Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i paritet med motsvarande för övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktorander ska slutföra sina utbildningar inom stipulerad tid.

Utbildningens kursdel stödjer måluppfyllelsen genom en fördelning på teori och metod om 15 högskolepoäng, valda konstvetenskapliga problem om 15 högskolepoäng och övriga kurser omfattande 30 högskolepoäng. Teori och metod ska inhämtas under första året så att förståelsen och förmågan att omsätta dessa i senare kursdelar ökar, liksom förmågan att själv forska. Den senare delen av kurspaketet utformas individuellt och i aktiv dialog med doktoranden. Examinationen utförs av studierektor.

Närvaro vid högre seminariet är obligatorisk enligt den allmänna studieplanen. Seminariet syftar till att ge doktoranden breddad kunskap och ökad förståelse för andra forskningsprojekt liksom ökad argumentationsförmåga. För att fungera väl behöver dock närvaron öka. Lärarnas deltagande anses av såväl doktorander som lärarna själva vara för lågt, vilket föranlett diskussion och åtgärd för att närvaron ska bli högre. I och med att antalet doktorander sjunkit har den sammantagna närvaron vid högre seminariet ibland varit mellan fem och tio deltagare. Det råder enighet om högre seminariets betydelse för upprätthållande av en levande ämnesdiskussion och kvalitet i utbildningen, varför närvaron vid seminariet enligt bedömargruppen är ett utvecklingsområde.

Den sedan 2015 utvidgade miljön vid institutionen för kultur och estetik (IKE) har medfört ett utökat kursutbud. En lokal fördel är närheten till konstvetenskapliga institutionen i Uppsala och till Södertörns högskola, med vilka Stockholms universitet sedan 2016 samarbetar systematiskt om en kurs i metod och forskningspraktik. Progressionen i avhandlingsarbetet styrs genom årlig uppdatering med behovsbedömning i en individuell studieplan. Dessa kan enligt uppgift i oroande fall göras så ofta som kvartalsvis. Det finns en institutionsgemensam granskningsrutin inför disputation, som styr processen efter det obligatoriska slutseminariet med extern opponent. Efter bearbetning av slutseminariets synpunkter ska huvudhandledaren granska manus, varefter en granskningsgrupp utses av prefekten. Avslutningsvis fattar prefekten beslut om disputation i samråd med huvudhandledaren. Om prefekten avråder sker detta med motivering och förslag till omarbetning/komplettering. I sådana fall görs det sista steget i granskningen efter att doktoranden reviderat manus. Till grund för kraven ligger den allmänna studieplanen. Bedömargruppen finner mot bakgrund av detta att utbildningen säkerställer ämnesmässigt bred kunskap och förståelse samt insikter i vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Måluppfyllelse och progression görs enligt uppgift genom kontroll och uppföljning i fem steg: individuell handledning, planering i individuell studieplan, årlig uppföljning av individuell studieplan i handledarkollegiet, särskilda åtgärder vid behov och en granskningsrutin inför disputation. Mallen för individuell studieplan har uppdaterats och ger bättre förutsättningar till överblick och uppföljning. Denna tydliga stege i uppföljningen bör enligt bedömargruppen ge tillräckligt stöd för att kunna nå framgång i doktorandprojekten. Bedömargruppen vill lyfta fram rutinen för granskning inför beslut om disputation som ett gott exempel.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Självvärderingen framhåller att arbetsplatsen i kombination med forskningsmiljön utgör en grundläggande infrastruktur (kontorsplats, dator m.m.) som är en förutsättning för måluppfyllelsen. Nyantagna doktorander får mentorsstöd. Den individuella utformningen av utbildningen, byggd på en gemensam kursplattform, förbereder doktoranden för framgång i självständigt arbete och förmåga att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar. Doktorander övas i att genomföra kvalificerade uppgifter inom de tidsramar som fastslås och följs upp i den individuella studieplanen. Både muntliga och skriftliga färdigheter tränas kontinuerligt, internt och externt, genom kurser, seminarier och konferensdeltagande. Inom ramen för det högre seminariet anordnas särskilda temaseminarier, av vilka några har ägnats åt färdighetsträning exempelvis vad gäller peer review-granskning och konferenspresentation. Doktoranderna möter dessutom internationella forskare och presenterar sina projekt för dem. För att stödja deltagande i konferenser och insamling av empiri har doktoranderna ett utgiftskonto på 10 000 kronor årligen. Genom undervisning på grundnivå tränas doktoranden att stödja andras lärande.

Bedömargruppen instämmer i självvärderingens plädering för att det främst är genom förvärvade generella färdigheter och förmågor som doktoranden efter examen kan bidra till samhällets utveckling. Specifikt för forskarutbildningsämnet framhålls dock i självvärderingen en fullt utvecklad bildanalytisk förmåga som en färdighet av relevans för många samhällsinstitutioner.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den systematiska uppföljningen av färdighet och förmåga sker – liksom när det gäller kunskapsformen kunskap och förståelse – i form av individuell handledning, planering i individuell studieplan, årlig uppföljning av individuell studieplan i handledarkollegiet, särskilda åtgärder vid behov och en granskningsrutin inför disputation. Bedömargruppen finner därmed förutsättningarna för måluppfyllelsen säkerställda.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens/konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Bedömargruppen anser att utbildningens utformning, genomförande och examination gynnar intellektuell självständighet. Detta sker uttryckligen genom att doktorandprojekten inte ska vara delar av handledarens forskningsprojekt. Kursdelen innehåller teorimoment som ska träna den kritiska och reflexiva förmågan, och hälften av kurspoängen kan anpassas individuellt. Träning i akribi och forskningsetiska överväganden äger fortlöpande rum i högre seminariet och i handledarsamtal.

Vetenskaplig redlighet och förmåga ingår i flera av utbildningens moment och ska sedan 2016 följa riktlinjer för doktorander avseende referenser till tidigare publicerat material. Vidare ska doktoranderna följa av Stockholms universitet centralt beslutade riktlinjer för frågor om vetenskaplig oredlighet. Dessa frågor hålls levande av lärosätets etiska råd. Forskningsetik har identifierats som ett nationellt utvecklingsområde inom konstvetenskap. Det senaste nationella internatet för doktorander i konstvetenskap beslutade att mötet hösten 2017 ska ha etik som tema. Forskningsetiska bedömningar ska löpande tränas i handledningssituationen och under seminarierna. Enligt bedömargruppen får denna del av utbildningen anses som relevant och tillsvidare tillräcklig.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den systematiska uppföljningen sker löpande på sätt som tidigare angivits beträffande kunskapsformerna kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga, vilket får anses tillfredsställande. Den etablerade proceduren i form av individuell handledning, planering i individuell studieplan, årlig uppföljning av individuell studieplan i handledarkollegiet, särskilda åtgärder vid behov och en granskningsrutin inför disputation utgör en god grund för säkerställandet av måluppfyllelse också vad avser värderingsförmåga och förhållningssätt.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten kunskap och förståelse ser bedömargruppen styrkor beträffande rutinerna för granskning inför disputation.

Sammantaget ger utbildningens utformning och innehåll goda möjligheter att uppfylla målen och säkerställa progressionen genom utbildningen. Kursdelen stödjer måluppfyllelsen avseende bred kunskap och förståelse. Kursutbudet är begränsat, men under uppbyggnad internt och i samarbete med närliggande lärosäten. Samverkan med andra lärosäten har stora fördelar innehållsligt och även när det gäller kvalitetssäkringen inom ämnet, men innebär också ett ökat beroende och krav på lång framförhållning. En del av seminarieverksamheten utgörs av olika slags färdighetsträning exempelvis i peer review och konferenspresentation, vilket bedöms som positivt. Aktivt deltagande i högre seminariet föreskrivs i den allmänna studieplanen och bidrar också till färdighetsträningen. Det noteras dock att närvaron av disputerade forskare i högre seminariet behöver öka för att seminariet ska kunna fungera effektivt.

Utformning och uppföljning av avhandlingsarbetet ger ett tillfredsställande intryck. Måluppfyllelse och progression görs enligt uppgift genom kontroll och uppföljning i fem steg. Denna tydliga stege i uppföljningen torde ge ett tillräckligt stöd för framgång i doktorandprojekten.

Den individuella utformningen av utbildningen, byggd på en gemensam kursplattform, förbereder doktoranden för framgång i självständigt arbete och förmåga att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar. Muntliga och skriftliga färdigheter tränas fortlöpande. Genom undervisning på grundnivå tränas doktoranden att stödja andras lärande. De utvecklade generella färdigheterna och förmågorna utgör förutsättningar för doktoranden att efter examen kunna bidra till samhällets utveckling. Vetenskaplig redlighet och förmåga ingår i flera av utbildningens moment. Denna del av utbildningen får anses som fullgod med hänsyn till att samverkan planeras hösten 2017 med andra lärosäten – i form av det nationella doktorandinternatet – beträffande utveckling av forskningsetiken.