FörutsättningarPersonal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätet har en god tillgång på vetenskaplig kompetens i form av disputerade lärare listade för undervisning i det sökta programmet. Det påpekas att den allmänna policyn för lärosätet är att minst 50 procent av undervisningen generellt sett ska ske med disputerade lärare och att man anser sig uppfylla det även för detta program. Det finner bedömargruppen vara korrekt men noterar samtidigt att den disputerade personalen är ojämnt fördelad mellan programmets olika delar, där den största andelen finns inom fördjupningsämnet Idrott och Hälsa, där enligt tabellen, ca 80 procent av undervisningen volymmässigt sker med disputerade, ca 50 procent inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) mot ca 30 procent inom fritidspedagogiken (FRIPO). Den förklaring som ges i intervjuerna är att vetenskaplig kompetens på det fritidspedagogiska området nationellt sett är svår att hitta eftersom forskningsområdet är litet. Det är också svårt att rekrytera relevant disputerad personal så länge vare sig grundutbildningen eller en etablerad forskningsmiljö på området finns på lärosätet och bedömargruppen ser detta som rimliga orsaker till denna svaghet.

Bedömargruppen noterar också att lärosätet har en planerad strategi för att öka den vetenskapliga kompetensen på området, dels genom extern rekrytering – som förutsätter en uppbyggnad av en forskningsmiljö på fältet – dels genom att understödja kompetensutveckling för redan befintlig personal, t ex genom att adjunkter inom fältet disputerar och genom att disputerade från andra områden kompetensutvecklas inom fritidspedagogik. Denna strategi är självklart långsiktig men bedömargruppen ser den som adekvat.

Den professionsrelaterade kompetensen i programmet som helhet är god i det att den övervägande delen av lärarna har någon form av lärarbakgrund och att en mindre grupp bland dessa (en professor och fyra adjunkter, alla med magisterexamen eller speciallärare, en är doktorand) har utbildning specifikt inom det fritidspedagogiska området. Man avser också att komplettera kompetensen på det sistnämnda området genom att engagera yrkesverksamma adjungerade adjunkter på deltid i programmet, via samarbetsavtal med kommunen. De lokala lärarutbildarna (handledare i verksamheten) kommer alla enligt avtalen att ha handledarutbildning och legitimation. Sammantaget ses detta som tillfredsställande.

Bedömargruppen noterar att såväl den vetenskapliga som den professionsrelaterade kompetensen inom undervisningsämnet Idrott och hälsa är mycket god, men även här tillförs det fritidspedagogiska området ytterligare kompetens via adjungerade adjunkter med yrkeserfarenhet.

Ett möjligt problem kan finnas i förhållande till handledning och examination av de självständiga arbetena då endast en av de disputerade lärarna har en direkt koppling till det fritidspedagogiska fält som arbetet ska skrivas inom. Man menar dock från lärosätets sida att det redan nu finns flera forskningsprojekt med relevans för fritidspedagogik som arbetena är tänkta att kopplas till och att fler projekt kommer att utvecklas, vilket kommer att ge möjligheter till adekvat handledning. Eftersom det går tre år mellan programstart och den termin då de första arbetena ska skrivas, bedöms detta som en rimlig strategi.

Lärarutbildarna vid lärosätet har enligt ansökan en förhållandevis hög andel kompetensutveckling utöver den lagstadgade, genom att ytterligare medel tillförs ur olika källor. Den påbörjade särskilda kompetenssatsning som syftar till att lärarutbildarna ska öka sina kunskaper om lärares arbete i dagens skola ser bedömargruppen som positiv. Satsningen som innebär såväl praktiska som teoretiska moment, inklusive handledda praktikdagar i skolverksamheten, seminarier och litteraturstudier, är tänkt att inkludera även inriktningen mot fritidshem om examenstillstånd beviljas. Detta ser bedömargruppen som en god väg att avhjälpa en del av den relativa brist på professionsrelaterad kompetens som finns bland lärarutbildarna inom denna inriktning. Det kan dock tilläggas att denna kompetensbreddning i riktning mot fritidspedagogik med fördel även bör nå de lärare som undervisar fritidsstudenter inom UVK eftersom det ur lärartabellerna inte kan utläsas att lärare listade inom detta område i någon större utsträckning har en sådan bakgrund. Det förutsätts att de som är seminarieledare för fritidsstudenternas seminariegrupper (adjunkter och adjungerade adjunkter) har denna kompetens, medan det av intervjusvaren kan tolkas som att de undervisande lärarna i UVK i övrigt är inriktade mot grundskolan, som en följd av att dessa kurser i stor utsträckning samläses.