Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

I självvärderingen redogörs för ett system med strukturer och processer som sammantaget ska säkra att de olika delarna av forskarutbildningen i pedagogik systematiskt följs upp och utvecklas. Systemet är väl beskrivet och bör ge förutsättningar för ett väl fungerande kvalitetsarbete. Bilden av ett väl fungerande system bekräftades även vid intervjuerna. Det finns dock en svårighet i att bedöma hur systemet fungerar i praktiken, men lärosätet har lyft ett antal exempel som talar för att så är fallet och det har inte heller framkommit något som indikerar motsatsen.

En utmaning som fakulteten har är den samordning som krävs för att hantera att ämnet pedagogik finns vid flera institutioner och forskningsmiljöer. Detta har betydelse för forskarutbildningsämnets avgränsning och får konsekvenser för till exempel forskarutbildningsmiljön, doktorandernas likvärdiga förutsättningar, utbildningens upplägg samt tillgång till handledare med relevant kompetens. Den beskrivna strukturen för uppföljning, åtgärder och återkoppling visar att fakulteten är medveten om dessa utmaningar och strävar efter att hantera dem.

Arbetet med att följa upp måluppfyllelsen följer samma modell för samtliga kunskapsformer och oavsett vilken institution doktoranderna tillhör. Modellen med en oberoende examinator, som ansvarar för att uppföljningen sker enligt gällande riktlinjer, ger en tydlig struktur och möjlighet att fånga upp avvikelser gällande tidsplan och måluppfyllelse. Till detta bidrar också den tydliga, rekommenderade studiegången och det systematiska arbetet med de individuella studieplanerna. Självvärderingen ger också exempel på att kursutvärderingar används systematiskt, och att detta har lett till grundläggande förändringar i kursernas genomförande.

När det gäller arbetslivets perspektiv har lärosätet nyligen genomfört en alumnundersökning, och i samband med den årliga uppföljningen av den individuella studieplanen noteras huruvida karriärvägledning ägt rum. I övrigt är det oklart hur uppföljningen av perspektivet sker, och i vilken utsträckning det behandlas i det system man redogör för. Detta ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Självvärderingen ger tillsammans med intervjuerna en god beskrivning av de strukturer som ska tillgodose att doktorandernas perspektiv tas till vara, såsom de årliga uppföljande samtalen mellan doktorander, handledare och doktorandexaminator. Det framstår tydligt att doktorandernas synpunkter tas till vara i såväl kvalitetssäkring som utveckling, ett intryck som förstärktes vid intervjuerna. De strukturer och den systematik som verkar tillämpas talar för att perspektivet är väl tillgodosett.

Angående jämställdhetsperspektivet redogör lärosätet för hur man vidtar åtgärder för att hantera eventuell könsobalans när det gäller rekrytering av doktorander, men bedömargruppen efterlyser en tydligare systematik i hur uppföljningen av perspektivet sker och ser detta som ett utvecklingsområde.