Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Psykologiämnet definieras genom en tematisk indelning av ämnet som återspeglas i sex olika avdelningar vid institutionen. Dessa teman är väl förankrade inom forskarutbildningsämnet psykologi och består av klinisk psykologi, social- och personlighetspsykologi, kognitiv psykologi, neuropsykologi, utvecklingspsykologi, samt arbets- och organisationspsykologi. Varje avdelning har egna forskargrupper och dessa publicerar sig i väl ansedda tidskrifter. Samverkan med andra institutioner inom lärosätet sker i stor utsträckning, på grund av att psykologiämnet som här antyds är vittfamnande till sitt innehåll. Den intellektuella miljön vidgas härmed, både för handledare och doktorander. Detta gäller såväl för handledning som för kursverksamhet. Antalet aktiva forskare och mängden publikationer indikerar en livaktig och produktiv forskningsmiljö.

Fastän beskrivningen av forskarutbildningsämnet i självvärderingen är synnerligen kortfattad, finner bedömargruppen att allt tyder på att dess avgränsning och koppling till den vetenskapliga grunden är välmotiverad och adekvat.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Varje avdelning vid institutionen leds av en föreståndare. Fyra av dessa är professorer, en är docent och en är lektor. Mellan tolv och tjugofyra forskare är knutna till vardera avdelningen och flera forskare ingår i flera avdelningar. På senare år har flera seniora forskare med stark vetenskaplig bakgrund från andra institutioner anställts. Det framhålls också att externa handledarresurser används vid behov, till exempel då speciella metodologiska eller teoretiska kunskaper krävs. Detta att inom nätverket och i närmiljön kunna anlita specialistkompetenser ser bedömargruppen som en styrka. Exempelvis har doktorander inom klinisk psykologi mestadels handledare med såväl klinisk kompetens som psykolog- och psykoterapeutkompetens, samt erfarenhet av att praktiskt genomföra randomiserade kontrollerade studier och longitudinella studier. Därmed kan de anses ha kompetenser i relevanta teoretiska fält och inom berörda metoder. Handledarna bedriver egen forskning och leder ofta egna grupper eller projekt, fungerar som redaktörer, opponenter och betygsnämndsledamöter samt publicerar sig i internationella tidskrifter. Samtliga handledare genomgår fakultetens handledarutbildning vilket borgar för adekvat kompetens och förtrogenhet med handledarskapet.

Huvudhandledare är alltid verksamma vid institutionen och de flesta biträdande handledare är anställda vid Lunds universitet. De flesta handledare hanterar även svenska och engelska utan större problem. Erfarenheter av externa handledare, både nationella och internationella (till exempel från Norge och Storbritannien) har varit positiva. Dock påpekas i självvärderingen vikten av att huvudhandledare finns vid institutionen. En medvetenhet finns om sned könsfördelning bland handledarna. Det arbetas därför aktivt med att stödja yngre forskare och lektorer att meritera sig för att bli handledarkompetenta.

I samband med antagning av doktorander inventerar studierektor för forskarutbildningen och prefekten de tillgängliga resurserna vad gäller handledningskompetens. Om egna handledarresurser saknas kompletteras dessa och om så inte skulle vara möjligt är de återhållsamma vid antagningen. I självvärderingen pekar lärosätet på svårigheten för forskare och lärare att få möjlighet att fungera som handledare till följd av få antagna doktorander. Detta beror på minskade fakultetsanslag och är en ny problematik. Med färre antal handledare, blir också handledarbyten mer utmanande. Institutionen har dock hittills hanterat dylika situationer ad hoc. Oavsett dessa eventuella framtida utmaningar anser bedömargruppen att antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens i dagsläget är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Handledarnas kompetens och kompetensutveckling följs upp kontinuerligt av institutionsledningen för att säkerställa hög kvalitet. Genom egen forskning tar forskaren ansvar för sin egen kompetensutveckling och publikationslistorna visar att de har goda och relevanta kunskaper i ämnet psykologi. Handledarkompetensen måste bedömas som hög både vad gäller teoretisk kunskap och metodkunskap. En systematisk strategi som lyfts fram är prioritering och kvalitetssäkring av forsknings- och kompetensutvecklingstid för institutionens forskare. Alla medarbetare som har forskning i sin tjänst ska identifiera mål för den egna forskningen och kompetensutvecklingstiden i samband med medarbetarsamtal och dessa följs upp årligen av prefekt/biträdande prefekt.

För att säkerställa kvaliteten på handledningen finns ett antal kontrollstationer. Handledarutbildning är en sådan. Den individuella studieplanen är en annan, vilken ger besked om handledningens omfattning och kvalitet (300 timmar per doktorand). Vid betydande avvikelser från den individuella studieplanen görs en uppföljning av studierektor och/eller prefekt. Handledningsfrågor diskuteras också i handledarkollegiet och följs på förekommen anledning upp i uppföljande samtal med studierektor och/eller prefekt. Frågor om handledning tas även upp i fakultetens forskarutbildningsråd. Yngre forskare uppmuntras att bli docenter för att kunna handleda. När det gäller disputerad personals kompetensutveckling i tjänsten, så ingår det i denna att följa relevant samhällsutveckling. Också denna sorts kompetensutveckling följs upp, i samband med medarbetarsamtal.

Ett gott exempel på åtgärder för kompetensutveckling är en skrivargrupp som utvecklats efter en tidigare seminarieserie om akademiskt skrivande. Ytterligare exempel är en workshop för forskare om publiceringsstrategier och skrivande med en erfaren redaktör som genomfördes hösten 2016. Därtill finns även en rad olika pedagogiska seminarier/utbildningar vid fakulteten.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Handledarna är aktiva forskare och doktoranderna ingår vanligen i deras projekt, forskargrupper och nätverk. Flera exempel på multi- och interdisciplinära forskningsmiljöer ges där doktorander deltar. Ett exempel på multidisciplinära miljöer som är knutna till institutionen är Cognition, Communication and Learning (CCL). CCL ger även möjlighet för andra än dem som är direkt knutna till forskningsmiljön att delta i seminarier, workshops och skrivkurser. Det finns i denna miljö även en koppling till internationella forskare och den tillhandahåller doktoranderna därmed en kontaktyta till andra forskningsmiljöer än den egna. Inte minst de sex avdelningarnas föreståndare publicerar sig flitigt i internationella tidskrifter, vilket indikerar en hög kvalitet på den forskning som bedrivs vid institutionen.

Bredden på forskarutbildningsämnet och utbildningen framhålls i underlaget som potentiellt problematisk då många olika forskningsinriktningar konkurrerar om begränsade institutionsmedel och doktorandschabloner. Specifikt lyfts fram att detta påverkar kursutbudet då antalet doktorander är litet och då de dessutom har olika forskningsinriktningar. En lösning är samarbete med andra institutioner och att doktoranderna tar del av relevanta kurser där. Vidare nämns i självvärderingen att det har föreslagits samarbete med andra lärosäten om att skapa forskarutbildningskurser i psykologi, men detta är ännu på diskussionsstadiet. Samläsning sker med studenter på avancerad nivå för att få en kritisk massa av kursdeltagare på ett effektivt sätt. Antagningen av doktorander är rigorös och innehåller extern granskning, vilket borgar för objektiva tillsättningar. Kravet för att antas är genomgången masternivå. Redan vid antagningen görs en gallring för att inte anta doktorander som inte kan få lämplig handledare. Vid utannonsering av tjänster är intresset stort och därmed är möjligheterna för institutionen att finna lämpliga kandidater god.

Varje forskningsavdelning ska ha minst två möten per termin, enligt en forskningsstrategisk plan. Vid institutionen finns tjugofyra inskrivna doktorander. Femton har doktorandtjänst, sex har annan anställning och de resterande tre en kombination av tjänster. Åtta doktorander antogs mellan 2012 och 2016, under 2010-2011 antogs elva doktorander och övriga är antagna tidigare än så. Femton v doktoranderna är kvinnor och nio är män. Idag är tre doktorander internationella och övriga är svenska doktorander. Drygt hälften är verksamma vid institutionen dagligen. Vidare är doktorandgruppen en heterogen grupp med avseende på ålder och därmed livssituation. Detta ställer höga krav på handledarna.

Några doktorander är knutna till sjukhus och i de fallen läggs vinn om att det ska finnas en forskningsaktiv lokal miljö där de vistas. De flesta befinner sig dock nära institutionen geografiskt och kan delta i seminarier med mera och därmed ingå som en del i institutionens forskningsmiljö.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Kvalitetskontrollen av miljön är ett område som har utvecklats och förbättrats. I självvärderingen framhålls särskilt ett förbättrat samarbete mellan studierektor och de två examinatorerna (två professorer som årligen tilldelas 150 klocktimmar vardera för uppdraget). De bägge examinatorerna följer varje doktorand genom kontrollstationer (till exempel planerings-, halvtids- och slutseminarium). Likaså är det examinatorerna som avgör huruvida kurser som doktoranden vill inkludera i forskarutbildningen kan godkännas. Ett gemensamt ansvar vilar på examinatorerna och studierektor för att följa upp varje doktorands progression och identifiera eventuella mer strukturella problem på vägen. Detta framstår för bedömargruppen som ett bra system. I den nya forskningsstrategiska planen kommer varje forskningsavdelning som nämnts ha minst två möten per termin. Detta framhålls som viktigt för att skapa en större forskningsgemenskap för doktoranden utöver den med handledaren. Bedömargruppen uppfattar detta som en lämplig kvalitetsåtgärd för att skapa en god forskningsmiljö.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten personal ser bedömargruppen en styrka beträffande de möjligheter som finns att i närmiljön anlita externa handledarresurser vid behov, så att doktorander kan få tillgång till specialistkompetens om sådan inte skulle finnas inom den egna avdelningen.

Forskarutbildningsämnet psykologi är vid Lunds universitet organiserat utifrån en tematisk indelning som motsvaras av sex avdelningar: klinisk psykologi, social- och personlighetspsykologi, kognitiv psykologi, neuropsykologi, utvecklingspsykologi, samt arbets- och organisationspsykologi. De sex avdelningarna leds av en professor eller person med kompetens inom det ämne som avdelningen representerar. Forskarutbildningsämnets avgränsning genom den tematiska indelningen framstår för bedömargruppen som adekvat.

Handledarna ingår alla i dessa avdelningar. De bedriver egen forskning och leder ofta egna forskargrupper eller projekt. Dessutom fungerar de som redaktörer, opponenter och betygsnämndsledamöter samt publicerar sig i internationella tidskrifter. De bedöms ha goda och relevanta kunskaper både gällande teori och metod för att handleda doktorander till doktorsexamen. På senare år har också flera seniora forskare med stark vetenskaplig bakgrund anställts, vilket har stärkt handledarkompetensen. När så erfordras anlitas externa handledare. Samtliga handledare genomgår fakultetens handledarutbildning och lektorer stöds för att erhålla docentkompetens. Den fortsatta rekryteringen av doktorander och möjligheten för personalen att skaffa sig handledarerfarenhet är en utmaning som identifieras i självvärderingen. Inte desto mindre finner bedömargruppen att den goda handledarkompetensen är att betrakta som en styrka.

I institutionens forskarutbildningsmiljö ingår olika multidisciplinära forskargrupper, vilka även har internationell anknytning. Utifrån publikationslistorna kan konstateras att handledarna publicerar sig flitigt i internationella tidskrifter, vilket indikerar en hög vetenskaplig nivå på deras forskning. Vanligtvis ingår antagna doktorander i handledarens forskargrupp och projekt. Vid rekrytering av doktorander tillses att endast sådana doktorander antas som har möjlighet att få en lämplig handledare. Doktorandgruppen är heterogen med avseende på ålder och livssituation och det finns även några internationella doktorander vid institutionen. Antagningen av doktorander är för övrigt rigorös och innehåller extern granskning, vilket borgar för objektiva tillsättningar. Begränsade institutionsmedel och doktorandschabloner har kommit att inverka negativt på kursutbudet då antalet doktorander är litet och då de har sinsemellan olika forskningsinriktningar. Sammantaget anser bedömargruppen likväl att forskarutbildningsmiljön är av en så pass god kvalitet att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå.