Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Förutom genom själva avhandlingsarbetet uppnår doktoranderna bred kunskap och förståelse i ämnet pedagogik genom obligatoriska och valbara kurser, samt genom deltagande i olika aktiviteter såsom seminarier, konferenser och nätverk. För doktorsexamen krävs kurser motsvarande 85 högskolepoäng, varav 35 är obligatoriska kurser. För licentiatexamen krävs kurser om totalt 50 högskolepoäng. Självvärderingen redogör för ett välorganiserat kursupplägg med fem obligatoriska kurser, som lägger en robust och traditionellt bred grund inom pedagogik som utgångspunkt för de specialiserade doktorandstudierna. Specialiseringen stöds i motsvarande mån av en lång rad valbara kurser som möjliggör såväl bredd som djup i doktorandernas måluppfyllelse.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen följs upp regelbundet och lärosätet har utvecklat ett webbaserat system som stöd för den processen. I systemet finns doktorandernas individuella studieplaner, som dokumenterar och följer upp planeringen av de aktiveter som ska säkra måluppfyllelsen. Bedömargruppens granskning av ett antal individuella studieplaner bekräftar att systemet fyller denna funktion.

Eftersom kurserna fungerar som en ryggrad i att säkerställa många av kunskapsmålens måluppfyllelse är kursutvecklingen viktig för den systematiska uppföljningen. Självvärderingen nämner flera processer som ska bidra till att utveckla kurserna, bland annat kursvärderingar. Det finns exempel på att arbetet med kursvärderingar har lett till grundläggande ändringar i de obligatoriska metodkursernas upplägg och genomförande, vilket visar på att uppföljningen fungerar.

Med anledning av att antalet doktorander minskat de senaste åren arbetar fakulteten med att anpassa kursutbudet efter doktorandernas efterfrågan. Detta ser bedömargruppen som en rimlig åtgärd för att använda resurserna effektivt. Några av de åtgärder som har vidtagits är periodisering och indragning av vissa kurstyper.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Måluppfyllelsen för färdigheter och förmåga säkerställs främst genom arbetet med avhandlingen, men också genom kurser och seminarier. Förutom obligatoriska kurser har doktoranderna möjlighet att delta i ett antal valbara kurser, bland annat en kurs i akademiskt skrivande och en kurs i grundläggande högskolepedagogik. Vidare anges att seminarier och konferenser ger doktoranderna möjlighet att utveckla förmågorna att presentera sitt arbete muntligt och skriftligt, att diskutera forskning och forskningsresultat samt att stödja andras lärande. Doktoranderna förväntas presentera sitt arbete på såväl nationella som internationella konferenser. Självvärderingen behandlar dock inte doktorandernas förutsättningar för att bidra till samhällsutvecklingen, men det framkom i samband med redogörelsen av handledarnas kompetens att många doktorandprojekt berör sådana frågor på olika sätt.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskrivs hur doktorandernas avhandlingsarbete planeras och följs upp genom planerings-, mitt- och slutseminarier. Detta fångar upp doktorandernas förmåga att planera och genomföra sitt arbete, samt deras progression. Seminarierna är också tillfällen då doktoranderna får träna sin förmåga att presentera och diskutera sin forskning. Planeringsseminariet ges som en samlad konferens en gång per termin för att skapa en bred delaktighet på institutionen. Självvärderingen understryker vikten av att institutionerna har stöd på plats för att hjälpa doktoranderna att utveckla förmågan att hantera tidsramarna för arbetet. Ett sätt att hantera detta är den rekommenderade studiegång som enligt självvärderingen tillämpas, med tydliga milstolpar som gör det lättare för doktoranderna att planera och genomföra utbildningen inom den avsatta tiden.

Denna uppföljning, i kombination med den som beskrivs i andra avsnitt, gör att forskarutbildningens arbete med uppföljning framstår som genomtänkt och ändamålsenligt.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen beskrivs hur kurserna, seminarierna och avhandlingsarbetet utvecklar doktorandernas värderingsförmåga, bland annat genom kurser som behandlar etiska aspekter och som därmed ger träning i vetenskaplig redlighet. Från och med hösten 2018 införs en särskild kurs i etik, och etikmoment ingår även i introduktionskursen samt i vissa metodkurser.

Vetenskaplig integritet är ett viktigt moment i så gott som alla kurser. Detta tränas genom kritiskt och självständigt ställningstagande till egna och andras texter vid såväl seminarier som handledarsamtal. Att aktivt delta i olika vetenskapliga sammanhang bidrar också till att utveckla förmågan att förstå andras utgångspunkter samt att förstå vetenskapens möjligheter och begränsningar och roll i samhället.

Utbildningen följs upp systematiskt för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Uppföljningens resultat omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utvecklandet av en specifik kurs i etik är ett konkret exempel på att det sker en utveckling inom det här specifika kunskapsområdet.

Det elektroniska systemet med individuella studieplaner är ett viktigt verktyg för att följa upp doktorandernas måluppfyllelse, och doktoranderna är involverade i att revidera den individuella studieplanen. Vid intervjuerna framkom att handledarna arbetar aktivt med att förhålla sig till måluppfyllelsen vid uppföljningarna, och att man i handledarkollegiet diskuterar hur man ska tydliggöra målen för doktoranderna. Samtidigt framkom också att det för doktoranderna inte upplevdes helt lätt att förhålla sig till målen, även om det uttrycktes att uppföljningen är ett tillfälle som tvingar dem att tänka igenom vad de faktiskt lärt sig. Arbetet med att tydliggöra måluppfyllelsen är således ett viktigt fortsatt utvecklingsområde.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna bedöms det samlade systemet för kvalitetssäkring av måluppfyllelse vara tillfredsställande. I redogörelsen för de olika kunskapsformerna är det är i stort sett samma moment i utbildningen som tas upp som exempel vilket visar att kunskapsformerna är tätt sammanlänkade. I självvärderingen redogörs på tydligt sätt för kursdelen i utbildningen och hur denna svarar mot examensmålen

I självvärderingen understryks vikten av att institutionerna har stöd på plats för att hjälpa doktoranderna att utveckla förmågan att hantera tidsramarna i arbetet. Som gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram att man har upprättat en så kallad "rekommenderad studiegång" med milstolpar för såväl de obligatoriska kurserna som för doktorand- och licentiatseminarierna. Detta är ett bra redskap för att ge studenterna stöd i ett komplext system, till exempel för att hålla tidplanen. Bedömargruppen vill även framhålla examinatorns roll i samband med uppföljningen av doktorandernas måluppfyllelse - särskilt i samband med slutseminariet - som ett gott exempel.

Vid intervjuerna fick bedömargruppen en uppfattning om att det finns vissa skillnader mellan de olika miljöerna, som kan innebära att till exempel uppföljning och återkoppling inte hanteras riktigt på samma sätt. Om detta är fallet ser bedömargruppen det som eftersträvansvärt att institutionerna arbetar för att motverka detta.