Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Av självvärderingen framgår att personalens kompetensutveckling följs upp genom årliga utvecklingssamtal. Det framgår dock inte om utvecklingssamtalen utmynnar i några förändringar och om det senare finns en återkoppling.

Det finns ett handledarkollegium som har ett kvalitets- och utvecklingsansvar för såväl forskning som forskarutbildning. Handledarkollegiet möts två gånger per år, vilket i ljuset av att lärosätet endast har två doktorander i nuläget, framstår som tillfredställande. Det saknas information om hur forskningen utvärderas och om det vidtas några åtgärder för att förstärka den. Bedömargruppen anser därför att förstärka uppföljning och återkoppling i detta avseende är ett utvecklingsområde. Lärosätet har däremot väl utformade verktyg för uppföljning och återkoppling av forskarutbildningen och forskarutbildningsmiljön. Planer för systematisk uppföljning finns på plats, men det är för tidigt att kunna genomföra en utvärdering av om dessa planer fungerar i praktiken. Bedömargruppen anser att dessa uttalade och väl definierade processer för systematisk uppföljning utgör ett gott exempel. Ett undantag är de kurser som organiseras inom ramen för SWEGPEC. Det finns goda förutsättningar för de lärosäten som ingår i samarbetet att utforma ett program som säkerställer en högkvalitativ doktorandutbildning. Det finns en styrgrupp som träffas två gånger per år. Vad som avhandlas och hur styrning och kvalitetssäkring går till finns inte redovisat. Det är därför svårt att avgöra om någon uppföljning sker, och i så fall, hur eventuella lärdomar används för att utveckla samarbetet såväl som kursinnehåll. Kvalitetssäkring får ses som ett utvecklingsområde både vad gäller nätverket i stort och vad gäller det egna lärosätets ansvar för kurser som ges vid andra lärosäten.

Det finns också en styrgrupp för PESO som har ett övergripande ansvar för forskarutbildningen. Denna styrgrupp träffas en gång per månad och diskuterar forskarutbildningen. De kurser som ges av PESO utvärderas på sedvanligt vis och diskuteras i styrgruppen.

Ett annat verktyg för uppföljning är de individuella studieplanerna. Det finns en policy för hur dessa används där fokus är att tidigt finna eventuella problem. Denna process förefaller väl genomtänkt och, om den visar sig fungera i praktiken, hjälper till med att identifiera avvikelser eller problem. Eftersom det endast finns två doktorander för tillfället är det svårt att göra en fullödig utvärdering. Av den individuella studieplan som bedömargruppen har tillgång till framgår att doktorand såväl som handledare verkligen utnyttjar möjligheten att i detalj beskriva hur forskarutbildningen framskrider. Bedömargruppen vill lyfta fram att lärosätet på ett föredömligt vis använder de individuella studieplanerna som ett gott exempel.

Den individuella studieplanen är även avseende uppföljningen av utbildningens utformning, genomförande och resultat det centrala dokumentet och uppföljningsverktyget. Det finns en genomtänkt process för hur denna uppdateras och granskas årligen. Det finns också en utvecklad procedur inför disputation. Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med de detaljerade reglerna omkring avhandlingens utformning, omfattning och frågor som rör samförfattande.

Eftersom doktorandutbildningen är nystartad är det inte möjligt att fullt ut utvärdera uppföljning och återkoppling av måluppfyllnad. De processer som definieras i den allmänna studieplanen och regelbundna uppföljningar av de individuella studieplanerna talar för att lärosätets ambition är att säkerställa att doktorandutbildningen är av hög kvalitet.

Arbetslivets perspektiv, och då särskilt vad avser arbetslivet utanför akademin, är inte särskilt framträdande i forskarutbildningen. De insatser som görs idag är inte tillräckliga. Detta kan delvis förklaras av att den första egna doktoranden antogs så sent som 2016. Det är av samma anledning inte att förvänta att det ska finnas åtgärder till följd av uppföljning att redovisa. Sammantaget anser dock bedömargruppen att utbildningens utformning och genomförande inte följs uppsystematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet.

Doktoranderna har goda möjligheter att påverka forskarutbildningen genom dels representation i olika beredande och beslutande organ, dels individuellt genom främst de individuella studieplanerna.

Arbetet med jämställdhet och likabehandling bevakas, enligt självvärderingen, av chefer vid högskolan från rektor och nedåt. Det ingår också i det kvalitetsansvar som högskolans kollegiala organ har samt följs upp av personalavdelningen och arbetsmiljökommittén.