Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder för ett föränderligt arbetsliv.

Södertörns högskola konstaterar att en nyutexaminerad doktor i nationalekonomi sannolikt kommer att få en anställning där forskarutbildningen är relevant. Utbildningen uppges ge goda möjligheter till anställningar inom akademin, delar av den offentliga sektorn och det privata näringslivet. Doktoranderna ges möjligheter att medverka i undervisningen som ett led i att träna pedagogiska färdigheter och det ställs krav på att de doktorander som undervisar ska ha genomgått en kurs i högskolepedagogik. Bedömarna ser positivt på denna möjlighet som förbereder för arbete inom akademin. Lärosätet tillägger att doktoranderna ges möjligheter att bygga upp egna nätverk inom ramen för forskningsmiljön. De seniora forskarnas täta kontakter med det omgivande samhället bidrar till doktorandernas möjligheter att bygga nätverk.

Av självvärderingen framgår dock inte vilka förutsättningar som skapas för att doktoranderna ska kunna genomgå kursen i högskolepedagogik. Någon formaliserad karriärplanering verkar inte finnas. Betydelsen av forskningsnätverkets och seniorernas kontakter verkar inte heller vara formaliserade och saknar systematik både i genomförande och i uppföljning. Det går med andra ord inte att bedöma effekten av dessa åtgärder. Avseende karriärvägar utanför akademin hänvisas endast till forskningsnätverkets och seniorernas kontakter. Ett utvecklingsområde är därför att formalisera karriärplaneringen för doktoranderna.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet.

Uppföljningen av arbetslivets perspektiv är integrerad i uppföljningen av doktorandens utveckling dels i samband med handledningsmöten, dels vid en systematisk genomgång av doktorandläget i handledarkollegiet. Någon systematisk uppföljning, särskilt för arbetsmarknadsperspektivet, verkar alltså saknas. Det framgår inte heller på vilket sätt de nämnda uppföljningarna beaktar arbetsmarknadsperspektivet och karriärplaneringen. Lärosätet hänvisar till en uppföljning av de som har disputerat i nationalekonomi gjord vid Uppsala universitet. Det verkar saknas egen uppföljning av disputerades yrken. Vilka underlag i övrigt som används för att säkerställa kvalitetsutveckling i utbildningen gällande arbetsmarknaden framgår alltså inte. Mot denna bakgrund anser bedömargruppen att det är ett utvecklingsområde att systematisera och stärka denna uppföljning.

Arbetslivets perspektiv, och då särskilt vad avser arbetslivet utanför akademin, är inte särskilt framträdande i forskarutbildningen. De insatser som görs idag är inte tillräckliga. Detta kan dock förklaras av att den första egna doktoranden antogs så sent som 2016. Det är av samma anledning inte att förvänta att det ska finnas åtgärder till följd av uppföljning att redovisa.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv, med hänsyn taget till att forskarutbildningen nyligen har startat, vara tillfredsställande.