Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

För närvarande ingår en kursdel omfattande 90 högskolepoäng i forskarutbildningen, medan resterande högskolepoäng motsvaras av avhandlingsarbetet. Innehållet i dessa kurser varierar mycket mellan doktorander då dessa i stor utsträckning väljer kurser i samråd med handledare, baserat på det egna forskningsområdet. Kurserna ska dock godkännas av examinator. Obligatoriskt är att delta i den samhällsvetenskapligt inriktade introduktionskursen "Kickstart to Academic Life" (7,5 högskolepoäng) som ges vid fakulteten samt i den allmänna seminarieserien vid institutionen (7,5 högskolepoäng), vilken har ett brett utbud av olika teman. Det allmänna seminariet vid institutionen har som mål att ge en bred kunskapsöversikt samt färdigheter som att kritiskt granska, reflektera och diskutera egen forskning liksom kollegors. Aktivt deltagande krävs vid 20 seminarier under doktorandtiden och dessutom krävs en skriftlig redogörelse av utvalt seminarium. Bedömargruppen ser positivt på att deltagande i det allmänna seminariet är obligatoriskt, då det torde vara betydelsefullt för doktorandernas breda kunskapsinhämtande. Vidare nämns i den allmänna studieplanen att kurser om minst 45 högskolepoäng ska inhämtas utanför avhandlingsområdet men dock inom ämnet psykologi, i syfte att bredda doktorandernas ämnesmässiga kompetens. Detta sammantaget anser bedömargruppen innebär hög måluppfyllelse vad gäller bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet.

Värt att notera är att det vid institutionen inte finns några kurser i kvalitativ metod, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde. Enligt lärosätet finns möjlighet att läsa kvalitativ metod inom andra ämnen, men intresset för detta har varit lågt. Bedömargruppen rekommenderar att åtminstone en elementär kurs i kvalitativ metod anordnas vid institutionen, för att doktoranderna ska kunna klara framtida peer review-arbete, opponering och liknande sysslor.

Få doktorander antas varje år på institutionsmedel, vilket som nämnts gör det problematiskt att utforma ett heltäckande kursutbud. Ett sätt att eventuellt komma till rätta med denna problematik är att aktivt arbeta mot externfinansiering, samt att kanske snäva in antalet forskningsprofiler. Ett förslag som läggs fram i självvärderingen är att samarbeta med andra lärosäten kring kurser, där respektive lärosäte kan bidra med specialistkompetens. Detta skulle även innebära ökade möjligheter för doktorander att utvidga sitt nätverk. Bedömargruppen uppfattar detta som en intressant strategi för att i framtiden kunna ge kurser av hög kvalitet.

En aktuell fråga som diskuteras i självvärderingen är att minska kurspoängen från 90 till 75 eller 60 högskolepoäng, eftersom doktorander har påtalat att själva avhandlingsarbetet är viktigare för kunskapsutvecklingen än kursdelen. Beslut kring detta är dock inte fattat. Värt att notera är att det krävs masterexamen för att bli antagen till forskarutbildning vid lärosätet och att kurspoäng från mastern inte får tillgodoräknas, vilket bedömargruppen ser positivt på.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i paritet med motsvarande för övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktorander ska slutföra sina utbildningar inom stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning sker främst vid de kontrollstationer som är obligatoriska (planerings-, halvtids- och slutseminarium). Planeringsseminariet sker vanligen efter cirka ett år och doktoranden lägger då fram konkreta, teoretiskt underbyggda forskningsfrågor med explicita designer, analysstrategier och metodval för avhandlingsarbetets inledningsskede. Examinator bedömer här om doktoranden uppfyller examensmålet "att visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdet i synnerhet". I samband med dessa seminarier bedöms till exempel förtrogenhet med aktuella metoder eller teoretisk förankring. Här bedöms även om tidsplaneringen är relevant och tillgängliga resurser är tillräckliga. Den individuella studieplanen är ett annat medel för uppföljning av doktorandens måluppfyllelse. Bedömargruppens uppfattning är att den uppföljning som sker är tillräcklig för att säkerställa måluppfyllelse vad avser bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Redan vid antagningen läggs stor vikt vid doktorandernas forskningsplan och att avhandlingsarbetet kommer att bedrivas med adekvata metoder. Samspelet mellan handledare och doktorand är viktigt under utbildningen. Varje doktorand tilldelas 300 handledningstimmar, vilket är jämförbart med andra lärosäten och torde ge goda möjligheter till kvalificerad handledning för att säkerställa att doktoranden klarar att slutföra avhandlingsarbetet inom de givna tidsramarna. Träning genom bland annat presentationer i allmänna seminarieserien, den obligatoriska fakultetskursen och minst en presentation på en internationell konferens med peer review-förfarande ger goda möjligheter till måluppfyllelse när det gäller förmågan att muntligt framföra och kommunicera forskning. Konferensdeltagandet finansieras av institutionen. Institutionen rekommenderar starkt att doktorander skriver sammanläggningsavhandlingar, då publiceringsprocessen innebär att insikter vad gäller vetenskapssamhällets bedömning utvecklas hos doktoranden liksom även förmågan att bemöta och ta till sig kritik. Bedömargruppens uppfattning är att utbildningen främjar måluppfyllelse vad avser förmågan att skriftligt och muntligt presentera forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället.

Utbildningen karaktäriseras också av ett tämligen omfattande praktiskt lärande, såsom programmering och dataanalys men även bemästrandet av oväntade situationer vid datainsamling med mera. Detta innebär en varierad lärprocess som gör att doktoranderna når god måluppfyllelse också i relation till examensmålen om att kunna bidra till samhällets utveckling och att kunna stödja andras lärande. Doktoranderna rekommenderas att undervisa som del av sin institutionstjänstgöring. Det krävs då att de har genomgått en högskolepedagogisk introduktionskurs. Sammantaget är bedömargruppens intryck att utbildningens utformning säkerställer måluppfyllelse vad gäller kunskapsformen färdighet och förmåga.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns ett antal kontrollstationer där bland annat tidsplaneringen för avhandlingsarbetet följs upp, vilka även bidrar till doktorandens lärande. Halvtidsseminariet med externa bedömare lyfts i självvärderingen fram som ett centralt lärandetillfälle. Slutseminariet har också externa bedömare, vilka kan ge feedback på avhandlingsarbetet innan disputation. I samband med doktorandernas undervisning på grundnivå och avancerad nivå sker en uppföljning av deras förmåga att stödja andras lärande, i form av studenternas kursvärderingar. De som undervisar får genomgå en högskolepedagogisk introduktionskurs, där förmågan att stödja andras lärande också examineras.

Kombinationen av aktivt deltagande i seminarier, internationella konferenser och kontrollstationerna under utbildningens gång då examinatorerna ger återkoppling på doktorandernas prestationer utgör enligt bedömargruppen en systematisk uppföljning av doktorandernas färdigheter och förmågor. Denna uppföljning kan också - tillsammans med uppföljningen av de individuella studieplanerna - anses innebära en återkoppling på huruvida utbildningens utformning är av tillräcklig kvalitet för att doktoranderna ska kunna nå måluppfyllelse.

I självvärderingen nämns att vissa doktorander uppvisar en svag progression med avseende på olika examensmål och det förs där en diskussion om tänkbara mer strukturella åtgärder för att komma till rätta med detta problem. Bedömargruppen finner dock inte att detta kan betraktas som belägg för att forskarutbildningens utformning inte skulle vara av hög kvalitet, utan ser det snarare som en indikation på att uppföljningen av doktorandernas prestationer förefaller fungera väl och att det finns en beredskap för kvalitetsutvecklande åtgärder.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I introduktionskursen som ges av fakulteten finns avsnitt som handlar om akademisk integritet och forskningsetik diskuteras ofta vid institutionens seminarier. Från våren 2017 ges också en kurs i forskningsetik för doktorander inom fakulteten (3 högskolepoäng), vilken ytterligare torde främja deras förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktorandernas avhandlingsprojekt genomgår etikprövning om så behövs, men det är dock oklart för bedömargruppen hur aktiva doktoranderna själva är i den processen.

Detta att doktoranderna skriver sammanläggningsavhandlingar - då ett peer review-förfarande föregår publicering av de i avhandlingen ingående artiklarna - bidrar till måluppfyllelse vad gäller vetenskaplig redlighet. Doktoranden ska stå som första författarnamn på minst två arbeten i doktorsavhandlingen, vilket indikerar att måluppfyllelse beträffande intellektuell självständighet också sker. Dessutom innebär formulerandet av kappan till sammanläggningsavhandlingen ett prov på doktorandens intellektuella självständighet.

När det gäller måluppfyllelse vad avser insikter om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används så kan denna påvisas i doktorandernas avhandlingsarbeten. I självvärderingen nämns som exempel kliniska avhandlingar där svåra avväganden gällande behandlingar med mera ingår. Genom att de allra flesta avhandlingarna innefattar empiriska undersökningar av mer eller mindre stor samhällsrelevans, framstår det för bedömarna som uppenbart att insikter kring exempelvis vetenskapens möjligheter och begränsningar främjas genom själva avhandlingsarbetet. Bedömargruppens intryck är sammanfattningsvis att utbildningens utformning säkerställer måluppfyllelse vad gäller kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kontrollstationerna i form av planerings-, halvtids- och slutseminarium är viktiga tillfällen till återkoppling på doktorandens prestationer och fungerar även som en uppföljning av huruvida utbildningens utformning bidrar till måluppfyllelse. Inte minst examineras doktorandens intellektuella självständighet vid framför allt de senare kontrollstationerna. Sammanläggningsavhandlingen med den självständigt formulerade kappan och med de peer review-granskade artiklarna utgör också ett prov på doktorandens intellektuella självständighet och ofta även på doktorandens insikter i vetenskapens möjligheter och begränsningar. Det sker ett flertal granskningar av avhandlingsarbetet under forskarutbildningens gång och här är inte minst de två examinatorerna viktiga för kvalitetsuppföljningen.

Nydisputerade doktorander har fått flera konkurrensutsatta forskningsmedel vilket kan betraktas som ett bevis på god forskarutbildning. Kvalitetsutvecklande åtgärder sker genom revidering av den individuella studieplanen, via kontrollstationerna och genom samtalen mellan doktoranden och handledare, examinator samt studierektor. Bedömargruppen kan inte finna några systematiska brister i uppföljningen och återkopplingen när det gäller kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt, men utvecklingspotential finns i form av den planerade digitaliseringen av de individuella studieplanerna vilken torde underlätta uppföljningar. Den individuella studieplanen är ett viktigt instrument både för att följa upp doktorandens måluppfyllelse samt progression och för att följa upp huruvida handledningen är effektiv. Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att uppföljning och återkoppling vad avser värderingsförmåga och förhållningssätt förefaller fungera väl.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse ser bedömargruppen dock ett utvecklingsområde beträffande detta att det vid institutionen inte ges någon forskarutbildningskurs i kvalitativ metod.

Bedömargruppen ser positivt på att deltagande i det allmänna seminariet är obligatoriskt, samt att kurser om minst 45 högskolepoäng ska inhämtas utanför avhandlingsområdet men dock inom ämnet psykologi. Detta främjar måluppfyllelse vad avser bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet. Dock föreligger en problematik i det faktum att minskade fakultetsmedel i förlängningen medför att det blir svårt att upprätthålla ett heltäckande kursutbud. En utvecklingsmöjlighet i detta sammanhang kan vara att ingå samarbeten med andra lärosäten kring kurser av olika slag.

Presentationer i allmänna seminarieserien, den obligatoriska fakultetskursen och minst en presentation på en internationell konferens med peer review-förfarande ger goda möjligheter till måluppfyllelse när det gäller förmågan att muntligt framföra och kommunicera forskning. Doktorandens avhandlingsskrivande medför måluppfyllelse vad gäller förmåga att skriftligt kommunicera forskning, samt att genomföra forskning inom givna tidsramar. Bedömargruppens uppfattning är således att utbildningen främjar måluppfyllelse vad avser förmågan att hålla givna tidsramar, samt att skriftligt och muntligt presentera forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället. Doktorandernas undervisning på grundnivå och avancerad nivå samt deras empiriska undersökningar inom ramen för avhandlingsarbetet främjar måluppfyllelse vad gäller förmågan att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Detta att doktoranderna skriver sammanläggningsavhandlingar - då ett peer review-förfarande föregår publicering av de i avhandlingen ingående artiklarna - bidrar till måluppfyllelse vad gäller vetenskaplig redlighet. Genom att de allra flesta avhandlingarna innefattar empiriska undersökningar av mer eller mindre stor samhällsrelevans, torde enligt bedömarna insikter kring vetenskapens möjligheter och begränsningar samt människors ansvar för hur den används främjas genom själva avhandlingsarbetet. Doktoranden ska stå som första författarnamn på minst två arbeten i doktorsavhandlingen, vilket indikerar att måluppfyllelse också beträffande intellektuell självständighet sker.