Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Information från alumner förefaller användas frekvent i olika sammanhang vid institutionen, bland annat som erfarenhetsbas i de samtal som prefekt och studierektor för med doktoranderna och i studierektors introduktionsmöten med nya doktorander. Alumner medverkar även i de postdoktorala karriärdagar som anordnats vid institutionen, vilka sedermera kommit att bli fakultetsarrangemang där studierektor tillsammans med prodekan bjuder in yrkesverksamma från olika sektorer i samhället och även representanter från forskningsfinansiärer som till exempel Vetenskapsrådet. Dessa postdoktorala karriärdagar liksom överlag den goda kontakten som verkar finnas mellan institutionen och dess alumner vill bedömargruppen lyfta fram som ett gott exempel på förberedelser för ett föränderligt arbetsliv i forskarutbildningen. I självvärderingen framkommer inte desto mindre att institutionen avser att ytterligare utveckla samarbetet med olika avnämare, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på.

Detta att flera före detta doktorander har fått attraktiva tjänster inom och utom landet samt inom privat verksamhet efter examen kan ses som en indikation på att utbildningen utifrån arbetslivets perspektiv är av hög kvalitet. Karriärplanering förekommer rentav vid de nyantagna doktorandernas allra första möten med studierektor och prefekt. Så gott som alla doktorander deltar enligt självvärderingen i institutionens undervisning på lägre utbildningsnivå, vilket medför goda förberedelser inför en fortsatt akademisk karriär. Det omnämns i självvärderingen även en framväxande samverkansstrategi där industridoktorander och kombinationstjänster diskuteras, vilka skulle kunna utveckla utbildningens användbarhet och förberedelser för arbetslivet ytterligare. Sammantaget ger detta bedömargruppen intrycket att utbildningen väl förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Återkoppling från alumner på forskarutbildningens utformning och genomförande är som nämnts något som används framgångsrikt i utbildningen och som även tagit form av specifika inslag i forskarutbildningen. Dock har institutionen förlitat sig på informella kontakter med alumner och andra yrkesverksamma, men det finns en strävan om att inrätta mer formaliserade och strukturerade alumnundersökningar som en mer systematisk form av uppföljning av utbildningen utifrån arbetslivets perspektiv. Arbetslivsperspektivets inflytande på utbildningen skulle dock kunna formaliseras ytterligare, exempelvis i form av inslag i den individuella studieplanen och i form av systematiska uppföljningar av den karriärplanering som sker under forskarutbildningen.

Bedömningen är att utbildningen följs upp för att säkerställa att den är användbar för arbetslivet framför allt genom informella alumnundersökningar och att återkoppling sker till såväl doktorander som personal vid institutionen.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.