i samband med analys av ämnesrelevant område. Det är en tillgång att Södertörns högskola är tydlig med sin fokusering och att denna reflekteras i den allmänna studieplanen. Däremot kunde man önskat en mer detaljerad beskrivning av vad dessa lokala lärandemål innebär i praktiken samt att högskolan närmare definierar vad som avses med policynära problem. I det stora hela kan man argumentera för att de flesta delområden inom nationalekonomin är policynära eller har policyimplikationer. Det är inte uppenbart vilka delområden i nationalekonomi som utesluts av formuleringen policynära områden.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

I nuläget finns tre professorer och tre docenter som kan handleda doktorander och de har alla antingen genomgått handledarutbildning eller har mångårig erfarenhet av handledning. Alla bedriver forskning och är lämpade att handleda doktorander. Även om tonvikten på forskningen ska vara policynära finns det förutsättningar för ett spektrum av ämnen där handledarna kan bidra med handledning.

Det finns en procedur för byte av handledare som innebär att doktoranden på eget initiativ och utan motivering kan byta handledare.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts dock inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling till relevanta intressenter.

Lärosätet erbjuder lärarna fortbildning i pedagogik och om dessa kurser inte är kostnadsfria, betalar lärosätet kursavgifterna. Kompetensutveckling följs upp genom årliga utvecklingssamtal. Det framgår dock inte om utvecklingssamtalen utmynnar i några förändringar och om det senare finns en återkoppling.

Det finns ett handledarkollegium som har ett kvalitets- och utvecklingsansvar för såväl forskning som forskarutbildning. Handledarkollegiet möts två gånger per år, vilket i ljuset av att lärosätet endast har en doktorand, framstår som tillfredställande. Även här saknas information om hur forskningen utvärderas och om det vidtas några åtgärder för att förstärka den. Bedömargruppen anser därför att förstärka uppföljning och återkoppling i detta avseende är ett utvecklingsområde.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Högskolans policy är att eftersträva en jämn fördelning mellan forskning och undervisning. Den totala volymen av forskning som institutionens forskare har publicerat under de senaste fem åren består dels av tidskriftsartiklar, böcker, bidrag till böcker samt andra typer av forskningsrapporter eller bidrag till den offentliga debatten. Sammantaget har 43 artiklar publicerats i internationella tidskrifter. Detta motsvarar knappt en publicerad tidskriftsartikel per handledare och år i genomsnitt. Fördelningen är dock något ojämn att döma av den publiceringslista som gjorts tillgänglig. Någon forskare har enbart producerat opublicerade working papers medan andra har en större produktion av tidskriftsartiklar. Institutionens handledare har sammantaget en topp-50 publicering, två top-100 och ett flertal publiceringar bland de övriga drygt 300 tidskrifter som finns inkluderade i tidskrifternas så kallade Article Influence Score, AIS (ThomsonReuters) under åren 2012-2016. En förklaring till avsaknaden av fler topp-50 publiceringar i nationalekonomi kan vara att handledarna också ofta publicerar sig i företagsekonomiska tidskrifter. Detta förefaller dock inte vara fallet. Om man använder den ranking av tidskrifter i företagsekonomi som publiceras av Scimago Journal & Country Rank (SJR) finner man att institutionens handledare har publicerat ett flertal artiklar i de tidskrifter som rankas men endast en topp-100.

Mot denna bakgrund är forskningen vid lärosätet i ett internationellt och även till viss del nationellt perspektiv svag. Samtidigt har högskolans handledare en relativt omfattande tidigare erfarenhet av handledning. Enligt självvärderingen har handledarna varit antingen huvudhandledare eller biträdande handledare för 26 pågående eller slutförda handledaruppdrag. Detta väger naturligtvis uppåt. Information om i vilken grad tidigare doktorander har publicerat delar av avhandlingen saknas dessvärre. En sammantagen bedömning är att handledarnas sammantagna kompetens är tillräcklig för att bedriva utbildning på forskarnivå i nationalekonomi. Bedömargruppen anser att det är ett prioriterat utvecklingsområde att lärosätet gör en åtgärdsplan för att förstärka forskningen och forskarnas publicering i högre rankade tidskrifter.

Det finns en uttalad ambition att undervisningen ska vara forskningsanknuten. Utvecklingsarbete med återkoppling kan vara ett sätt att säkerställa att kursutbudet reflekterar forskningsfronten. Eftersom lärosätet har ett litet antal doktorander, under intervjuerna framkom att målsättningen är att anta en doktorand per år till forskarutbildningen, är det nödvändigt att ha etablerade samarbeten med andra lärosäten för att säkerställa att doktorander kan följa ett kursprogram som ger en god bas inför avhandlingsarbetet.

Då forskarutbildningen i nationalekonomi nyligen startat finns det naturliga brister i miljön. Det är en liten grupp handledare och en doktorand. Samtidigt ingår nationalekonomi i PESO där det finns både andra doktorander och handledare, men med fokus på andra samhällsvetenskaper. Ämnesnära vetenskaper kan bidra med synergieffekter. Det finns bland annat ett antal samhällsvetenskapliga forskarkurser som arrangeras inom ramen för PESO, men frågan om dessa kurser säkerställer tillräckligt hög kvalitet i ämnet nationalekonomi måste ställas. PESO måste ses som ett komplement och inte substitut till en grupp av doktorander i nationalekonomi.

Södertörns högskola ingår i Swedish Graduate Programme in Economics (SWEGPEC) - ett samarbete med andra lärosäten. Detta samarbete gäller framförallt genomförandet av de obligatoriska kurserna och en årlig konferens som arrangeras för doktoranderna från de medverkande lärosätena. Det obligatoriska kursprogrammet skiljer sig åt mellan de lärosäten som ingår i samarbetet, vilket ställer frågor omkring genomförandet av de obligatoriska kurserna. En bättre samverkan och koordinering av omfattningen av de obligatoriska kurserna mellan de olika lärosätena skulle kunna säkerställa god kvalitet. Ett utökat samarbete med exempelvis ett geografiskt närliggande lärosäte skulle kunna utgöra ett alternativ till SWEGPEC-samarbetet för att säkerställa god kvalitet på kursprogrammet. Något sådant formellt samarbete finns inte i dagsläget. Under intervjuerna framkom att institutionen finansierar doktorandernas deltagande i kurser på andra lärosäten.

Handledarna har ett väl utbyggt nätverk och deltar i flera centra som fokuserar på östersjöregionen och Östeuropa. Detta skapar förutsättningar för en livlig seminarieverksamhet och forskarsamarbeten som även kommer doktoranderna till del.

Forskarutbildningsmiljön följs upp systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Eftersom forskarutbildningen nyligen har startat är det för tidigt att utvärdera samtliga aspekter. Men, det finns en tydlig process omkring alla aspekter av forskarutbildningen, allt ifrån den allmänna studieplanen och de individuella studieplanerna till den process som leder fram till disputation. I det stora hela ligger dessa processer i linje med vad som är praxis vid andra lärosäten. Uppföljning och återkoppling finns också väl definierade. Bedömargruppen finner att planer för systematisk uppföljning finns på plats, men att det samtidigt är för tidigt att kunna genomföra en utvärdering av om dessa planer fungerar i praktiken. Bedömargruppen anser att dessa uttalade och väl definierade processer för systematisk uppföljning utgör ett gott exempel.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms vara tillfredsställande.

Forskarutbildningen i nationalekonomi ingår i området Politik, Ekonomi och Samhällets Organisering (PESO). Forskningen är relativt bred, samtidigt som det finns ett uttalat fokus på studier av policynära problem.

Handledarna har alla antingen genomgått handledarutbildning eller har mångårig erfarenhet av handledning. Alla bedriver forskning och framstår som lämpade att handleda doktorander.

Forskningen vid lärosätet är i ett internationellt och även till viss del nationellt perspektiv svag. Mot bakgrund av antalet handledare vid lärosätet är produktionen av högkvalitativ forskning som publiceras i rankade tidskrifter liten. Bedömargruppen anser att det är ett prioriterat utvecklingsområde att lärosätet gör en åtgärdsplan för att förstärka forskningen och forskarnas publicering i rankade tidskrifter.

Det finns en doktorand som handleds vid lärosätet. Det kan vara ett problem att denna doktorand hänvisas till PESO som inbegriper andra samhällsvetenskaper. Även om det finns stora likheter mellan de olika samhällsvetenskaperna så ersätter inte detta samarbete inomvetenskapliga kontakter.

Handledarna har ett väl utbyggt nätverk och deltar i flera centra som fokuserar på östersjöregionen och Östeuropa. Detta skapar förutsättningar för en livlig seminarieverksamhet och forskarsamarbeten som även kommer doktoranderna till del.