Utformning, genomförande och resultatStyrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns inte utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Till ansökan har bifogats en utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen. Besluten om hur styrdokumenten fastslås, förnyas och kvalitetssäkras, tillsammans med procedurerna om hur dokumenten tagits fram beskrivs översiktligt. Det hade dock varit till fördel att precisera beskrivningen av hur program- och kursanalyser skrivs och konkret administreras vidare till programrådet och konkretiseras i åtgärder för att säkra kvaliteten.

En styrka i konstruktionen av utbildningsplanen är att examensmålen (kallas utbildningens mål) är tydliga och utvecklade med hjälp av en progressionsmatris. Progressionen är emellertid i vissa avseenden svår att utläsa ur kursplanerna, framför allt när det gäller den ämnesmässiga progressionen inom FRIPO med avseende på fritidspedagogik. Huvuddelen av det explicit fritidspedagogiska innehållet är förlagd till termin två. Under intervjuerna beskrevs de kurser som ingår i FRIPO under termin fem och sex som en breddning av det fritidspedagogiska fältet med avseende på de ämnesområden som anges i läroplanens fjärde kapitel, det vill säga natur och teknik, svenska och matematik. Detta ser bedömargruppen som både rimligt och i enlighet med yrkets krav, men det framgår vare sig av kursplaner eller när frågan togs upp i intervjuerna i vilka avseenden dessa kurser samtidigt innebär en fördjupning av det fritidspedagogiska fältet i sig. Inte heller speglas en sådan fritidspedagogisk fördjupning i någon större utsträckning i kursernas litteraturlistor. Bedömargruppen har därmed svårt att se att de fritidspedagogiska kunskaperna från termin två här får en adekvat fördjupning genom programmet utöver det som kan komma i den enda kurs som i övrigt återstår inom FRIPO, det självständiga arbetet.

Integrationen mellan UVK och FRIPO betonas, särskilt med avseende på de senare tre UVK-kurserna, som enligt ansökan är specialutvecklade för fritidsinriktningen och inte samläses med övriga grundlärarutbildningar. Detta skulle i sig kunna innebära en fördjupning av de fritidspedagogiska kunskaperna, särskilt inom de ämnen som behandlas som har stor relevans för såväl skola och fritidshem, nämligen Pedagogiskt ledarskap och Pedagogisk dokumentation som pedagogiskt redskap. I kursplaner och lärandemål är fritidshemmet tydligt framlyft, men samtidigt motsägs detta av att ingen litteratur med specifik relevans för fritidshemmet återfinns i litteraturlistan för kursen i Pedagogiskt ledarskap. I kursen om Pedagogisk dokumentation finns en titel av klar fritidspedagogisk relevans men i övrigt har kursmål och litteraturlista en mycket stark betoning av betyg, betygssättning, kunskapsbedömning och individuella utvecklingsplaner. Dessa moment är specifikt relevanta i förhållande till ett moment i utbildningen, fördjupningsämnet Idrott och Hälsa, men inte för dessa studenters arbete i fritidshemmet, där pedagogisk dokumentation främst är riktad mot verksamheten, bedömning sker på gruppnivå och dokumentationsarbetet inriktas mot kvalitetsutveckling – moment som inte tydligt synliggörs i kursens innehåll, lärandemål och litteratur. Frågan om betygssättning och kunskapsbedömning i förhållande till idrottsämnet fokuseras dessutom i en kurs om 7,5 högskolepoäng i termin tre. Bedömargruppen har därmed svårt att se kursen om pedagogisk dokumentation som fullt relevant för studenter med fritidshemsinriktning.

En annan oklarhet gäller den progressionsmässiga kopplingen mellan VFU, ämnen och UVK. Eftersom många lärare från olika institutioner är involverade saknar arbetsgruppen en närmare beskrivning av "konstruktiv länkning", dvs. av hur progression säkras inom kommunikativa strukturer vid kursplanering och -genomförande. En styrka är att VFU i tre av de fyra perioderna är knutna till FRIPO och till olika ämnen, vilket dock förutsätter att respektive VFU kopplas till aktuellt kursinnehåll.

De två första VFU-perioderna (termin två och tre) ingår i kurserna Pedagogik och lärande i fritidshem respektive Idrott och hälsa. Såväl lärandemål som examinationer är väl integrerade med respektive kursinnehåll och ger en god helhet. När det gäller den tredje perioden, i termin fem, anges i ansökan att den ges "i samband med ämnesstudierna inom FRIPO". Detta samband framstår för bedömargruppen som något vagt, dels för att kursplanen för kursen inte uttryckligen kopplar till ämneskurserna, dels för att endast en av de tre ämneskurserna föregår denna VFU-kurs. För den fjärde VFU perioden i termin sex, finns inte någon specifik koppling till något bestämt kursinnehåll angiven i ansökan, men bedömargruppen uppfattar den som en övergripande samlad slutbedömning av studentens förmåga att på ett adekvat sätt klara de krav som ställs på praktisk undervisningsförmåga i fritidshemmet – vilket mycket väl kan ses som ett mål i sig.

En fråga som ställdes under intervjuerna var innebörden av den stora mängd litteratur som anges för VFU-kurserna II-IV, två omfattande antologier om sammanlagt drygt 500 sidor. Av kursplanerna för dessa kurser kan inte utläsas hur dessa används och examineras. I intervjuerna menade man att de främst skulle ses som referenslitteratur som studenterna kunde använda för att understödja sin argumentation i de skriftliga examinationsuppgifterna i kursen. I kursen Idrott och Hälsa förekommer båda dessa antologier i valda delar även i de teoretiska delkurserna, vilket gör det rimligt att studenterna där kan använda dem som referenslitteratur (även om de inte uttryckligen är angivna som sådan). För övriga kurser gäller att den ena av de två antologierna förekommer i en del FRIPO- och UVK-kurser, medan den andra inte tas upp annat än i VFU, vilket gör det mindre troligt att studenterna läser in och använder omfångsrik litteratur under en i övrigt helt verksamhetsförlagd kurs. Bedömargruppen har inga invändningar mot litteraturvalet i sig, särskilt som de båda antologierna har god fritidspedagogisk relevans, men menar att de snarare hör hemma i de teoretiska kurserna, både inom FRIPO och UVK.

Sammantaget är bedömningen att det finns en otydlighet när det gäller den kontinuerliga fördjupningen genom utbildningen av ämnet fritidspedagogik, medan däremot breddningen av ämnet är väl tillgodosedd. Det är inte heller tydligt hur UVK-kurserna verkligen uppnår full relevans för studenter med fritidshemsinriktning, vare sig i de tre första samlästa kurserna eller i de tre följande som anges som specialutvecklade för fritidsinriktningen. Samtliga kursplaner har i sig en klar inkludering av det fritidspedagogiska fältet, medan litteraturvalet inte ger vid handen att studenterna får reella möjligheter att uppnå kursplanernas ambitiösa mål när det gäller just den fritidspedagogiska delen. Detta bedömer vi dock vara möjligt att inom en relativt begränsad tid åtgärda, liksom fördjupningen av fritidspedagogiken i de fritidspedagogiska kurser som följer efter termin 2. En korrigering av litteraturutbudet i de tre sista UVK-kurserna bör också kunna bidra till denna fördjupning.