Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller arbetslivets perspektiv ser bedömargruppen en styrka beträffande det organiserade användandet av återkoppling från alumner i form av bland annat postdoktorala karriärdagar.

För att säkerställa kvaliteten på handledningen finns ett antal kontrollstationer i form av planerings- halvtids- och slutseminarier, vilka utgör tillfällen till uppföljning också av handledningens kvalitet. Uppföljningen av den individuella studieplanen ger också besked om handledningens omfattning och kvalitet och ger möjlighet till årliga justeringar. Handledningsfrågor tas även upp i handledarkollegiet och i fakultetens forskarutbildningsråd. Personalens kompetensutveckling i övrigt följs upp av institutionsledningen. I den nya forskningsstrategiska planen kommer varje forskningsavdelning som nämnts ha minst två möten per termin, vilket innebär regelbundna tillfällen till uppföljning med avseende på forskarutbildningsmiljön överlag.

Två examinatorer, tillika professorer, följer varje doktorands progression i detalj från start inklusive godkänner kurser som doktorander tar. Detta torde vara ett nationellt sett unikt arbetssätt och bedömargruppen vill särskilt framhålla det som ett gott exempel på kvalitetsbefrämjande uppföljning av doktoranders måluppfyllelse. Den individuella studieplanen är ett annat medel för uppföljning av måluppfyllelse med avseende på olika kunskapsformer. Kombinationen av aktivt deltagande i seminarier, internationella konferenser och kontrollstationerna under utbildningens gång då examinatorerna ger återkoppling på doktorandernas prestationer utgör enligt bedömargruppen en systematisk uppföljning av doktorandernas färdigheter och förmågor. Kvalitetsutvecklande åtgärder sker genom revidering av den individuella studieplanen, via kontrollstationerna och genom samtalen mellan doktoranden och handledare, examinator samt studierektor.

Vid sidan om det goda exemplet om tillvaratagandet av alumners återkoppling på forskarutbildningen i form av bland annat postdoktorala karriärdagar skulle arbetslivsperspektivets inflytande på utbildningen kunna formaliseras ytterligare, exempelvis i form av inslag i den individuella studieplanen. De alumnundersökningar som gjorts har hittills varit av informell karaktär, men det finns vid institutionen en strävan mot att inrätta mer systematiska alumnstudier.

Doktoranderna deltar som nämnts i institutionens arbete genom att vara representerade i institutionsstyrelsen och forskarutbildningskollegiet, varvid doktoranders synpunkter på utbildningen via representanterna kan återkopplas till ansvarig personal. Också medarbetarsamtalen utgör tillfällen till återkoppling på forskarutbildningen från doktorander. På lärosätesnivå genomförs strukturerade arbetsmiljöundersökningar och doktorandbarometrar.

Olika slags enkäter och en årlig psykosocial skyddsrond är viktiga instrument för att följa upp och i förlängningen åtgärda eventuella brister i jämställdhetshänseende. Jämställdhetskommitténs arbete och medarbetarsamtalen innebär också olika former av återkoppling på jämställdhetsaspekter av forskarutbildningen.