Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningen i pedagogik vid Göteborgs universitet har en nära anknytning till de väletablerade forskningsmiljöerna, med många externt finansierade projekt som täcker viktiga delar av den pedagogiska forskningen. Den bemannas dessutom av forskare som har stor tyngd inom ämnet och gedigen handledarkompetens. Självvärderingen och intervjuerna ger intryck av en organisation som fungerar bra, både ämnesmässigt och handledarmässigt, och som ger de forskarstuderande goda möjligheter till en utbildning på hög internationell nivå. Den omfattande miljön, med flera institutioner med forskarutbildningsämnet pedagogik och andra närliggande ämnen, har sina fördelar i fråga om att erbjuda bredd och djup. Organisationen innebär dock även utmaningar i form av behov av extra samordnande organ och arbete för likvärdiga förutsättningar för doktoranderna.

Måluppfyllelsen för de olika kunskapsformerna säkerställs genom en välstrukturerad utbildning med obligatoriska kurser, som i sin målbeskrivning ser ut att ge en robust grund för de specialiserade doktorandstudierna. De individuella studieplanerna används aktivt i arbetet med doktorandernas progression och måluppfyllelse, och övergången till elektroniska individuella studieplaner har bidragit till att planerna används mer aktivt. Doktorandernas synpunkter beaktas i kursutvecklingen.

Lärosätet erbjuder karriärvägledning som omfattar arbete såväl inom som utom akademin, och självvärderingen ger flera exempel på detta. Karriärrådgivningen sker bland annat i samband med de årliga uppföljningarna av den individuella studieplanen och de terminsvisa planeringsseminarierna, samt vid introduktionskursen som ger information om högskolan som arbetsplats. Det finns även särskilda seminarier som behandlar karriären efter examen. Bedömargruppen anser att det finns en potential att utveckla arbetslivsperspektivet, till exempel via ökade externa kontakter.

Doktoranderna är representerade i såväl formella organ som i olika kollegiala grupperingar, och involveras på så sätt aktivt i utvecklingen av utbildningen. Arbetsmiljöfrågor, särskilt psykosociala aspekter, står på agendan och det bedrivs ett arbete för att motverka ohälsosam stress och skapa en inkluderande akademisk kultur. En utmaning finns i att i ännu större omfattning inkludera samverkansdoktorander i den vardagliga miljön och att skapa likvärdiga förutsättningar för samtliga doktorander inom forskarutbildningen i pedagogik.

Fakulteten redovisar planerade åtgärder för att minska risken att kön och etnicitet påverkar utfallet av antagningsprocessen. I självvärderingen redogörs också för hur jämställdhetsperspektivet kommer in i olika delar av utbildningens planering och genomförande. Sammantaget framstår det som om jämställdshetsperspektivet beaktas, men den önskade integreringen är inte lika tydlig för alla grupper.

I självvärderingen redogörs för ett system med strukturer och processer som sammantaget ska säkra att de olika delarna av forskarutbildningen i pedagogik systematiskt följs upp och utvecklas. Systemet är väl beskrivet och bör ge förutsättningar för ett väl fungerande kvalitetsarbete. Den individuella studieplanen används nu mer aktivt bland annat för att den blivit lättillgängligare i elektronisk form, för att det nu finns en tydligare koppling till examensmålen och för att man har integrerat möjligheten att följa upp handledning och karriärrådgivning. Den oberoende examinatorns roll i uppföljningen bidrar till att hålla samman utbildningen och till att det sker en återkoppling till olika instanser inom utbildningen. I självvärderingen beskrivs olika processer och redskap som vid genomförandet ska säkerställa uppföljning, åtgärder och återkoppling.