5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Bedömargruppens intryck utifrån underlagen är att studentkåren får ett adekvat, fullgott stöd från lärosätet för att kunna fullgöra sina uppgifter. Studentinflytandet med avseende på kvalitetssäkringsarbetet följs enligt dokumentet Anvisningar för uppföljning av studentinflytande upp två gånger om året på central nivå inom lärosätet, när rektor och kvalitetssamordnaren träffar studentkåren vid det ena tillfället och doktorandkommittén vid det andra tillfället. Vid platsbesök framgick det också att studentinflytandet upplevs som gott och att lärosätets ledning hörsammar studenternas och doktorandernas åsikter på ett tillfredsställande sätt. I student- och doktorandinlagorna uttrycks viss kritik mot bland annat doktorandernas möjligheter att påverka forskarutbildningen och introduktionen av nya studentrepresentanter. Bedömargruppens intryck från platsbesöken är att både doktorander och studenter överlag är nöjda med sin utbildning och studiesituation, även om det finns en förbättringspotential inom vissa områden.

Bedömargruppens intryck bland annat från platsbesök är att det inom vissa områden finns en bristande överensstämmelse mellan vad som påstås i självvärderingen och hur det är i verkligheten. Exempelvis förefaller introduktionen av nya studentrepresentanter och informationen till studenter och doktorander om lärosätets organisation och kvalitetsarbete inte vara fullt så välfungerande i praktiken som det framställs i självvärderingen. Ett problem som nämns i både student- och doktorandinlagorna och vid platsbesök är svårigheterna att värva representanter till studentkåren och till olika organ inom lärosätet. Bedömargruppen uppfattade dock vid platsbesök att lärosätesrepresentanter bland annat på institutionsnivå är medvetna om problemet och strävar efter att öka intresset bland studenterna och doktoranderna. Det är också bedömargruppens uppfattning att studentinflytandet på hög organisatorisk nivå inom lärosätet fungerar väl och att student- och doktorandrepresentanterna förefaller vara fullt ut involverade i diskussionerna inom de centrala, lärosätesgemensamma organen.

Däremot är studentinflytandet på institutions- och programnivå mer av ett utvecklingsområde. Det framgår av underlagen att det finns lärare som tenderar att bortse från den återkoppling som ges från studenterna, och i studentinlagan nämns att en del utbildningsföreningar har erfarenhet av att inte bli lyssnade på av institutionsledningen. Bedömargruppen skulle välkomna ett mer systematiskt integrerande av studentinflytandet på alla nivåer inom lärosätet, för att underlätta studentrepresentanternas arbete. Det framkom vid platsbesök att studenterna i större utsträckning skulle kunna involveras i utformningen av utbildningsprogram. Bedömargruppen vill i det här sammanhanget även påtala att doktorandrepresentanter med fördel skulle kunna bjudas in till ämnesföreträdargruppens möten. Svårigheter med att värva studentrepresentanter är ett vanligt problem vid svenska lärosäten och fastän student- och doktorandinflytandet på framför allt lägre nivåer inom lärosätet skulle kunna ske med större systematik, anser bedömargruppen att studenternas och doktorandernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning är generellt sett tillräckliga.

Bedömargruppen ser introduktionen av nya studentrepresentanter som ett utvecklingsområde, så till vida att den verkar vara mycket beroende av engagemanget från det aktuella organets ordförande och alltså inte sker systematiskt över hela lärosätet. Enligt vad som framgår i studentinlagan sprids också information om exempelvis kurser, resultat från kvalitetsgranskningar och olika slags beslut på ett ganska osystematiskt sätt inom lärosätet. Studentinlagan gör gällande att informationen ibland också är ofullständig och i en del fall svår att hitta på intranätet. Utifrån vad som framgår i underlaget ges för alla nytillkomna doktorander en introduktionskurs, men bedömargruppen är något oklar över om samtliga doktorander går kursen eller om det är något som beror på doktorandens handledare. Bedömargruppen vill påtala betydelsen av att lärosätet verkar för att öka studenternas och doktorandernas kunskap om vilka deras rättigheter är, på alla nivåer inom organisationen.

Det framgår i underlaget att både lärosätet och studenterna i likhet med bedömargruppen anser att kursvärderingar är ett viktigt instrument för kursutveckling, och att de är studenternas främsta möjlighet att utöva inflytande när det gäller kvalitetssäkringen av deras utbildning. Dock lider kursvärderingarna inte sällan av låg svarsfrekvens. Bedömargruppen noterar med tillfredsställelse att problemet tas på allvar vid lärosätet och anser att frågan gärna kan prioriteras ytterligare. En rekommendation från bedömargruppen är att studentrepresentanter bjuds in till diskussioner om vilka specifika frågor som kursvärderingarna ska ta upp, för att därigenom åstadkomma kursvärderingsfrågor som studenterna tycker är relevanta. På så sätt skulle förutsättningarna för en högre svarsfrekvens förbättras, och bedömargruppens intryck är att studentkåren ställer sig positiv till sådan studentmedverkan vid utformningen av kursvärderingarna. Likaså föreslår bedömargruppen att kursvärderingarna distribueras till studenterna vid kursens slut och under lektionstid, så att de kan genomföras när studenterna är på plats. Fast svarsfrekvensen hos kursvärderingarna vid lärosätet är att betrakta som ett utvecklingsområde, är detta ett välkänt problem vid flera av landets lärosäten och bedömargruppen ser positivt på att medvetenheten om betydelsen av kursvärderingar som ett verktyg för utveckling uppenbarligen är stor inom lärosätet.

Studenternas återkoppling till lärarna förefaller hanteras på ett överlag tillfredsställande sätt och bedömargruppens intryck utifrån underlaget är att studentrepresentanterna inkluderas på ett fullgott sätt i processen. Inte desto mindre finns det skillnader inom lärosätet när det gäller studenternas och doktorandernas inflytande över den egna utbildningen, enligt vad som framgick vid platsbesök. På grundnivå och avancerad nivå sker studentinflytandet företrädesvis genom kursvärderingar, medan inflytandet över den egna utbildningen och studiesituationen äger rum på ett mer genomgripande sätt på forskarnivå. Bedömargruppen kan dock konstatera utifrån underlaget att doktorandernas inflytande över sin studiesituation är i hög grad beroende av deras egna handledare, i och med att det är handledaren som i praktiken är den primära mottagaren av doktorandernas återkoppling. Det är bedömargruppens uppfattning att student- och doktorandinflytandet på kurs- eller programnivå är överlag välfungerande, även om ett visst mått av personberoende medför en något bristfällig systematik sett till lärosätet som helhet.

Något som i studentinlagan framställs som ett utvecklingsområde är doktorandernas val av senior granskare, det vill säga en anställd som agerar extra stöd åt doktoranden vid sidan om handledaren och examinatorn. Det är doktoranden själv som väljer senior granskare och valet ska göras senast två månader efter det att doktoranden har påbörjat sin forskarutbildning. I och med att doktoranden under den första tiden ofta inte har hunnit bli så pass bekant med personalen att någon lämplig senior granskare kan väljas av doktoranden själv, blir det enligt studentinlagan inte sällan så att handledaren föreslår en senior granskare åt doktoranden – fast idealet är att den seniora granskaren ska vara oberoende i förhållande till handledaren. Uppenbarligen är studentrepresentanterna medvetna om att det här är ett komplext problem att lösa, men bedömargruppen vill uppmuntra lärosätet att föra en diskussion med berörda och försöka komma fram till en så fördelaktig process för valet av extern granskare som möjligt. Det är ändå bedömargruppens uppfattning att det här systemet med extern granskare för doktoranderna överlag är välfungerande. Doktoranden träffar sin seniora granskare minst en gång om året i samband med uppdateringen av den individuella studieplanen, men även oftare än så om doktoranden så önskar. Vid platsbesök visade det sig att seniora granskare erbjuder stöd för doktoranderna i händelse av att ett handledarbyte blir aktuellt, men bedömargruppen menar att den seniora granskarens roll skulle kunna klargöras ytterligare för att åstadkomma rimliga förväntningar från doktorandernas sida. Inte desto mindre är det som nämnts bedömargruppens uppfattning utifrån platsbesök att de flesta doktorander är nöjda med systemet.

Bedömargruppen vill framhålla som ett utvecklingsområde de ofta återkommande förändringarna av mallen för doktorandernas individuella studieplan. Vid platsbesök framgick det att de återkommande förändringarna försvårar uppföljningen och att de individuella studieplanerna ibland är svåra att förstå. Utifrån underlaget är det också tydligt att doktoranderna ibland inte inser värdet av den individuella studieplanen, och syftet med den måste vara klart för doktoranden innan den skrivs under. Det ska för övrigt ha hänt att en doktorands första individuella studieplan skrevs under innan doktorandens anställningskontrakt startade och en sådan procedur är felaktig. Bedömargruppens uppfattning är att en mer långsiktig och systematisk plan för hanteringen av de individuella studieplanerna är önskvärd. Trots de nämnda svårigheterna förknippade med ofta återkommande ändringar av mallen för individuella studieplaner, kan bedömargruppen ändå utifrån vad som framgick vid platsbesök konstatera att uppföljningen av de individuella studieplanerna överlag förefaller fungera väl.

I studentinlagan framställs inkluderandet av icke-svensktalande medarbetare – exempelvis inresta doktorander – som ett utvecklingsområde, vilket bedömargruppen instämmer i. Det är ett faktum att myndighetsspråket ska vara svenska och att detta komplicerar strävandena att inkludera icke-svensktalande, men underlaget visar att studenter är frustrerade över att lärosätet inte verkar ha en mer utarbetad strategi för det här problemet fastän frågan tas upp med jämna mellanrum. Översättningar av exempelvis nämnders beslut saknas eller är svåra att hitta på lärosätets intranät. I underlaget framträder ett önskemål om att skapa kortfattade engelskspråkiga sammanfattningar av viktiga styrdokument och andra slags dokument som är relevanta för studenternas utbildningsmiljö, samt om att förbättra den engelska versionen av lärosätets webbplats. Bedömargruppen skulle välkomna ett mer systematiskt arbete för att underlätta för icke-svensktalande studenter och doktorander att delta fullt ut i lärosätets kvalitetsarbete, särskilt med tanke på att internationella samarbeten och internationella studenter tas upp i BTH:s vision och strategi 2021–2025 som viktiga inslag i verksamheten.

För övrigt kan bedömargruppen konstatera att en del av forskargrupperna är mycket små och därmed är det svårt att uppnå något vetenskapligt utbyte för doktoranden annat än med handledaren. Det här problemet är självfallet mycket svårt att avhjälpa, men bedömargruppen anser ändå att det förtjänar ett omnämnande. Å andra sidan noterar bedömargruppen utifrån det samlade underlaget att studenternas och doktorandernas informella inflytande över sin studiesituation överlag upplevs som tillfredsställande. Båda dessa inslag i verksamheten – förhållandevis små forskningsmiljöer och ett väl utvecklat informellt student- och doktorandinflytande – är typiska för små lärosäten. Bedömargruppen menar att det till synes välfungerande informella inflytandet kan betraktas som en god förutsättning för lärosätets studenter och doktorander att kunna påverka sin utbildning och studiesituation.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att kursvärderingar, uppföljningen av den individuella studieplanen, systemet med doktorandernas seniora granskare och det informella student- och doktorandinflytandet vid lärosätet är positiva inslag i verksamheten. Fast det också finns ett antal utvecklingsområden när det gäller bland annat dessa aktiviteter, menar bedömargruppen därför att student- och doktorandperspektivet är tillräckligt tillgodosett inom lärosätet.