Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

När det gäller lärare och handledare är könsfördelningen jämn. Doktorandgruppen är liten och har en ojämn könsfördelning, vilket motsvarar fördelningen på grundutbildningen. I självvärderingen betraktas doktorandgruppens könsfördelning som ett utvecklingsområde. I och med att konstvetenskap nu ingår i en större institution, IKE, blir detta problem mindre påtagligt. Sammanslagningen har dock inte gjorts av detta skäl, utan kan ses som resultatet av andra överväganden för att åstadkomma högre kvalitet.

Att ämnet konstvetenskap gått in i Stockholms universitets ämnesöverskridande nätverk Genusakademien är till fördel för doktorandgruppen, som på så sätt får tillgång till en högkvalificerad miljö som bidrar till jämställdhet ur akademisk och teoretisk synvinkel. Dessutom finns sedan 2015 ett "tvärområde" för genusfrågor som omfattar hela institutionen. När det gäller antagningen av doktorander framgår det inte av självvärderingen om det görs aktiva insatser för en breddad rekrytering. Det framgår att handledare och forskarutbildningsmiljön i stort har goda kunskaper om genus och HBTQ-teori, men inte om och hur detta tillämpas på rekrytering eller i arbetsmiljön.

Sammantaget har konstvetenskapen på institutionsnivå tillgång till nya och breda nätverk och seminarier som främjar jämställdhet i utbildningens utformning och genomförande, vilket är tillfredsställande. Jämställdhetsperspektivets implementering i rekryteringen av personal framstår som något av ett utvecklingsområde, men könsfördelningen har förvisso under senare år blivit mer jämn. Bedömargruppen vill emellertid framhålla deltagandet i Genusakademien och inrättandet av ett "tvärområde" för genusfrågor inom institutionen som ett gott exempel.

Systematisk uppföljning görs för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Jämställdhet är inte inskrivet i den allmänna studieplanen och finns heller inte bland examensmålen för utbildning på forskarnivå. Någon systematisk uppföljning vad gäller jämställdhetsperspektivet förefaller heller inte ske på institutionsnivå, utan bara på central nivå. I sin egenskap av statlig myndighet arbetar Stockholms universitet för och följer upp jämställdhetsperspektivet. Självvärderingen hänvisar här till det universitetsövergripande Rådet för arbetsmiljö och lika villkor som ska verka för jämställdhet vid lärosätet. Det finns både en jämlikhets- och jämställdhetsplan och en plan för lika rättigheter och möjligheter som centrala måldokument, utifrån vilka den centrala uppföljningen av jämställdheten i universitetets verksamheter sker.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.