Utformning, genomförande och resultatSäkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Examensmålen är ambitiösa, ingående och detaljerat beskrivna och strukturerade på tre nivåer i enlighet med högskoleförordningen. En svaghet är emellertid att konkretiseringen av examensmålen i kursplanen visserligen är tydligt presenterade men enligt bedömargruppen är det svårt att identifiera vilken systematik som följts vid formuleringen av kursmålen i förhållande till utbildningens examensmål i utbildningsplanen.

Mål som rör kunskap och förståelse är frekvent förekommande i kursplanerna medan målen på de två andra nivåerna (färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt) verkar något sporadiskt insatta. Framtagandet av kursplanen har skett i olika grupper på flera institutioner vilket ser ut att ha bidragit till bristande konsistens både i fråga om val av och progression i kursmålen, även om utbildningsplanen och kursplaner granskats av en kursplanegrupp. Delar av litteraturen i kursplanerna är också enligt bedömargruppen svagt anpassad till examensmål och innehåll, särskilt i UVK-kurserna framför allt när det gäller kurs- och lärandemål som innefattar fritidshemmet. Vid intervjuerna framkom dock att man såg det som ett arbete som återstår för att uppdatera och i högre grad rikta litteraturen mot mål och innehåll i kurserna.

Enligt ett av examensmålen ska studenten "visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen." Målet berörs som tema inom olika UVK-kurser redan under de två första terminerna och återkommer som en separat kurs (termin sex) som förbereder det självständiga arbetet.

Utöver detta stöds det vetenskapliga perspektivet i olika ämneskurser. Genom den longitudinella uppläggningen får studenterna, enligt ansökan och intervjusvaren, möjligheter att under utbildningen i flera avseenden gradvis utveckla och befästa den vetenskapliga grunden för det kommande yrket, exempelvis artikelsökningar och läsning/bedömning av dessa artiklar. Däremot är inte kopplingen till beprövad erfarenhet och till den kommande yrkesutövningen lika tydlig. Bedömargruppen har också fäst sig vid att litteraturen, såsom den är presenterad, inte motsvarar de ambitiösa mål som formulerats. Litteraturen behöver aktualiseras, breddas och fördjupas, i synnerhet med litteratur som mera mångsidigt behandlar olika forskningsansatser och -metoder, i såväl de tidigare som de senare delarna av utbildningen och att tydligare kopplingar mellan vetenskap och beprövad erfarenhet görs i övriga kurser.

Samläsningen med övriga grundlärarutbildningar inom UVK-området, förlagd till termin ett, fyra, fem och sex, innebär enligt ansökan och intervjuer gemensamma föreläsningar (särskilt i termin ett) men med yrkesspecifika seminariegrupper, medan kurserna i den senare delen av utbildningen beskrivs som specialutvecklade för fritidslärarprogrammet. Bedömargruppen konstaterar att fritidspedagogiken och fritidshemmet som verksamhetsområde finns tydligt inskriven och betonad i samtliga UVK-kurser i såväl innehåll som lärandemål. Däremot anser bedömargruppen att litteraturlistorna till dessa kurser inte på ett adekvat sätt speglar kursernas innehåll och lärandemål med avseende på just fritidspedagogiken för att därmed möjliggöra för studenterna att uppnå lärandemålen kopplade till detta fält och inte enbart de med inriktning mot grundskolan. I intervjuerna betonades seminariegrupperna med professionskompetenta handledare som en väg att uppnå detta, något som bedömargruppen instämmer i, men samtidigt bedömer som inte fullt tillräckligt för att ersätta saknad litteratur riktad mot fritidspedagogiken i samtliga UVK-kurser.

Valet av det profilerande inriktningsämnet Idrott och Hälsa knyts dels till kompetens lärosätet har inom ämnet, dels till behov som påtalats i regionen. Enligt bedömargruppen är valet av inriktning övertygande argumenterat och beskrivet i utbildningsplanen. Bedömargruppen ser det också som en styrka att den estetiska dimensionen i planen är väl beaktad i flera kurser genom utbildningen.

Undervisnings- och examinationsformerna är mångsidigt utformade och ger förutsättningar för att kunna möta studenter med varierande behov och sätt att lära.