Bedömning med motivering Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Bedömargruppen anser att inte alla bedömningsgrunder inom det här bedömningsområdet är uppfyllda. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätets kvalitetssystem har flera starka sidor men riktar framför allt kritik mot de aspekter av verksamheten som gäller ansvarsfördelning, delaktighet och förutsättningar för engagemang samt hur information från kvalitetssystemet sprids. De utvecklingsområden som bedömargruppen har identifierat är av en sådan omfattning att hela bedömningsområdet bedöms som inte tillfredsställande.

Lärosätets kvalitetssystem är systematiskt uppbyggt med återkommande utvärderingar, inklusive utvärderingar med externa ledamöter för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Systemet relaterar till de övergripande mål och strategier som fastställts och kvalitetsarbetet är väl integrerat i verksamhetsplaneringen. De övergripande utvecklingsbehov som framkommer ur de olika uppföljningarna sammanställs i handlingsplaner på lärosätes- och institutionsnivå och blir på så sätt en del av verksamhetsplaneringen. Syftet är att ta till vara resultaten och att kvalitetssystemet utvecklas.

Kvalitetspolicyn är fastställd av högskolestyrelsen och är tillgänglig via både den externa och interna webben. Kvalitetspolicyn redogör för vilka styrdokument som kvalitetssystemet omfattar och vilka uppföljningar och externa granskningar som ingår på respektive utbildningsnivå. Den kvalitetsrapport som återkommer varje år innehåller sammanställningar av de utvärderingar och granskningar som genomförts.

Lärosätets profil – digitalisering och hållbarhet – har inte integrerats i kvalitetssystemet även om det förekommer i andra styrdokument. I kvalitetssystemet lyfts dialogformen särskilt fram och att dialogerna har betydelse både internt och när externa bedömare deltar i utvärderingar. Det finns fyra horisontella perspektiv som är övergripande områden och som ska beaktas vid uppföljningar.

I ett omfattande kvalitetssystem är det av vikt att ansvarsfördelningen är tydlig och att olika befattningshavares roller preciseras. Systematiska processer bör innefatta tydliga strukturer. Bedömargruppen anser att så inte är fallet och det går därför inte att bedöma om organiseringen är ändamålsenlig för sitt syfte.

Bedömargruppen anser inte heller att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal och studenter på alla nivåer. Lärosätet förefaller hantera området instrumentellt och det är oklart hur icke-svenskspråkiga medarbetare och studenter inkluderas i kvalitetsarbetet.

Det bedömda kvalitetssystemet har flera starka sidor:

• Kvalitetsarbetet är väl integrerat i verksamhetsplaneringen.
• Kvalitetssystemet är tillgängliggjort och i den årliga kvalitetsrapporten sammanställs vilka utvärderingar och granskningar som genomförts, vilket ger en god bild av lärosätets kvalitetsarbete.
• Kvalitetsrapporten ligger till grund för den relativt nyinrättade lärosätesövergripande handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete.
• Kvalitetsrapporten, handlingsplanen och arbetet med verksamhetsplanerna syftar till att ta till vara resultaten och på så sätt utveckla kvalitetssystemet.

• Lärosätet bör tydliggöra sin profil – digitalisering och hållbarhet – i kvalitetssystemet.
• Formerna för dialogerna bör ses över, eftersom de är ett bärande moment i kvalitetsarbetet.
• De övergripande horisontella perspektiven bör användas mer systematiskt, för att de ska bidra mer i kvalitetsarbetet.
• Ansvarsfördelningen och rollerna i kvalitetsarbetet behöver förtydligas.
• Lärosätet bör se till att samtliga huvudområdesansvariga deltar i kvalitetsdialogerna.
• Det kollektiva beslutsfattandet mellan prorektor och dekaner, liksom formerna för hur processen ser ut om oenighet skulle uppstå, bör förtydligas.
• Lärosätet bör inkludera sin profil – digitalisering och hållbarhet – i kvalitetssystemet innan ytterligare akademiska organ inrättas. Systematiska processer som understödjer delaktigheten bör också tas fram.
• En språkpolicy bör tas fram, för att främja delaktigheten för icke-svenskspråkiga medarbetare och studenter.
• Lärosätet bör se över systematiken i återföringen av utvärderingsresultat till olika intressenter, även om den årliga kvalitetsrapporten är ett gott exempel på återkoppling.