FörutsättningarUtbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Den vetenskapliga och professionsinriktade miljön bedrivs enligt ansökan på ett sätt som skapar förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Under intervjuerna framhölls även kvaliteten på miljön, den utbildningsmässiga och den fysiska, som gynnsam förutsättning för utbildning av lärare för fritidshem. En styrka är att den planerade utbildningen från början kan anknytas till existerande forskningscentra relaterade till lärarutbildningarna. Enligt ansökan och intervjusvar pågår praxisnära och yrkesrelevant forskning som även har relevans för utbildning av lärare för fritidshem. En specifik fritidspedagogisk forskning är tillsvidare blygsam men förutsättningarna för att etablera en fritidspedagogisk forskningsmiljö bedöms som goda genom att en professor anställts som ska bygga upp en sådan miljö. Möjligheter till finansiering av fritidspedagogisk forskning uppges till en del kunna ske via forskningscentren, vilket betyder att forskning relativt snabbt kan komma igång. En styrka är att forskare inom fritidspedagogik kan integreras i existerande gemenskaper med andra forskare vid centren.

På sikt bedömde företrädare för ledningen det som viktigt att bygga upp en stark forskningsmiljö inom fritidspedagogik, genom rekrytering av forskarkompetens utifrån, att bygga en forskarskola och att kompetensutveckla adjunkter. Den kommunala samverkan bedömdes vid intervjuerna som särskilt viktig för att stärka praxisnära och yrkesrelevant forskning.

Av självvärderingen framgår att den professionsorienterade miljön håller på att förstärkas utifrån en redan väletablerad samverkan med skolhuvudmän. Till kvalitetsstärkande åtgärder hör även att VFU skall förläggas till särskilda övningsskolor med utbildade handledare, att verksamma lärare på skolor jämsides arbetar inom lärarutbildningen på campus och att VFU ska stärkas av mentorslag som stöttar studenter och lokala lärarutbildare (jämför Värmlandsmodellen).

En potentiell svaghet är utmaningen att tilltänkta lärare representerar flera olika institutioner vilket ställer särskilda krav på etableringen av en samlad lärarkår. Flera av lärarna kommer, såsom framgått, att ha en låg andel undervisning inom utbildningen. Frågan är hur en utbildningsmiljö med sammanhållen kommunikationsstruktur kan etableras och upprätthållas med många lärare från olika institutioner involverade. En strukturell utmaning för koordinering av lärarutbildningen som helhet är att den ingår i en decentraliserad matrisorganisation med den övergripande administrationen placerad på lärarutbildningens kansli medan administrationen av kurser och personal sker på kursgivande institution. Enligt bedömargruppen bör därför uppmärksamhet fästas vid frågan om hur en smidig och överblickbar kommunikativ struktur kan upprätthållas och vidareutvecklas inom en utpräglad matrisorganisation.

Till kvaliteten på utbildningsmiljön bidrar ett särskilt mentorslag inom grundlärarprogrammet med uppgift att stötta studenter och lokala lärarutbildare med avseende på VFU. Ur ansökan och intervjuerna framgår att mentorslaget kommer att förstärkas med fritidspedagogisk professionskompetens med särskilt ansvar för VFU inom inriktningen mot fritidshem.