Nationalekonomi - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse
Utbildningen säkerställer inte igenom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik och forskningsmetoder inom forskarutbildningsämnet.
Grunden för att utformning, genomförande och examination ska ge en god bredd i nationalekonomi utgörs av det obligatoriska kursutbudet. Hög kvalitet säkerställs med ett brett obligatoriskt kursutbud. Bedömargruppens utgångspunkt har varit praxis vid internationellt erkända forskarutbildningsprogram i nationalekonomi, i vilka ingår 60 högskolepoäng obligatoriska kurser i mikroekonomi, makroekonomi, ekonometri och matematik.
Det obligatoriska kursutbudet vid Södertörns högskola uppgår till 45 högskolepoäng i de fyra kärnämnena och är lägre än internationell standard. Precis som på flertalet andra lärosäten baseras forskarutbildningen på en gemensam kärna med obligatoriska kurser. Totalt omfattar kursdelen 112,5 högskolepoäng, varav 67,5 högskolepoäng är obligatoriska, medan avhandlingen omfattar 127,5högskolepoäng. Det som skiljer ut lärosätet är dels omfattningen av det obligatoriska kursprogrammet, dels innehållet. Lärosätet har ett något mer omfattande obligatoriskt kursprogram än praxis som är 60 högskolepoäng. Obligatoriet omfattar 15 högskolepoäng i forskningsdesign och en introduktionskurs till nationalekonomisk forskning, 15 högskolepoäng ekonometri, 15 högskolepoäng mikroekonomi, 7,5 högskolepoäng matematik, 7,5 högskolepoäng makroekonomi och 7,5 högskolepoäng organisation och institutioner. För en doktorand som är anknuten till forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS) ingår också en obligatorisk kurs i forskning om Östersjöregionen och Östeuropa om 7,5 högskolepoäng. Det finns dessutom ett ytterligare krav på de kurser som doktoranden ska genomgå. För att kunna examineras krävs att doktoranden genomfört en av de följande två kurserna; sanning, konstruktion och subjektivitet, 7,5 högskolepoäng, eller kvalitativa forskningsmetoder, 7,5 högskolepoäng.
Lärosätet avviker från den standard som, med mindre variationer, finns både internationellt och nationellt i nationalekonomi och de minimikrav som bedömargruppen anser ska ingå som en bas i en forskarutbildning i nationalekonomi med hög kvalitet. Bedömargruppen anser inte att kursprogrammet ger nödvändig bredd och djup i nationalekonomi då tillräckliga baskunskaper både i matematik och i makroekonomi saknas. Detta är en brist. Doktoranderna kan välja att fördjupa sig i dessa ämnen, men det är inget krav för en doktorsexamen i nationalekonomi vid Södertörns högskola. Även om det är ett vällovligt initiativ att doktoranderna ska tillgodogöra sig kurser i forskningsmetodik och få en introduktionskurs till nationalekonomisk forskning finns det ingen reflektion till på vilket sätt dessa kurser bidrar till måluppfyllelse. Bedömargruppen ställer sig undrande till om en obligatorisk introduktionskurs till nationalekonomisk forskning är värdeskapande. Forskningsbaserad undervisning finns på de flesta lärosäten åtminstone på magisternivå och därför bör blivande doktorander redan ha tillgodogjort sig motsvarande kunskap. Vidare framgår av självvärderingen följande: "Kurser på avancerad nivå, dock högst 30 högskolepoäng, kan tillgodoräknas inom ramen för programmet. I så fall minskas studietiden, och därmed den tid som ska finansieras för doktorandens anställning, i motsvarande utsträckning." Det finns ingen närmare diskussion eller förklaring. Det är inte oproblematiskt sett ur ett kunskapsperspektiv att öppna upp för att kurser från andra närliggande ämnen eller magisterkurser kan tillgodoräknas. Denna möjlighet till tillgodoräknade bör förtydligas och begränsas på ett sådant sätt att den bidrar till att doktoranderna når måluppfyllnad.
Bedömargruppen kan inte se att lärarna vid Södertörns högskola för närvarande ger någon kurs inom ramen för SWEGPEC-samarbetet, vilket förstärker bilden av en forskarutbildning som inte har fokus på att ge doktoranderna den breda kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet nationalekonomi eller för vetenskaplig metodik och forskningsmetoder inom ämnet. Det ger också ett intryck att lärosätet inte så mycket bidrar till det samarbete som lärosätet är beroende av.
De specialkurser som arrangeras inom ramen för SWEGPEC är relativt få. En genomgång av det kursprogram som erbjuds under det andra året visar att dessa kurser ofta är inom ramen för ekonometri/statistik eller programmering. Progressionen från de obligatoriska kurserna i ekonometri framgår inte av kursbeskrivningarna. Det förefaller vara en inte obetydlig överlappning mellan de mer ekonometriskt inriktade kurserna. Det är oklart hur progressionen ser ut och i vad mån dessa kurser synkroniseras mellan de olika lärosäten som ingår i samarbetet. Mot denna bakgrund finns det anledning att ifrågasätta om kurserna håller tillräckligt god kvalitet för att säkerställa hög vetenskaplig nivå. SWEGPEC-samarbetet erbjuder också ett fåtal kurser i mikroekonomi. Till skillnad från de ekonometrikurser som erbjuds förefaller det inte finnas några problem med stora överlapp mellan dessa kurser. Totalt sett är det ett magert kursprogram som erbjuds under det andra året inom ramen för SWEGPEC. Vid intervjun framkom det också att doktoranden som antogs 2016 kommer att erbjudas andra årets kurser vid Handelshögskolan och Stockholms universitet.
Bedömargruppen uppmanar lärosätet att revidera det obligatoriska kursprogrammet så att det omfattar matematik (15 högskolepoäng), mikroekonomi (15 högskolepoäng), makroekonomi (15 högskolepoäng) och ekonometri (15 högskolepoäng). Om det sedan finns behov av att utvidga obligatoriet med andra kurser beroende på fokusområden eller andra samarbeten är detta fullt möjligt enligt bedömargruppens mening utan att det inkräktar på det totala antal övriga kurser som doktoranden kan följa.
Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.
I självvärderingen förklaras hur SWEGPEC-samarbetet fungerar när det gäller återkoppling och styrning. Det är vällovligt att detta samarbete existerar eftersom det ger möjligheter att utforma kursprogram som inte blir onödigt kostsamma eller där studentunderlaget är bristfälligt vilket kan påverka kvaliteten. Samtidigt ställs andra krav på samordning och synkronisering av forskarutbildningen. Sammantaget utgör de deltagande högskolorna och universiteten en resurs som kan bidra till en god kvalitativ doktorandutbildning. Det finns ett stort antal potentiella handledare anknutna och en stock av 20-30 doktorander. Detta borgar för att det finns goda förutsättningar för att utforma ett program som säkerställer en högkvalitativ doktorandutbildning. Det finns en styrgrupp som träffas två gånger per år. Vad som avhandlas och hur styrning och kvalitetssäkring går till finns inte redovisat. Det är därför svårt att avgöra om någon uppföljning sker, och i så fall, hur eventuella lärdomar används för att utveckla samarbetet såväl som kursinnehåll. Det verkar inte finnas någon systematisk utvärdering eller uppföljning av de kurser som ges av andra lärosäten inom SWEGPEC samarbetet på Södertörns högskola. Kvalitetssäkring får ses som ett utvecklingsområde både vad gäller nätverket i stort och vad gäller det egna lärosätets ansvar för kurser som ges vid andra lärosäten.
Det finns också en styrgrupp för PESO som har ett övergripande ansvar för forskarutbildningen. Denna styrgrupp träffas en gång per månad och diskuterar alla aspekter av doktorandutbildningen. De kurser som ges av PESO utvärderas på sedvanligt vis och diskuteras i styrgruppen.
Ett annat verktyg för uppföljning är de individuella studieplanerna. Det finns en policy för hur dessa används där fokus är att tidigt finna eventuella problem. Denna process förefaller väl genomtänkt och, om den visar sig fungera i praktiken, hjälper till med att identifiera avvikelser eller problem. Eftersom det endast finns en doktorand för tillfället är det svårt att göra en fullödig utvärdering. Det framgår dock tydligt att högskolan har lagt ned tid på att utforma en blankett som ska användas och att den används i praktiken. Av den individuella studieplan som bedömargruppen har tillgång till framgår att doktorand såväl som handledare verkligen utnyttjar möjligheten att i detalj beskriva hur forskarutbildningen framskrider. Bedömargruppen vill lyfta fram att lärosätet på ett föredömligt vis använder de individuella studieplanerna som ett gott exempel.
Sammantaget framstår uppföljning och kontroll vara genomtänkt på högskolan. Det enda frågetecknet är hur uppföljningen av SWEGPEC-samarbetet genomförs.
Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga
Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Forskarutbildningen ger doktoranderna förutsättningar att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat. Detta sker genom deltagande i seminarier inom PESO, SWEGPEC och i förekommande fall forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS), men framförallt genom avhandlingsarbetet.
Uppmaningen är att högskolan, i samarbete med de andra lärosätena inom SWEGPEC-samarbetet, förändrar och synkroniserar det obligatoriska kursprogrammet så att det innehåller lika delar matematik, mikroekonomi, makroekonomi och ekonometri i ett obligatoriskt program för första året och erbjuder ett mer omfattande program med specialkurser som doktoranderna kan välja mellan under det andra året. Givet de sammantagna resurserna vore det möjligt att erbjuda högkvalitativa obligatoriska och valbara kurser som säkerställer att doktorander får både bred kunskap och förståelse inom nationalekonomi och de färdigheter och förmågor som är nödvändiga för arbetslivet.
Då de två doktorander som har antagits till forskarutbildningen fortfarande är i början av utbildningen går det inte att bilda sig någon uppfattning om genomströmningen på programmet.
Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.
Reglerna omkring sammanläggningsavhandling och samförfattande är väl specificerade. Här skiljer sig Södertörns högskola från andra lärosäten genom att tydligt deklarera att samförfattade artiklar endast kan tillgodoräknas i avhandlingen om det går att särskilja författarnas insatser. Detta är ett välbehövligt förtydligande. I övrigt ansluter sig lärosätet till svensk standard. Precis som sägs i självvärderingen är standard i Sverige 2,5-3 artiklar (ensamekvivalens). Utvecklingen går dock mot något färre ensamförfattade artiklar i en avhandling. En uppmaning är att lärosätet gör en ny värdering av detta krav och vid behov korrigerar den allmänna studieplanen.
Den individuella studieplanen är även i detta avseende det centrala dokumentet och uppföljningsverktyget. Det finns en genomtänkt process för hur denna uppdateras och granskas årligen. Det finns också en utvecklad procedur inför disputation. Cirka ett halvår före disputationen genomförs ett slutseminarium med deltagande av extern slutopponent, handledare och övriga forskare inom ämnet. Vid disputationen ska flertalet ledamöter i betygsnämnden komma från ett annat lärosäte.
Eftersom endast en doktorand har examinerats är det omöjligt att utvärdera hur tidigare erfarenheter har förändrat doktorandutbildningens utformning.
Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt
Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Procedurer för att säkerställa att doktoranden tillgodogör sig värderingsförmåga och ett gott förhållningssätt liknar i mångt och mycket de som används på andra lärosäten. Forskningsetik ingår ofta som ett naturligt inslag redan i grundutbildningen medan träning i värderingsförmåga sker under forskarutbildningen. Seminarieverksamhet och presentationer på internationella konferenser ingår också som naturliga inslag. Kursprogram, seminarieverksamhet och handledningsförlopp säkerställer sammantaget måluppfyllelse.
Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.
Eftersom doktorandutbildningen är nystartad är det inte möjligt att fullt ut utvärdera denna bedömningsgrund. De processer som definieras i den allmänna studieplanen och regelbundna uppföljningar av de individuella studieplanerna talar för att lärosätets ambition är att säkerställa att forskarutbildningen är av hög kvalitet.
Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat
Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms inte vara tillfredsställande.
Avseende måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse avviker Södertörns högskola från den standard som, med mindre variationer, finns både internationellt och nationellt i nationalekonomi och de minimikrav som bedömargruppen anser ska ingå som en bas i en forskarutbildning i nationalekonomi med hög kvalitet. Bedömargruppen anser därför att kursprogrammet inte ger nödvändig bredd och djup i nationalekonomi då tillräckliga baskunskaper både i matematik och i makroekonomi saknas. Detta är en brist.
Bedömargruppen uppmanar lärosätet att revidera det obligatoriska kursprogrammet så att det omfattar matematik (15 högskolepoäng), mikroekonomi (15 högskolepoäng), makroekonomi (15 högskolepoäng) och ekonometri (15 högskolepoäng). Om det sedan finns behov av att utvidga obligatoriet med andra kurser beroende på fokusområden eller andra samarbeten är detta fullt möjligt utan att det inkräktar på det totala antal övriga kurser som doktoranden kan följa.
Bedömargruppen reser också frågetecken omkring tillgodoräknandet av kurser på avancerad nivå som doktoranden tagit innan antagningen. Denna möjlighet till tillgodoräknade bör förtydligas och begränsas på ett sådant sätt att den bidrar till att doktoranderna når måluppfyllnad.
Bedömargruppen kan inte se att Södertörns högskola för närvarande ger någon kurs inom ramen för SWEGPEC-samarbetet. Det är överraskande att lärosätet inte bidrar aktivt till det samarbete som lärosätet är beroende av för att kunna genomföra forskarutbildningen. Detta reser frågetecken inför vilket fokus som lärosätet har för sin forskarutbildning. I ljuset av detta är det dessutom försvårande att ingen utvärdering sker av kvaliteten på de kurser som doktoranderna läser vid andra lärosäten. Detta är en brist.
Avseende färdighet och förmåga ger forskarutbildningen doktoranderna förutsättningar att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat. Detta sker genom deltagande i seminarier inom PESO, SWEGPEC och i förekommande fall forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS), men framförallt genom avhandlingsarbetet.
Lärosätet har procedurer för att säkerställa att doktoranden tillgodogör sig värderingsförmåga och ett gott förhållningssätt till forskning. Forskningsetik ingår ofta som ett naturligt inslag redan i grundutbildningen medan träning i värderingsförmåga sker under forskarutbildningen. Seminarieverksamhet och presentationer på internationella konferenser ingår också som naturliga inslag. Kursprogram, seminarieverksamhet och handledningsförlopp säkerställer sammantaget måluppfyllelse.