Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningsämnet psykologi är vid Lunds universitet organiserat utifrån en tematisk indelning som motsvaras av sex avdelningar: klinisk psykologi, social- och personlighetspsykologi, kognitiv psykologi, neuropsykologi, utvecklingspsykologi, samt arbets- och organisationspsykologi. Dess avgränsning genom denna tematiska indelning framstår för bedömargruppen som adekvat. Handledarkompetensen är god och står i proportion till utbildningens innehåll. Särskilt ser bedömargruppen en styrka beträffande de möjligheter som finns att i närmiljön anlita externa handledarresurser vid behov, så att doktorander kan få tillgång till specialistkompetens om sådan inte skulle finnas inom den egna avdelningen. I institutionens forskarutbildningsmiljö ingår olika multidisciplinära forskargrupper, vilka även har internationell anknytning. Utifrån publikationslistorna kan konstateras att handledarna publicerar sig flitigt i internationella tidskrifter, vilket indikerar en hög vetenskaplig nivå på deras forskning. Bedömargruppens uppfattning är således att forskarutbildningsmiljön är av en så pass god kvalitet att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå.

Bedömargruppen ser positivt på att deltagande i det allmänna seminariet är obligatoriskt, samt att kurser om minst 45 högskolepoäng ska inhämtas utanför avhandlingsområdet men dock inom ämnet psykologi. Detta främjar måluppfyllelse vad avser bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet. Dock ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i detta att det vid institutionen inte ges någon forskarutbildningskurs i kvalitativ metod. Presentationer i allmänna seminarieserien, den obligatoriska fakultetskursen och minst en presentation på en internationell konferens med peer review-förfarande ger goda möjligheter till måluppfyllelse när det gäller förmågan att muntligt framföra och kommunicera forskning. Doktorandernas undervisning på grundnivå och avancerad nivå samt deras empiriska undersökningar inom ramen för avhandlingsarbetet främjar måluppfyllelse vad gäller förmågan att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Detta att doktoranderna skriver sammanläggningsavhandlingar - då ett peer review-förfarande föregår publicering av de i avhandlingen ingående artiklarna - bidrar till måluppfyllelse vad gäller vetenskaplig redlighet. Doktoranden ska stå som första författarnamn på minst två arbeten i doktorsavhandlingen, vilket bedömargruppen ser som en indikation på att måluppfyllelse också beträffande intellektuell självständighet sker.

Flera före detta doktorander har fått attraktiva tjänster inom och utom landet samt inom privat verksamhet efter examen, vilket kan ses som en indikation på att utbildningen utifrån arbetslivets perspektiv är av hög kvalitet. Så gott som alla doktorander deltar enligt självvärderingen i institutionens undervisning på lägre utbildningsnivå, vilket medför goda förberedelser inför en fortsatt akademisk karriär. De postdoktorala karriärdagar som anordnas då alumner och inbjudna andra yrkesverksamma medverkar - liksom överlag den goda kontakten som verkar finnas mellan institutionen och dess alumner - vill bedömargruppen lyfta fram som ett gott exempel på förberedelser för ett föränderligt arbetsliv i forskarutbildningen.

Doktorandgruppen träffar prefekt och studierektor ett par gånger per termin och det genomförs även regelbundna möten med examinatorerna, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på doktorandinflytande. Doktoranderna är representerade i institutionsstyrelsen och i forskarutbildningskollegiet, där de för diskussioner kring bland annat progression och planering av kurser. Överlag är bedömargruppens uppfattning att det finns goda möjligheter för doktoranderna att vara med och påverka sina studier och sin arbetsmiljö.

Det finns en universitetsgemensam plan för jämställdhet, likabehandling och mångfald. Institutionen strävar efter att följa denna plan och en jämställdhetskommitté finns vid institutionen, vilket är en viktig inrättning för arbetet med att uppfylla jämställdhetsplanen. Det framhålls i självvärderingen att frågor kring jämställdhet och likabehandling även tas upp i medarbetarsamtal. Bedömargruppens intryck är att jämställdhetsfrågor inte förefaller ha särskilt hög prioritet vid lärosätet. Det är bedömargruppens uppfattning att jämställdhetsarbetet skulle behöva synliggöras tydligare.

Uppföljningen av den individuella studieplanen ger också besked om handledningens omfattning och kvalitet och ger möjlighet till årliga justeringar. Handledningsfrågor tas även upp i handledarkollegiet och i fakultetens forskarutbildningsråd, medan personalens kompetensutveckling överlag följs upp av institutionsledningen. Två utsedda examinatorer, tillika professorer, följer varje doktorands progression i detalj från start inklusive godkänner kurser som doktorander tar. Bedömargruppen vill framhålla detta förfarande som ett gott exempel på kvalitetsbefrämjande uppföljning av doktoranders måluppfyllelse. Kvalitetsutvecklande åtgärder sker i övrigt genom revidering av den individuella studieplanen, via kontrollstationerna i form av planerings-, halvtids- och slutseminarium och genom samtalen mellan doktoranden och handledare, examinator samt studierektor. Vad gäller arbetslivets perspektiv ser bedömargruppen en styrka vad gäller det organiserade tillvaratagandet av återkoppling från alumner i form av bland annat postdoktorala karriärdagar. På lärosätesnivå genomförs strukturerade arbetsmiljöundersökningar och doktorandbarometrar, vilka utgör en uppföljning av doktorandinflytandet. Doktoranders inflytande sker i på sedvanligt vis genom deras representation i institutionsstyrelsen och forskarutbildningskollegiet, samt på individuell nivå genom medarbetarsamtal. Enkäter, en årlig psykosocial skyddsrond, jämställdhetskommitténs arbete och medarbetarsamtalen utgör olika former av återkoppling på jämställdhetsaspekter av forskarutbildningen. Bedömargruppen finner sammantaget att uppföljning och återkoppling sker vid institutionen på ett adekvat sätt.