Utformning, genomförande och resultatSäkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

I ansökan framgår att den övergripande tanken när det gäller säkerställandet av att studenterna uppfyller examensmålen ligger i att UVK-kurser, VFU och ämnes-/ämnesdidaktiska studier varvas. På så sätt ges enligt lärosätet möjlighet till progression under utbildningens gång, växelverkan mellan områden och möjligheter till ett samlat lärande. Därtill finns integrerade "strimmor" för de examensmål som inte är kopplade till ett specifikt ämnesområde. Bedömargruppen ser fördelen med dessa möjligheter till samlat lärande och ser särskilt VFU:ns koppling till både UVK och ämnet som lovvärd, men ser också risker i detta upplägg då progressionen kan komma att påverkas negativt och viktiga delar kan riskera att falla bort. Även upplägget med "strimmor" är en god tanke, men också dessa riskerar att falla bort om de inte är tydligt framskrivna i styrdokumenten. I ansökan framkommer ingen tydlig förklaring till hur detta kan undvikas. Vid intervjuerna framfördes exempel på "strimmor" och på hur progressionen överses av kursplaneråd med flera, men inte heller då gavs någon tydlig förklaring till hur "strimmorna" garanteras i utbildningen. Varken i kursplanerna eller vid intervjuerna har bedömargruppen sett tillräckliga belägg för att kurserna bygger på varandra, utan de överlappar varandra till stor del och åstadkommer därmed inte någon tydlig stegring av kunskapskrav. Detta kommer att leda till att de kunskaper, färdigheter och förmågor som anges i examensmålen för denna utbildning inte kommer att uppnås.

På kursnivå framkommer samma tanke om ett övergripande samlat lärande där delar av innehållet återkommer i olika delkurser för att ge studenterna flera möjligheter att nå examensmålen. Det goda samarbetet inom ämneskollegier och kurslag lyfts fram i intervjuerna, liksom det tvärvetenskapliga samarbetet. Bedömargruppen ser det positiva med detta men också riskerna för att delar av ämnesinnehållet kan komma att tappas bort och att progressionen uteblir om samarbetet förändras. Bedömargruppen vill betona att det är viktigt att progression och ämnesinnehåll skrivs fram i styrdokument på ett sätt som inte påverkas av enskilda personers medverkan i de aktuella arbetslagen.

När det gäller innehållet i kurserna inom svenska som andraspråk, så beskrivs i ansökan att grunden läggs i den första kursen och att en del av detta innehåll återkommer i andra påföljande delkurser. I Svenska som andraspråk 2 sker en fördjupning av delarna i Svenska som andraspråk 1, medan Svenska som andraspråk 3 innehåller två olika slags examensarbeten. Tanken om en fördjupning i den andra kursen inom ämnet är god, men ansökan ger inte någon information om vad en fördjupning rent konkret innebär. Vid intervjuerna gavs exempel på fördjupning i form av språktypologi för grammatikkurserna och det hävdades att fördjupningen och därmed progressionen framför allt syns i litteraturen. Bedömargruppen saknar emellertid en mer konkret förklaring till hur fördjupningen och därmed progressionen är tänkt att åstadkommas. Den litteratur som valts till de olika kurserna kan enligt bedömargruppen inte tillhandahålla en sådan förklaring. Bedömargruppen ifrågasätter till exempel att grundläggande litteratur som Ewa Sundgrens "Sociolingvistik", Niclas Abrahamssons "Andraspråksinlärning", Roger Källströms "Svenska i kontrast" och Vetenskapsrådets "Flerspråkighet – en forskningsöversikt" används som fördjupningslitteratur.

Bedömargruppen ser potentiella problem med områden som flerspråkighet och litteracitet, vilka tas upp i flera av delkurserna men där det saknas en tydlig beskrivning av progressionen med avseende på lärandemålen. Det är bedömargruppens uppfattning att det finns för lite om skönlitteratur i kurserna överlag för att de blivande lärarna ska kunna undervisa om dessa områden. Denna brist blev också bekräftad vid intervjuerna. Bedömargruppen saknar också moment om text och modersmålsundervisning i kurserna. Det framkom vid intervjuerna att modersmålsundervisning tas upp i en examinationsuppgift på delkurs 1 i Svenska som andraspråk 1. Dock finns det inte något om detta område i lärandemålen, vilket gör att bedömargruppen ifrågasätter kopplingen mellan examinationsuppgifter och lärandemål.

Bedömargruppen anser också att förhållandet mellan ämne och ämnesdidaktik samt mellan lärandemål och litteratur inte är tydligt ur ett progressionsperspektiv, särskilt i kurserna Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv (delkurs 2 i Svenska som andraspråk 1) och Det svenska språkets struktur i ett kontrastivt perspektiv (delkurs 3 i Svenska som andraspråk 2). De båda lärandemålen i den förstnämnda delkursen handlar om det "svenska språkets struktur i ett kontrastivt perspektiv" vilket är titeln på den senare delkursen och innehållet tar upp ämnesteoretiska studier i grammatik, fonetik och semantik samt ämnesdidaktiska perspektiv. Litteraturen i kursen täcker i första hand uttal och ordförråd och i mindre grad grammatik, medan det helt saknas litteratur om semantik. Den senare, fördjupande delkursen har tre specifika lärandemål om fonetik och uttalsundervisning och tre mer allmänna mål om svenskans drag. Innehållet i den delkursen tar upp kunskaper i grammatik och fonetik samt didaktiskt fokus på uttal, medan litteraturen till största delen handlar om grammatik – såväl typologiskt som ur ett andraspråksperspektiv. Litteraturen om fonetik är delvis densamma som i den grundläggande kursen och medan det specifika målet om uttalsundervisning finns i den fördjupande delkursen, så ligger Tomas Riads "Uttalsundervisning för unga" i den grundläggande delkursen. Här finns således oklarheter med avseende på progression.

Bedömargruppen ser positivt på att den sista ämnesterminen innehåller två vetenskapliga arbeten varav det ena ska förbereda för det andra. I ansökan framgår det dock inte riktigt hur dessa två delkurser bygger på varandra. Kursplanen skiljer på "självständigt arbete" i delkurs 1 och "examensarbete" i delkurs 2. I lärandemålen är det dock endast informationssökning i delkurs 1 och koppling till pedagogisk-didaktiska perspektiv i delkurs 2 som skiljer mellan dem. Dessa lärandemål finns angivna i ansökan men i kursplanen anges endast lärandemålen för hela kursen, det vill säga för delkurs 1 och delkurs 2 tillsammans. I innehållsbeskrivningen är det självständiga arbetet en litteraturstudie, men samtidigt en forskningsplan för examensarbetet. Där nämns också vetenskapligt skrivande, vilket inte tas upp i innehållet för examensarbetet. Vid intervjuerna framkom att delkurserna egentligen är examensarbete 1 och 2 samt att dessa utgör en progression. Bedömargruppen menar att denna progression måste synliggöras i kursplanen och att innehållet måste tydliggöras.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att de beskrivna otydligheterna vad avser kursinnehåll, kursmål och litteratur samt därmed progressionen mellan kurserna medför att det inte kan säkerställas att studenterna på den tilltänkta utbildningen uppnår de examensmål som rör ämneskunskaperna. Därför blir omdömet Inte tillfredsställande.