Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att ansvarsfördelningen måste tydliggöras och att rollerna definieras tydligare för att det ska vara möjligt att bedöma om organiseringen är ändamålsenlig för sitt syfte. I ett så omfattande system riskerar det att bli otydligt vilket ansvar och vilka befogenheter olika funktioner har och var ärenden bereds. Systematiska processer bör innefatta tydliga strukturer. Allas ansvar riskerar annars lätt att bli ingens ansvar.

1. Styrning och organisation

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Bedömning med motivering: Inte uppfylld

Enligt självvärderingen ska kvalitetsarbetet vara integrerat i all verksamhet och på alla nivåer vid lärosätet. Medarbetarnas delaktighet beskrivs som grundbulten för lärosätets strävan att vara en lärande organisation. Dialoger mellan olika nivåer på lärosätet ska bidra till en ökad delaktighet, liksom återkommande seminarier och informationsmöten. Dessutom menar lärosätet att spridningen av uppföljnings- och granskningsresultaten till olika interna och externa intressenter bidrar till medarbetarnas delaktighet i verksamheten och dess utveckling.

Det framgår i Anvisningar för uppföljning av kurser att kursvärderingar med åtföljande kursrapport sprids till berörda intressenter och resultaten publiceras på Studentportalen. I Kvalitetsrapport 2020/2021 finns en sammanställning av genomförda uppföljningar av kurser, bland annat antalet kurser som har utvärderats och svarsfrekvensen på övergripande nivå. Under den aktuella perioden låg svarsfrekvensen på 35 procent.

Självvärderingen nämner medarbetarundersökningen från 2021, där erfarenheter av och synpunkter på kvalitetsarbetet redovisas, inklusive synpunkter på det utbildnings- och forskningsstöd som det gemensamma verksamhetsstödet erbjuder. Självvärderingen gör gällande att delaktigheten har ökat, men redovisar inte vilka specifika aktiviteter som har lett till ökningen eller vilket resultat som aktiviteterna har lett till.

I självvärderingen beskrivs flera fora för medarbetarna att delta i och att lärosätets ledning för en aktiv dialog med studenterna. Det förefaller alltså vara separata processer för medarbetarnas respektive studenternas och doktorandernas delaktighet. Enligt självvärderingen bidrar olika dialogfora – som regelbundet återkommande seminarier och öppna informationsmöten – till att främja en kvalitetskultur vid lärosätet. Om dialogerna som beskrivs som centrala i kvalitetssystemet är formella eller mer har karaktären av informella möten är dock något som inte framgår tydligt i underlaget, och inte heller vid platsbesök tydliggörs dialogernas status. Det är därför oklart för bedömargruppen på vilket sätt dialogerna bidrar till lärosätets kvalitetskultur. Rektors ledningsgrupp består av 30 personer, vilket bedömargruppen inte anser är optimalt för att främja dialog. Hur en ledning arbetar är inte oväsentligt; det sätter ofta standarden och blir därmed en förebild för hur övriga delar av organisationen arbetar. Ledningens betydelse för det allmänna debattklimatet och organiseringen inom lärosätet ska alltså inte underskattas. Om rektor vid sidan av ledningsgruppen har en mindre informell grupp omkring sig framkommer inte i dokumentation eller vid platsbesök, men eftersom det framkom vid platsbesök att informella möten är ett inte ringa inslag i verksamheten är det inte otänkbart.

Underlagen liksom platsbesöken beskriver inte heller hur dialogerna och delaktigheten präglas av att lärosätet har två campus eller hur lärare och studenter som inte har svenska som modersmål görs delaktiga. Icke-svenskspråkiga studenter, doktorander och medarbetare har svårt att bli delaktiga i kvalitetssystemet, även om platsbesöken visar att engelska talas om någon som deltar i ett möte inte talar svenska. Detta framgår även i studentinlagans beskrivning av doktoranderna. Bedömargruppen vill inte desto mindre framhålla betydelsen av att åtminstone sammanfattningar av centrala dokument översätts till engelska.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla systematiska processer som understödjer delaktigheten från både studenter, doktorander och medarbetare i kvalitetsarbetet. Vid platsbesök beskrevs att det förekommer informella möten mellan ämnesföreträdarna och dekanerna, som sedan resulterar i snabba beslut. Informella kontakter kan enligt bedömargruppen vara positiva och är vanligen oundvikliga i en liten organisation, men om dessa informella kontakter leder till beslut uppstår frågetecken om likabehandling och delaktighet från dem som det berör – exempelvis studenter och doktorander. Om det är så att snabba beslut enligt ovan ibland fattas som är av betydelse för utbildningen i fråga, vill bedömargruppen påminna om att studenternas rätt att vara representerade vid sådana möten är författningsreglerad.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet inte har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal och studenter på alla nivåer. Området förefaller hanteras instrumentellt genom olika former av verktyg som är olika för medarbetare och studenter och med få gemensamma dialoger. Bedömargruppen anser att det kan finnas fördelar med gemensamma dialoger för att bidra både till ökad delaktighet och till lärosätets kvalitetskultur. Hur de icke-svenskspråkiga studenterna och medarbetarna görs delaktiga i kvalitetsarbetet tas som nämnts inte heller upp på ett systematiskt sätt.

1. Styrning och organisation

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen ett ganska omfattande uppföljningssystem med tydliga kopplingar till mål och strategier. Det är många aktörer inblandade exempelvis i kursuppföljningar som görs av den kursansvariga, varpå analysen förmedlas till studenter och den programansvariga, samtidigt som varje kurs följs upp i dialog med dekanen. Om det finns behov upprättas en särskild åtgärdsplan för kursen. Kurser på forskarnivå genomgår liknande kursvärderingar och analysen tas där upp till diskussion med bland annat ämnesföreträdarna, vars ansvar är att vart tredje år uppdatera forskarutbildningsämnets allmänna studieplan. Enligt studentinlagan revideras mallen för de individuella studieplanerna för ofta, vilket leder till problem med att följa upp dem. Också vid platsbesök framkom detta. Bedömargruppen delar den uppfattningen, men bedömer att det relaterar till hur doktorandernas tid ska beräknas, vilket i sig kan vara komplicerat. Det är bedömargruppens uppfattning att den individuella studieplanen ska fokusera på avhandlingsarbetet och hur forskarstudierna framskrider, medan mer administrativa frågor och rutiner bör hanteras på annat sätt.

Analysen av programuppföljningarna som återkommer varje termin diskuteras vid höstterminens uppföljning mellan prorektor, dekanerna och den programansvariga, medan vårterminens uppföljning först genomförs med prefekten eller utbildningsledaren och därefter med prorektor och dekanerna. Det framkom vid platsbesök att de huvudområdesansvariga som också är prefekter deltar i uppföljningen, medan de som inte är det får information först efter mötena. Baserat på diskussioner och resultatet från den senast genomförda externa granskningen omsätts uppföljningen i en uppdaterad utvecklingsplan för programmet.

Bedömningarna i samband med den externa granskningen vart sjätte år – som bland annat grundas på ett slumpvist urval av uppsatsarbeten – diskuteras med den programansvariga, prefekten och studenterna, varpå resultaten av granskningen och den åtföljande diskussionen omsätts i en handlingsplan för programmet som beslutas av prorektor och dekanerna tillsammans. Samtliga doktoranders individuella studieplaner följs upp av fakultetens dekan.

Självvärderingen framhåller att högsta ledningens deltagande i de olika uppföljningarna är betydelsefullt, för att resultat från kvalitetssystemet kan tas om hand på en lärosätesgemensam nivå. Ledningens dialoger med de ansvariga på lägre nivå i organisationen ger sammantaget underlag för det strategiska arbetet, vilket kommer till uttryck i lärosätets gemensamma handlingsplan.

Inom ramen för kvalitetsområdet säkring av kvalitetssystem i kvalitetssystemet sker bland annat återkommande kvalitetsdialoger mellan kvalitetssamordnare och verksamhetsstödet. Genom kvalitetsdialogerna samlas synpunkter och förbättringsförslag in över själva genomförandet av uppföljningsprocesserna. I lärosätets gemensamma handlingsplan som infördes 2020 redovisas eventuella insatser. Det är också tydligt i BTH:s verksamhetsmål 2022–2024 att kvalitetsarbetet på central nivå har integrerats med de nya verksamhetsmålen, vars syfte är att vara ett stöd i att utveckla verksamheten.

Bedömargruppen konstaterar att den senaste kvalitetsrapporten innehåller en sammanställning av vad som har gjorts och vad som behöver utvecklas. Utvecklingsarbetet redovisas också i lärosätets relativt nyinrättade handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete. Lärosätet arbetar aktivt med att resultaten ur kvalitetssystemet tas till vara systematiskt, och det arbetet har också lett till att exempelvis ämnesföreträdarrollen inrättats för att tydliggöra ansvaret för kvalitetsarbetet inom forskarutbildningen. Framledes rekommenderar bedömargruppen att lärosätet i högre utsträckning bör tydliggöra hur de olika utvecklingsinsatserna integreras i arbetet.

Sammantaget bidrar kvalitetsrapporten, handlingsplanen och arbetet med verksamhetsplanerna till att resultaten tas till vara och att kvalitetssystemet utvecklas. Även om bedömargruppen skulle välkomna en tydligare konkretisering av genomförandet när det gäller de olika utvecklingsinsatserna i dokumenten, ger underlagen belägg för att resultat från kvalitetssystemet kommer till adekvat användning i verksamheten.

1. Styrning och organisation

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Bedömning med motivering: Inte uppfylld

I självvärderingen framgår det att Riktlinjer för styrdokument vid BTH syftar till att åstadkomma tydlighet och lättåtkomlighet vad gäller kvalitetssystemets delar och systemet som helhet. Riktlinjerna finns även tillgängliga för medarbetare på lärosätets webbplats. Den lärosätesgemensamma och årliga kvalitetsrapporten publiceras också på den externa webbplatsen och sprids inom lärosätet till bland annat styrelsen och chefer på olika nivåer, vilket är positivt enligt bedömargruppen. Information om olika granskningsresultat sprids även genom det fakultetsövergripande utbildningsrådets verksamhet.

Studenter och doktorander liksom studentkåren och de utbildningsföreningar som finns vid lärosätet informeras på olika sätt om resultaten från kurs- och programuppföljningar. Vid platsbesök framgick det att studenterna verkar känna till att det finns information, men att de ofta behöver fråga lärarna om var den finns. Bedömargruppens intryck från platsbesöken är att externa ledamöter i exempelvis programutskotten inte informeras om resultat från olika granskningar, åtminstone inte i form av skriftliga underlag.

En utmaning för lärosätet är att även icke-svenskspråkiga studenter och anställda ska kunna engagera sig i kvalitetsarbetet och ta del av resultaten. I studentinlagan framhålls att flera doktorander inte behärskar svenska och att de därmed har svårt att ta till sig information om och resultatet av kvalitetsarbetet. Vid platsbesök hänvisades till att det i kommunikationspolicyn finns en språkpolicy för lärosätet. Bedömargruppen konstaterar att så inte är fallet. Inte heller i BTH:s språkguide finns en språkpolicy för icke svenskspråkiga medarbetare och studenter. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att ta fram en språkpolicy som stöd för att information om och resultatet av kvalitetsarbetet tillgängliggörs även för icke-svenskspråkiga anställda och studenter.

På ett övergripande plan konstaterar bedömargruppen att lärosätet använder en rad olika kanaler för att nå olika intressenter både internt och externt. Även om den årliga kvalitetsrapporten är ett gott exempel saknar bedömargruppen en systematik i återföringen av utvärderingsresultat till bland annat externa samarbetspartner, externa ledamöter i olika utskott och icke-svenskspråkiga medarbetare. Enligt vad som framgår i studentinlagan sprids heller inte information om exempelvis kurser, resultat från kvalitetsgranskningar och olika slags beslut på ett likartat sätt inom lärosätet. Bedömningsgrunden kan därför inte anses vara uppfylld.

2. Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

Bedömargruppens sammanfattande bedömning av bedömningsområdet är att det är tillfredsställande. Lärosätet arbetar systematiskt med att säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningens behov genom tydliga processer och rutiner som är knutna till både rekryterings- och kompetensutvecklingsarbetet.

Lärosätet arbetar med att säkerställa att den undervisande personalen ska kunna utveckla sin pedagogiska kompetens. Genom anställningsavtalen har medarbetare med läraranställning på lärosätet rätt till både pedagogisk och ämnesmässig kompetensutveckling upp till tio procent av sin arbetstid. Lärosätet har också meriteringsanställningar som stimulerar till utveckling av ämneskompetensen och har sedan 2017 också haft karriärtjänster som bygger på pedagogisk kompetens. Lärosätets arbete med kontinuerlig kompetensutveckling stödjs av individuella kompetensutvecklingsplaner som utgår från medarbetarsamtal, men bedömargruppen konstaterar att det verkar saknas ett system som säkerställer att samtliga medarbetare genomför sådana medarbetarsamtal. Lärosätet bör arbeta vidare med att synkronisera planering och utveckling av strategier för kompetensförsörjningen mellan institutionsnivå och lärosätesnivå samt ha större fokus på utvecklingen av personalens ämneskompetens. Lärosätet har tillfredsställande resurser för undervisning i form av infrastruktur, studentstöd och undervisningsresurser samt har bra system för att kunna fånga upp behov av förändringar och mer stöd. Både formella och informella möten mellan lärare, studenter och stödpersonal används. Däremot kan lärosätet bli bättre på lättillgänglig och systematisk information till studenter och doktorander.

Lärosätet har flera rutiner och processer som ger stöd åt arbetet med att stötta och följa upp studenternas förutsättningar för att kunna genomföra sin utbildning inom planerad studietid. Bedömargruppen noterar samtidigt att doktorandernas väg genom utbildningen inte beskrivs lika tydligt som studenternas, varken i självvärderingen eller vid platsbesök. Det anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande övergripande styrkor:

• Det finns väl utformade styrdokument som säkerställer kvaliteten i rekryteringsprocesserna.
• Lärosätet gör det möjligt för pedagogisk meritering hos den individuella medarbetaren.
• Det finns en struktur som stödjer studenter med särskilda behov och som innefattar bland annat en särskild samordnare, språkverkstad och uppföljning av studieprestationer genom den programansvariga.
• Lärosätet har välfungerande rutiner som säkerställer lämpliga lärområden.
• Det finns ett välfungerande stöd i form av infrastruktur som bibliotek och itstöd.
• Säkerställandet av en trygg och inkluderande miljö fokuseras vid lärosätet.

Bedömargruppen rekommenderar särskilt lärosätet att utveckla följande områden:

• En bättre balans mellan vetenskaplig och pedagogisk kompetens hos den undervisande personalen bör infinna sig.
• En systematisk planering av varje enskild lärares kompetensutveckling bör utvecklas genom att utveckla den individuella utvecklingsplanen.
• Det bör säkerställas att samtliga medarbetare genomför utvecklingssamtal, förutom medarbetarsamtal.
• Lärosätet bör utveckla det systematiska arbetet med att följa upp doktorandernas studiesituation.
• Riktlinjerna för doktorandernas individuella studieplan behöver gås igenom.
• Lärosätet bör gå igenom sin digitala informationsstrategi så att den tydligt riktar sig till doktoranderna, studenterna och deras utbildningar.

2. Förutsättningar

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Bedömning med motivering: Uppfylld

I lärosätets Vision och strategi 2021–2025 understryker lärosätet betydelsen av internationell spetskompetens för att bidra till att nå målet om en digital och bärkraftig omställning. I ett tillägg står det att lärosätets övergripande mål är att ha attraktiva professionsinriktade utbildningar som fokuserar på samhällets framtida behov och utmaningar, och de genomförs i nära samverkan med omgivningen. För att uppnå det strävar lärosätet efter att lärarna ska ha god ämneskompetens, god ämnesdidaktisk kompetens, vetenskaplig excellens och pedagogisk skicklighet. Dessutom preciserar lärosätet att spetskompetens inom institutionens forskningsområden behövs, liksom även kompetens inom yrkesutbildningens områden. Det är rektor som har det överordnade ansvaret för att institutionen har rätt och tillräcklig kompetens, medan prefekterna och enhets- och avdelningscheferna har ett viktigt praktiskt ansvar för att följa upp bedömningen av kompetensen och kompetensbehovet. Denna uppföljning sker genom verksamhetsplaner, kompetensplaner och utvecklingssamtal med enskilda medarbetare.

I självvärderingen och vid platsbesök beskriver lärosätet de processer och rutiner i rekryterings- och kompetensutvecklingsarbetet som genomförs för att säkerställa och utveckla lärarnas kompetens. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har utarbetat riktlinjer för att bedöma pedagogisk kompetens vid anställning – Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola – samt att rekryteringsgrupperna ska ha minst en pedagogiskt sakkunnig och en vetenskapligt sakkunnig.

Varje institution har en kompetensförsörjningsplan som innehåller den nuvarande personalsituationen, kommande förändringar i personalgruppen och behov av nyrekrytering. Kompetensförsörjningsplanen följs upp inom ramen för lärosätets budgetprocess och genom rektors verksamhetsdialog. Bedömargruppen saknar ändå en fullständig bild av lärosätets långsiktiga kompetensbehov och hur satsningar och anställningsformer kan kopplas till lärosätets överordnade strategier.

Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet självt påpekar att det finns ett visst behov av utveckling av rutiner och processer. I självvärderingen står det att lärosätet arbetar för att lärarna ska besitta god ämnesmässig och ämnesdidaktisk kompetens med strävan mot vetenskaplig excellens och pedagogisk skicklighet. Bedömargruppen är osäker på om målet nås genom de förutsättningar för uppföljning av kompetensbehov, de kvalifikationskrav och den lärarsammansättning som beskrivs. Huvuddelen av beskrivningen består nämligen av att säkerställa pedagogisk och professionell kompetens (från arbetslivet), medan lärosätet skriver mindre om vikten av att säkerställa akademisk kompetens. Den i självvärderingen omnämnda forskarhandledarkursen som utgör en förberedelse för att bli docent ser dock bedömargruppen positivt på. Bedömargruppen noterar också att en god balans mellan akademisk och professionell kompetens framhålls i självvärderingen, men är bekymrad över om omfattningen av pedagogisk och professionell kompetensutveckling sker på bekostnad av forskning. Akademisk kompetens och ämneskompetens ska enligt bedömargruppen underbyggas genom kvalitet i forskning. I självvärderingen redogör lärosätet för att den totala tillgången på vetenskaplig personal med doktorsexamen är något begränsad. Bedömargruppen har förståelse för att det kan leda till att det vetenskapliga synsättet inte prioriteras i tillräcklig grad av alla med utbildningstjänster.

Lärosätet har tillsatt tjänster i enlighet med högskoleförordningen: professor (biträdande professor), lektor (universitetslektor) och biträdande lektor (biträdande universitetslektor). Anställning av förste universitetsadjunkt har som syfte att främja möjligheten för meritering med tonvikt på pedagogisk kompetens, och lärosätet införde den tjänstekategorin för att främja en god utbildningsmiljö av hög kvalitet. Bedömargruppen noterar dock att det för närvarande bara finns en förste universitetsadjunkt vid lärosätet.

För att säkerställa att lärosätets samlade kompetens utvecklar sig i takt med institutionens behov, har lärosätet också infört strategiska tjänster och karriärmöjligheter i sitt anställningssystem. För att knyta till sig personer med särskild kompetens, kan personer med sin huvudsakliga anställning utanför lärosätet anställas som professor, universitetslektor eller universitetsadjunkt beroende på bakgrund och meriter. Från februari 2022 utlyser lärosätet också tjänsten tekniklektor som är en tjänst som lägger tonvikten vid strategiska kunskaper och yrkeskompetens från näringslivet och offentlig sektor. Det är något oklart om det ställs krav på specifik pedagogisk kompetens vid tillsättning av de här tjänsterna. Bedömargruppen menar att lärosätet borde förtydliga kravet på pedagogisk kompetens i alla dessa tjänster med tanke på att säkerställa kvalitet i utbildningarna.

Tillsättningen av docenter är ett viktigt led i institutionens kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå. I självvärderingen och vid platsbesök preciserade lärosätet att huvudhandledarna för forskarstudenterna ska minst vara docenter. Även om lärosätet uppger att befordran till docent är mycket viktigt för lärosätet, framgår det inte tydligt om kandidaterna får någon speciell anpassning/program för att kunna ansöka om befordran.

Lärosätet har bra processer och rutiner för att följa upp kompetensbehovet, och bedömargruppen ser positivt på att lärosätet planerar en genomgång av professionsmiljön som en del av den externa granskningen av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå i nästa sexårsplan, och att det redan pågår extern granskning av professionsmiljöernas samlade kompetens i forskarutbildningen.

I självvärderingen och vid platsbesök kom det fram att lärosätet arbetar aktivt och kontinuerligt med att utveckla de anställdas ämnesmässiga och ämnesdidaktiska kompetens. Alla medarbetare med lärartjänst har i förhållande till gällande arbetstidsavtal möjlighet och ansvar för att kontinuerligt följa utvecklingen inom sitt aktuella ämnes- och vetenskapsområde. Det kommer också fram att i ett flerårsperspektiv ska medarbetarna ha både möjlighet och skyldighet att delta i forsknings- och utvecklingsarbete på den institution de tillhör minst tio procent av sin arbetstid, och att behovet av kompetensutveckling diskuteras i medarbetarsamtal med den närmaste chefen.

Enligt självvärderingen svarade 87 procent i den senaste medarbetarundersökningen att de hade haft medarbetarsamtal med sin närmaste chef. Bedömargruppen noterar att 13 procent uppger att de inte har haft något medarbetarsamtal och vill här framhålla betydelsen av att alla anställda får möjlighet att samtala om och planera för sin egen kompetensutveckling med närmast överordnade.

Lärosätet strävar efter att undervisningen ska bedrivas av disputerade lärare med hög pedagogisk kompetens, hög samarbetsförmåga och att undervisningen ska vara forskningsbaserad. För att kunna uppfylla kompetenskravet erbjuder lärosätet interna kurser i högskolepedagogik och forskningshandledarkurser som den enskilda läraren kan delta i. I självvärderingen kommer det fram att lärosätet i förhållande till Anvisningar för uppföljning av pedagogisk utveckling följer upp lärarnas deltagande i kompetenshöjande kurser och seminarier minst en gång om året. Det är något oklart om den uppföljningen är på individnivå med tanke på att alla inte genomför medarbetarsamtal. Bedömargruppen noterar att det inte kommer tydligt fram hur lärosätet följer upp vem som tar, och bör ta, dessa kurser för att uppnå ett minimikrav på pedagogisk baskompetens.

Bedömargruppens helhetsbedömning är att lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens behov.

2. Förutsättningar

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Genom anställningsavtalen har medarbetare med läraranställning på lärosätet rätt till både pedagogisk och ämnesmässig kompetensutveckling upp till tio procent av sin arbetstid. En individuell plan för kompetensutveckling tas fram i enskilda medarbetarsamtal med prefekten. Lärosätet beskriver fem kategorier av aktiviteter för pedagogisk utveckling. De kommuniceras till medarbetarna genom en årlig pedagogisk plan och består av kurs- och utbildningsverksamhet, seminarieverksamhet, erfarenhetsutbyte, interna pedagogiska utvecklingsprojekt samt förmedling av nya fynd som är knutna till högskolepedagogik nationellt och internationellt. Även om det framgår av Anvisningar för uppföljning av pedagogisk utveckling hur den överordnade uppföljningen går till, menar bedömargruppen att det är ett viktigt utvecklingsområde för lärosätet. Det finns behov av en heltäckande översikt över vilka och hur många som deltar i aktiviteterna som ska främja pedagogisk utveckling. Det behövs också en plan för hur lärosätet säkerställer utveckling av ämneskompetensen. Bedömargruppen påpekar att 87 procent av de anställda genomför medarbetarsamtal, och efterlyser därför en plan som tar höjd för kompetensutveckling för alla lärare.

Från februari 2022 uppmanar lärosätet alla nyanställda lärare eller personal som har undervisningsplikt i sin doktorstjänst att genomföra en 18 timmars introduktionskurs i pedagogisk baskompetens. Lärosätet uppmanar också, enligt självvärderingen, de anställda att genomföra en kurs i högskolepedagogik för att kunna ingå i forskarutbildningen. Bedömargruppen menar att lärosätet har en utvecklingspotential också när det gäller det här området, även om det i underlaget ingår bland annat riktlinjer gällande kraven för att bli utnämnd till docent. Lärosätet uppmanar de anställda att vidareutbilda sig i högskolepedagogik och pedagogisk baskompetens, men ställer enligt självvärderingen inga krav på att de ska göra detta. Bedömargruppen är också bekymrad över vilka kompetensutvecklingsmöjligheter de anställda har som inte genomför något medarbetarsamtal.

Lärosätet har meriteringsanställningar som stimulerar till ämnesmässig utveckling, och har sedan 2017 också haft karriärtjänster som utgår från pedagogisk kompetens, nämligen förste universitetsadjunkt och biträdande professor. Anställningarna är tänkta som motivation till pedagogisk meritering för den individuella medarbetaren, samt att de ska främja en miljö som bidrar till pedagogisk utveckling. Lärosätet påpekar att intresset för meriteringsanställningarna är litet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att överväga åtgärder och incitament för att öka intresset för meriteringsanställningarna.

Lärosätet ser ett behov av att skapa bättre förutsättningar, strukturer och systematik för att öka antalet universitetsadjunkter som vill meritera sig till förste universitetsadjunkt. Bedömargruppen ser därför positivt på att lärosätet nu har beslutat att de vill utveckla ett ettårigt meriteringsprogram med målet att få fler att söka befordran till förste universitetsadjunkt.

Varje institution har anställd en utbildningsutvecklare på minst tio procent av sin tjänst. Det framgår av Arbetsbeskrivningen för utbildningsutvecklare att utbildningsutvecklarens viktigaste uppgift är att fånga upp lärarnas önskemål och frågor om utbildningsutveckling, utbildningskvalitet, pedagogisk meritering, seminarieverksamhet genom nya och reviderade processer och riktlinjer samt utveckling av nya digitala verktyg. Enligt beslutsdokumentet Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen tilldelas alla doktorander som har undervisningsuppdrag i sin tjänst en undervisningsmentor som är rådgivande i planering och genomförande av doktorandens undervisning. Bedömargruppen anser att det kan vara viktiga resurser för att förbättra kvaliteten på utbildningarna, men information som gavs vid platsbesök antyder att det kan finnas behov av en utvärdering av reglerna.

Sammanfattningsvis är bedömargruppens uppfattning att lärosätet erbjuder forskningsbaserad undervisning och har anställda med hög pedagogisk kompetens och samarbetsförmåga. I självvärderingen och vid platsbesök kom det fram att lärosätet säkerställer en främjande miljö genom att kräva pedagogisk kompetens vid anställningar, erbjuda tid för kompetensutveckling både ämneskompetens och pedagogisk kompetens, erbjuda mötesplatser och forum för pedagogisk utveckling, erbjuda pedagogisk vidareutbildning och befordran samt karriärmöjligheter som bygger på både pedagogisk kompetens och ämneskompetens. Lärosätet säkerställer effektiva arbetsformer genom adekvat administrativt stöd och effektiva digitala lösningar för undervisning.

2. Förutsättningar

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Enligt självvärderingen, studentinlagan och platsbesök säkerställer lärosätet och följer upp att infrastruktur, stödfunktioner och undervisningsresurser/läranderesurser är ändamålsenliga och effektiva på flera sätt. Enligt självvärderingen använder lärosätet verksamhetsdialogerna för att säkerställa resurser i form av infrastruktur och studentstöd, då behoven gällande exempelvis administrationen och biblioteket diskuteras. Eventuella förslag på åtgärder skrivs in i lärosätets verksamhetsplan. Studenter och doktorander har möjlighet att komma med synpunkter och ge återkoppling på infrastruktur och stödsystem genom dialog med programansvariga och genom att svara på enkätundersökningar som är knutna till programutvärderingarna. De inlämnade synpunkterna och behoven följs upp regelbundet. Bedömargruppen anser att lärosätet har bra system, processer och dialoger som ger stöd åt arbetet, och menar att det är en av lärosätets styrkor.

Behovet av infrastruktur och stödsystem diskuteras i olika arbetsgrupper utsedda av råd för lokaler och infrastruktur, vilket framgår av Anvisning för uppföljning av lokalförsörjning och gemensam infrastruktur. Enligt synpunkter från studenterna behandlas arbetet i arbetsmiljökommittén. Studenterna påpekar i sina synpunkter i självvärderingen att de upplever att de blir behandlade som likvärdiga medlemmar av kommittén och att deras synpunkter tas tillvara. Lärosätet genomför tematiska utvärderingar som initieras och analyseras internt eller externt, och lärosätet tar emot expertråd och ger synpunkter genom att delta aktivt i nationella nätverk. I BTH:s kvalitetssystem. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring beskriver lärosätet uppföljningen schematiskt.

Lärosätet beskriver en väl utvecklad infrastruktur som är anpassad till de olika utbildningarna inom it, teknik och hälsa. Det framgår att lärosätet har en gemensam infrastruktur som är anpassad till undervisningsmetoder som decentraliserad undervisning och hybridundervisning samt att kvaliteten säkerställs genom Anvisning för uppföljning av lokalförsörjning och gemensam infrastruktur. Vid platsbesök framkom dock att både studenter och lärare menar att campus Karlshamn har bättre undervisningsmiljöer än campus Karlskrona. Ändå visade platsbesöken att studenterna överlag är nöjda med undervisningsmiljön och tillgången till digitala verktyg och it-stöd på hela lärosätet.

Bedömargruppen känner till att lärosätet arbetar med de två campusen på en strategiskt överordnad nivå. Temat problematiseras därför inte vidare. Totalt sett bedömer lärosätet i självvärderingen att gemensamma miljöer, undervisningsmiljöer, specialrum och it-resurser är anpassade för utbildning på alla nivåer, vilket bedömargruppen håller med om utifrån det samlade underlaget.

För att kunna skapa goda ramar för utbildning menar bedömargruppen att god och tydlig information, särskilt till studenterna, är en viktig del av infrastrukturen. Enligt självvärderingen lägger lärosätet vikt vid att ge tidig och tydlig information. Studentinlagan och information som gavs vid platsbesök visar att studenterna får mycket muntlig information om stödsystemen, men att det kan vara svårt att hitta den skriftliga informationen på webbplatsen. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att utveckla en digital informationsstrategi som är särskilt inriktad mot studenter och doktorander, för att säkerställa en lättillgänglig och systematisk information.

I självvärderingen ger lärosätet ett exempel på hur de samarbetar med hälsovården för att säkerställa att de praktikplatser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som är knutna till sjukvårdsutbildningen är av god kvalitet och ger den kompetens som är nödvändig för att kunna utöva yrket. Det framgår av studentinlagan och platsbesök att studentkåren får in många klagomål från studenter om handledare som behandlar dem dåligt eller om bristfällig arbetsmiljö. Studenterna berättar också om att enskilda studenter inte får något erbjudande om VFU-placering över huvud taget. Bedömargruppen vet att det är en nationell utmaning och att det inte nödvändigtvis är lärosätet som ansvarar för dessa utmaningar, men det måste likaväl tas upp eftersom lärosätet ansvarar för att studenterna erbjuds en utbildning av hög kvalitet utifrån ramar som gör det möjligt att nå aktuella lärandemål.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl beskrivet system för att säkerställa att studiemiljöarbetet går i rätt riktning. I Vision och strategi 2021–2025 påpekades det att lärosätets medarbetare och studenter tillsammans skapar en god lärande- och arbetsmiljö. Enligt självvärderingen följer arbetsmiljökommittén upp att det systematiska arbetsmiljöarbetet med uppföljningen av om studenternas fysiska och psykosociala arbetsmiljö genomförs enligt Regler för arbetsmiljöarbetet vid Blekinge Tekniska Högskola. Bland annat beskrivs rollen och uppgifterna för studentarbetsmiljöombudet där. Lärosätet har väldigt många olika formella och informella kontakter med studenterna. Enligt studentinlagan och platsbesöken upplever studenterna att deras synpunkter betraktas som viktiga för ledningen och lärarna. Däremot är det svårt och utmanande att få studenterna att engagera sig i studentdemokrati, studentföreningar och därmed delta i lärosätets kvalitetsarbete. Även om det bristande studentengagemanget är en genomgående nationell och internationell utmaning, rekommenderar bedömargruppen lärosätet att genomföra åtgärder och incitament för att förbättra detta.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att de används på ett effektivt sätt.

2. Förutsättningar

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Lärosätet uppger i självvärderingen och vid platsbesök att det arbetas på flera sätt för att stödja och följa upp studenternas förutsättningar för att kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. Det görs till exempel genom krav på förkunskaper vid antagningen, studentvägledning, informations- och introduktionsaktiviteter och särskilt stöd som en kurs i studieteknik, stöd till studenter med funktionsnedsättningar och anpassade studieplaner. I Regler för arbetsmiljöarbetet vid Blekinge Tekniska Högskola framgår det också att ett samarbete finns med studenthälsan och företagshälsovården när det gäller utredningar av eventuella arbetsanpassade åtgärder för personer med funktionsvariation.

Lärosätet genomför uppföljning på både individuell nivå och gruppnivå, för att avgöra om det finns behov att ge särskilt stöd eller anpassning och det finns verktyg, som anpassad utbildningsplan och mentorsprogram. Lärosätet bedömer själv att processen ger goda förutsättningar för studenterna att genomföra utbildningen inom planerad studietid, men det framgår inte tydligt vilka processer och rutiner lärosätet syftar på. Bedömargruppen påpekar att det inte kommer fram hur lärosätet arbetar systematiskt med exempelvis krav på lärarstyrd tid, gruppstorlekar och gruppsammansättningar, varierande examensformer med mera. Vid platsbesök fick bedömargruppen ändå veta att enskilda utbildningsprogram arbetar väldigt bra med detta, till exempel sjuksköterskeprogrammet. Utifrån självvärderingen och information som gavs vid platsbesök är bedömargruppens intryck likväl att det finns en förbättringspotential när det gäller lärosätets överordnade genomförande och rutiner på området. Lärosätet bör till exempel använda informationen som finns i det studentadministrativa systemet – exempelvis uppföljning av studenternas studieresultat – på ett mer systematiskt sätt.

I självvärderingen och vid platsbesök kom det fram att lärosätet lägger stor vikt vid att ge studenterna tidig och tydlig information om studierna. Det sker under introduktionsveckan vid kursstart och på relevanta webbplatser. Information om enskilda kurser ges av den kursansvariga. Bedömargruppens intryck utifrån platsbesöken är att studenterna förefaller vara nöjda med den informationen. Det framgår också att lärosätet har en välfungerande dialog med studenterna om förbättringsåtgärder och andra synpunkter.

Platsbesöken och de insända underlagen lyfter fram goda exempel på studentstöd, till exempel mentorssystemet som används inom ingenjörsutbildningarna. Bedömargruppen är positiv till mentorssystemet och hoppas att lärosätet sprider det till alla studieprogram och genomför konkreta åtgärder och främjar incitament som kan motivera många studenter att ta på sig rollen som mentor för yngre studenter.

För doktoranderna beskriver lärosätet flera rutiner och processer där antagningsprocessen också kan omfatta antagningsprov som ett tillägg till intervjuer. I självvärderingen beskriver lärosätet flera introduktionsaktiviteter och en introduktionskurs för doktorander. Introduktionskursen är obligatorisk för några forskningsutbildningsområden, men inte för alla. Alla forskarstudenter ska enligt självvärderingen få en introduktion till utbildningen från institutionen, handledargruppen och olika stödfunktioner. Samlad information ska också finnas på särskilda webbsidor. Doktoranderna ska ha en godkänd individuell studieplan inom två månader efter kursstart som senare revideras och följs upp en gång om året enligt Rutiner för årlig uppföljning och beslut av individuell studieplan på forskarnivå. Det är dekanen som bedömer kandidatens utbildningsnivå och övriga kvalifikationer.

Utifrån vad som framgår av underlagen framstår för bedömargruppen informationen vid början av forskarutbildningen som ett utvecklingsområde, inte minst informationen om individuella studieplaner men också likabehandling och forskningsetik med mera. Bedömargruppens intryck är att den informationen förefaller vara i hög grad beroende av vilken handledare doktoranden har och att informationsarbetet för forskarutbildningen kan bli mer systematiskt.

Det framgår av årsredovisningen att lärosätet har många forskarstudenter som tar ut en licentiatexamen. Självvärderingen innehåller inga diskussioner om vad som är orsaken till det och vilka konsekvenser det har, men vid platsbesök kom det fram att detta i viss mån har att göra med graden av externfinansiering och att näringslivet lockar kandidaterna till arbetslivet. Bedömargruppen menar att lärosätet skulle stärka sin forskningsanknytning och sitt rykte om det genomförde åtgärder för att få fler kandidater att fullgöra en doktorsexamen.

Bedömargruppen menar att forskarutbildningen och förutsättningarna för att genomföra utbildningen inom planerad tid är ett utvecklingsområde för lärosätet. Forskarstudenterna ska själva välja en seniorgranskare som bland annat ska följa upp den individuella studieplanen och relationen mellan handledaren och doktoranden. I studentinlagan och vid platsbesök kom det dock fram att doktorander ofta inte har tillräcklig kännedom om de personer som kan vara aktuella som seniorgranskare så tidigt i sin utbildning (inom två månader), och att seniorgranskaren därför tenderar att bli en person som handledaren föreslår och kanske känner till sedan tidigare. Bedömargruppen konstaterar att målet med seniorgranskare är att ge ett neutralt stöd till doktoranderna, och menar att studentinlagans ifrågasättanden av om seniorgranskarens opartiskhet verkligen kan säkerställas genom dagens regler framstår som rimliga.

Det är likväl bedömargruppens uppfattning att lärosätet, genom rutiner och processer, säkerställer att studenter och doktorander får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

3. Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå samt för forskarutbildningen. Lärosätet säkerställer i tillräcklig omfattning att utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, samt säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Vidare anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och till viss del examinationer. Lärosätet använder också kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar för att förbättra och utveckla utbildningarna samt utifrån dessa genomföra adekvata åtgärder. Bedömargruppens uppfattning är dock att lärosätet inte säkerställer att granskningsresultat och åtgärder publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt. Sammantaget anser bedömargruppen inte desto mindre att bedömningsområdet är tillfredsställande.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande övergripande styrkor:

• Det finns tydliga processanvisningar för inrättande, utformande och avveckling av utbildningsprogram och kurser.
• Det finns ett väl etablerat system med projektkurser, som genomförs i samverkan med externa organisationer, samt program som bygger på problembaserat lärande. De är exempel på pedagogiska former som stödjer studenternas aktiva lärande, inklusive examination.
• En årlig mappning av kurser i relation till utbildningsmål utifrån förekomsten av undervisning och examination sker, vilken kan visa på möjligheter till kvalitetsförbättringar.
• Flera exempel ges på hur systemet med uppföljningar och granskningar har lett till åtgärder för att utveckla och förbättra utbildningarna.
• Den årliga lärosätesgemensamma kvalitetsrapporten ger en god överblick och är en tydlig styrka i kommunikationen av resultatet.

Bedömargruppen rekommenderar särskilt lärosätet att utveckla följande områden:

• En kvalitetssäkring av sambandet mellan forskning och utbildning bör göras, för att säkerställa att integration mellan forskning och utbildning sker i praktiken.
• Genomförandet och uppföljningen av studerandeaktiva former inom alla utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå bör ske mer systematiskt.
• Lärosätet bör använda på förhand kända och dokumenterade bedömningskriterier på alla kurser.
• Uppföljningsverktyg som exempelvis kurvärderingssystemet bör utformas utifrån ett mer ändamålsenligt fokus på kvalitetsutveckling.
• Lärosätet bör förbättra kommunikationen av granskningsresultat, särskilt till engelsktalande studenter och till externa intressenter, med stöd av en språkpolicy.

3. Utformning, genomförande och resultat

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Bedömargruppen noterar med tillfredsställelse att lärosätet har dokumenterade rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar. Det framgår av självvärderingen att lärosätets styrelse fattar beslut om inrättande av ett nytt huvudområde vid lärosätet enligt dokumenterade kriterier. Kriterierna var under uppdatering vid tidpunkten för självvärderingen och en processbeskrivning var utvecklad men ännu inte beslutad. En utsedd huvudområdesansvarig följer enligt självvärderingen upp huvudområdets kvalitetsnivå och utveckling, och styrelsen beslutar om avveckling av huvudområden.

Bedömargruppen konstaterar även att lärosätet har en tydlig och fungerande process för inrättande av utbildningsprogram, som beskrivs i Processbeskrivning Inrätta utbildningsprogram. En utvecklingsansvarig utses inför inrättande av ett nytt utbildningsprogram och utreder förutsättningarna för det föreslagna programmet. Dokumentationen sker enligt en fastslagen mall som bland annat omfattar mål, innehåll, pedagogik, kvalitetssäkring, aspekter kopplade till de så kallade horisontella perspektiven – det vill säga forskningsanknytning, samverkan, internationalisering och hållbar utveckling inklusive jämställdhet – samt resursbehov och finansieringsplan. Den utvecklingsansvarigas rapport är en begäran om inrättande av programmet och denna föredras i utbildningsutskottet inför beslut av prorektor och dekanerna. Därefter utvecklas en utbildningsplan enligt särskilda riktlinjer. Dokumentationen från fördjupningsspåren visar att den fastlagda processen för inrättande av program följs i praktiken.

Utifrån självvärderingen och den samlade dokumentationen anser bedömargruppen att lärosätet har tydliga rutiner, processer och ansvarsfördelning för uppföljning och nedläggning av program. Av Anvisningar för uppföljning av utbildningsprogram framgår bland annat att lärosätet, fördelat på två tillfällen per år med olika fokus, följer upp varje utbildningsprogram utifrån bland annat söktryck och statistiska mått, som kvarvaro och kvalitativa bedömningar av exempelvis forskningsanknytning. Den programansvariga har i uppgift att följa upp utbildningsprogrammets kvalitetsnivå och utveckling i förhållande till faktorer som ingår i de horisontella perspektiven. Vid uppföljningsmötena diskuteras den analys och de förslag på utvecklingsplan som den programansvariga har gjort. Varje år genomför lärosätet en programöversyn som enligt självvärderingen kan leda till att prorektor initierar en utredning som kan resultera i att ett program utvecklas, vilas eller avvecklas. Ett förslag om avveckling följer Processbeskrivning Avveckla utbildningsprogram och inleds med att den programansvariga fyller i en begäran om avveckling. I begäran ska ingå uppgifter om bland annat antalet kvarvarande studenter per termin, antalet studenter med studieuppehåll och skälen för avvecklingen. Prorektor och dekanerna fattar beslut efter behandling i bland annat utbildningsrådet.

För inrättande av en ny kurs finns enligt självvärderingen en tydlig ansvarsfördelning och en beslutad process. Begäran om inrättande görs av den ansvariga prefekten och beslutas av dekanen. Den ska enligt självvärderingen bland annat innehålla en motivering till förslaget och beskrivningar av vilka närliggande institutioner som konsulterats och hur berörda programansvariga involverats. Om behov av att avveckla en kurs uppstår, lämnar prefekten enligt självvärderingen in begäran om avveckling inför eventuellt beslut av fakultetens dekan. Också en sådan begäran ska innehålla en motivering till avvecklingen utifrån exempelvis kvalitet eller brist på lärarkompetens.

I Process vid inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå beskrivs hur inrättande samt avveckling av ett forskarutbildningsämne går till enligt fastställda, dokumenterade processer. Ett förslag på nytt forskarutbildningsämne ska bland annat innehålla en beskrivning av den tilltänkta forskarutbildningsmiljön, det potentiella underlaget av forskarstuderande, samverkanspartner och ett förslag till allmän studieplan. Vid förslag på avveckling av ett forskarutbildningsämne, ska ett förslaget bland annat innehålla en beskrivning av hur avvecklingen påverkar de forskarstuderande inom ämnet och strategiska överväganden. Beslut om både inrättande och avveckling fattas av dekanerna gemensamt. Bedömargruppen anser att det av självvärderingen och underlagen från fördjupningsspåren framgår att lärosätet har ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och avveckling av forskarutbildningsämnen.

Både forskarutbildningsämnen och utbildningsprogram är föremål för extern granskning vart sjätte år enligt BTH:s kvalitetssystem. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Resultaten från den externa granskningen är ett exempel på signaler som kan medföra att ett forskarutbildningsämne eller ett utbildningsprogram läggs ned.

Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt tydliga och ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Detsamma gäller för forskarutbildningen.

3. Utformning, genomförande och resultat

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Bedömning med motivering: Uppfylld

I BTH:s vision och strategi 2021–2025 framgår att lärandeformer ska utgå från studenternas behov, kunskaper och erfarenheter samt att utbildningarna ska vara studentcentrerade. I riktlinjerna för kursplanerna finns exempel på undervisningsformer och examinationer, där flera kan anses uppmuntra studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. I dokumentet Regler för examination på förberedande nivå, grundnivå och avancerad nivå vid BTH anges olika typer av examinationer, varav många bygger på studenternas aktiva roll, exempelvis klinisk examination och projekt.

Självvärderingen framhåller att olika stöd och infrastrukturer är betydelsefulla för att uppmuntra studenternas aktiva lärande, en bild som bekräftas vid platsbesök. Exempel på det är lärosätets kurser i högskolepedagogik och pågående pedagogiskt utvecklingsarbete för distansundervisning respektive hybridundervisning, vilka uppges ha fokus på aktivt lärande. Självvärderingen gör även gällande att aktivt lärande stöds av infrastruktur i form inbyggda funktioner i digitala plattformar för diskussioner, konferenser och peer review, samt att lokaler och digitala verktyg stödjer samarbeten och kollaborativt lärande. Uppföljningen av den infrastrukturen är en del av kvalitetssystemet genom lärosätets årliga lokalförsörjningsplan. Dessutom innehåller programvärderingen, som återkommer vartannat år, en specifik enkätfråga om den fysiska miljön.

Enheten för utbildningsutveckling följer varje år upp den pedagogiska utvecklingen inom lärosätet utifrån olika aspekter, och verksamheten genomgår även en extern granskning vart tredje år, enligt vad som framgår i Anvisningar för uppföljning av pedagogisk utveckling. Exempelvis har uppföljning baserad på kursplaner genomförts med fokus på förekomsten av undervisningsformer som uppmuntrar studenternas aktiva roll i utbildningen, som projektarbeten, basgruppsarbeten och workshoppar. I lärosätets kursvärderingar ingår dessutom frågor som belyser dels förekomst av studerandeaktiva inslag, dels om studenterna själva har tagit ansvar för sina studier genom att delta i anordnade aktiviteter. Självvärderingen framhåller dessutom olika pedagogiska modeller, till exempel problembaserat lärande, som tillämpas inom lärosätet. I BTH:s verksamhetsmål 2022–2023 finns ett mått om andelen program med minst ett givet antal projektkurser med externa uppdragsgivare, vilket enligt bedömargruppen visar på en hög ambition när det gäller studenternas aktiva lärande. Förekomsten av olika undervisningsformer och pedagogiska modeller som är fokuserade på studenternas aktiva lärande speglas också i information som gavs vid platsbesök samt i underlag från fördjupningsspåren. Bedömargruppens anser att särskilt användandet av projektarbeten och projektkurser samt problembaserat lärande är styrkor hos lärosätet.

Utifrån platsbesöken och underlag från fördjupningsspåren framgår det däremot att förekomsten och omfattningen av studentaktiva undervisningsformer varierar mellan program. I självvärderingen framgår också att den kartläggning som genomförts av kursplaner med på studerandeaktiva former framför allt omfattar förekomsten av någon sådan undervisningsform på drygt tre fjärdedelar av kurserna, snarare än om en särskild pedagogisk modell genomsyrar upplägget eller hur kurserna med studentaktiva inslag fördelas per utbildning. En motsvarande kartläggning med fokus på examinationer presenteras däremot inte, även om det framgår av självvärderingen att flera av de nämnda undervisningsformerna ofta omfattar även examinationen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över systematiken i användandet av studentaktiva former i respektive utbildning och i vilken utsträckning dessa utgör en bärande pedagogisk tanke inklusive en del av examinationen.

I dokumentet Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen specificeras doktorandens eget ansvar, vilket bland annat omfattar att bedriva sin utbildning aktivt och självständigt och att bidra till forskningsmiljön. Flera av de nationella examensmålen behandlar också doktorandens självständiga roll och en uppföljning av examensmålen för utbildning på forskarnivå ingår i den årliga revideringen av den individuella studieplanen.

Sammantaget framträder i underlaget som helhet goda förutsättningar för och en relativt omfattande förekomst av studentaktiva former i utformningen och genomförandet av utbildning och i examination på grundnivå, avancerad nivå och i forskarutbildningen. Fastän det finns ett behov av att säkerställa systematiken på området, anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

3. Utformning, genomförande och resultat

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Bedömning med motivering: Uppfylld

I självvärderingen betonas att den utbildning som bedrivs ska utgå från lärosätets starka forskningsområden, samt att lärosätet har en sammanhållen profil för både forskning och utbildning. För att främja balansen mellan utbildning och forskning är utbildningens volym en faktor i lärosätets fördelningsmodell för fakultetsmedel. Strävan att koppla samman forskning och utbildning synliggörs även i rekryteringsprocessen, där riktlinjer lagts till för att bedöma de sökandes pedagogiska meriter. Alla rekryterings- och befordringsärenden ska enligt självvärderingen också bedömas av både pedagogiskt sakkunniga och vetenskapliga sakkunniga. I självvärderingen framhålls även att samtliga av lärosätets professorer ska ha minst 20 procents undervisning i sin tjänstgöringstid.

Den lokala examensordningen vid lärosätet stipulerar enligt självvärderingen att det för utbildning på grundnivå bör finnas aktiv forskning inom området för programmet. Både en begäran om inrättande av ett nytt utbildningsprogram och utbildningsplaner ska innehålla en beskrivning av forskningsbasen för utbildningen, vilket också illustreras i underlag från fördjupningsspåren. Självvärderingen innehåller även exempel på att program har avvecklats eftersom forskningsanknytningen blivit försvagad på grund av personalförändringar. Underlag från fördjupningsspåren visar att forskningsanknytning beaktas i den externa granskningen av program på grundnivå och avancerad nivå genom granskning av självständiga arbeten, samt att synpunkter från extern granskning har medfört åtgärdsförslag kopplade till sambandet mellan forskning och utbildning. Starka forskningsområden, en sammanhållen profil för forskning och utbildning samt professorer som är aktiva inom grundutbildningen skapar förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Det är enligt bedömargruppen dock inte uppenbart hur sambandet systematiskt förverkligas inom program eller i lärosätets utbildningsutbud som helhet.

Bedömargruppen noterar betydande och vad som framstår som omotiverade skillnader mellan utbildningsprogram när det gäller forskningsanknytning i utbildningen. Exempel på målmatriser från fördjupningsspåren, resultat från programvärderingar och information som gavs vid platsbesök visar att metodrelaterade inslag visserligen är representerade i flera olika kurser både i form av undervisning och av examination, men tydliggör också skillnaderna mellan program. I vissa sammanhang, som exempel som ges på forskningsanknytning i självvärderingen, handlar detta främst om metodundervisning och examensarbeten. Underlag till fördjupningsspåren ger dock exempel på ett utbildningsprogram som mer genomgående kopplar samman forskning och utbildning, genom att ta utgångspunkt i ett evidensbaserat synsätt, att varje termin på ett program innehåller inslag om aktuell forskning samt att studenterna i tillämpade övningar ska använda sig av forskningsresultat. Bedömargruppen anser att en tydligare specifikation och kommunikation av vad forskningsanknytning innebär samt vilka ambitioner lärosätet har på området skulle bidra till att stärka systematiken i säkerställandet av sambandet mellan forskning och utbildning i grundutbildningen.

Ett tydliggörande av vad forskningsanknytning är och vilken ambitionen är skulle också kunna stärka arbetet med att följa upp forskningsanknytningen. Forskningsanknytning beaktas exempelvis som en kvalitetsaspekt vid årliga programuppföljningar, vid programvärderingar vartannat år och vid externa granskningar vart sjätte år. Sådana uppföljningarna är enligt bedömargruppen ett positivt inslag i kvalitetssystemet, samtidigt som utformningen har förbättringspotential. Programvärderingen behandlar om studenterna anser att forskningsanknytningen är tillräcklig, vilket dels kan vara svårt för dem att bedöma och dels även beror på om studenterna har fått en tydlig bild av vad forskningsanknytning är tänkt att innebära i ett specifikt utbildningsprogram.

Bedömargruppen konstaterar att det finns processer som säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i forskarutbildningen. Vid den externa granskningen av forskarutbildningen, som också den äger rum vart sjätte år, granskas samtidigt lärosätets forskning. Då fokuseras bland annat sambandet mellan utbildningen på forskarnivå och den pågående forskningen. Av underlag från fördjupningsspåren framgår exempel på detta, som att en extern utvärdering har lyft fram förbättringsmöjligheter i form av gemensamma metodfokuserade seminarier för att utnyttja bredden av ämnen inom lärosätet.

Bedömargruppens uppfattning är sammanfattningsvis att lärosätet har processer som skapar goda förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten och säkerställer ett sådant samband, trots att processerna kan vidareutvecklas och stärkas.

3. Utformning, genomförande och resultat

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Bedömning med motivering: Uppfylld

I självvärderingen beskrivs hur prorektor och dekanerna ansvarar för att utbildningsprogrammens mål svarar mot de nationella examensmålen, medan den programansvariga ser till att de lärandemål som ingår i kurserna i utbildningsprogrammet i sin tur svarar mot programmets mål. Den kursansvariga och examinatorn säkerställer att godkända studenter uppfyller kursens lärandemål.

Det framgår av dokumentet Riktlinjer och guide för utbildningsplaner att utbildningsplanerna ska innehålla programmål som preciserar de nationella examensmålen till det specifika utbildningsprogrammets behov. Programmen inom omvårdnad använder dock de nationella examensmålen kompletterade med ett mindre antal lokala utbildningsmål. I dokumentet Information inför kursstart anges att den information som studenterna får tre veckor före kursens början ska innehålla en beskrivning av hur lärandemålen är kopplade till examinationerna och bedömningskriterierna. Länkningen mellan lärandemål, läraktiviteter och examination behandlas också i de högskolepedagogiska kurser som enheten för utbildningsutveckling erbjuder. I de mötesanteckningar från det fakultetsövergripande utbildningsutskottet som bedömargruppen har tagit del av – vilka härrör från ett möte i februari 2022 – omtalas dock en stickprovskontroll omfattande 50 olika kurser spridda över nio olika institutioner, där det framkom att det i över hälften av kurserna saknades skriftliga bedömningskriterier vid examination. Vid platsbesök framgick att åtgärder har genomförts, men bedömargruppen menar att arbetet behöver följas upp och att användningen av bedömningskriterier fortsatt framstår som ett utvecklingsområde.

Målmatriser används som ett verktyg för att säkerställa att både programmål och de nationella examensmålen uppnås. Matriserna fastställs av utbildningsrådet enligt Anvisningar för säkring av examensmål och används vid programuppföljning och extern granskning. Inom ramen för kursuppföljningar visar kursansvariga hur kursen bidrar till programmets utbildningsmål. Vid programuppföljningen gör den programansvariga en analys utifrån bland annat kursvärderingarna och målmatriserna. I samband med det har den programansvariga enligt självvärderingen en dialog med den kursansvariga om progression och måluppfyllnad i förhållande till utbildningsmål, samt uppdaterar programmets utvecklingsplan. Vid en extern granskning står i stället utbildningsprogrammets måluppfyllelse av de nationella examensmålen i fokus.

Bedömargruppen anser att lärosätet skulle kunna tydliggöra kopplingen mellan programmens utbildningsmål och de nationella examensmålen för studenterna, exempelvis i utbildningsplanerna. Den synpunkten ligger i linje med anmärkningar framförda vid ett dialogmöte inom ramen fören av de externa programutvärderingarna, vilket bedömargruppen har tagit del av anteckningar från .

Relationen mellan examensmålen för utbildning på forskarnivå och handledning behandlas enligt självvärderingen i forskarhandledningskursen som är för obligatorisk huvudhandledare. Examensmålen ingår i doktorandens individuella studieplan och måluppfyllelsen följs upp vid den årliga revideringen enligt dokumentet Rutiner för årlig uppföljning och beslut av individuell studieplan på forskarnivå. I studentinlagan och i underlag från fördjupningsspåren framkommer att formatet för den individuella studieplanen har förändrats flera gånger under några år. Bedömargruppen rekommenderar att alltför frekventa förändringar av den individuella studieplanen undviks.

Varje doktorand har en utsedd examinator, som enligt lärosätets regler för utbildning på forskarnivå ansvarar för att följa upp hur den forskarstuderande uppfyller examensmålen. Doktoranden, handledaren och den seniora granskaren deltar i uppföljningen. Den seniora granskaren följer upp doktorandens och lärosätets åtaganden i relation till den individuella studieplanen. Vid platsbesök exemplifierades den positiva betydelse som den seniora granskaren kan ha. Av bland annat studentinlagan för utbildning framgår dock att rekryteringen av seniora granskare kan vara problematisk, eftersom doktoranden ska välja granskare som nyanställd när hen inte alltid har hunnit etablera några kontakter inom lärosätet. Ett förslag som nämndes vid platsbesök, och som även verkar tillämpas på vissa institutioner, är att senarelägga tillsättandet av den seniora granskaren, så att hen inte behövs för den första versionen av den individuella studieplanen två månader efter antagningen. Bedömargruppen ser detta som en konstruktiv lösning för att främja doktorandernas självständighet i valet av senior granskare. Bedömargruppen vill även poängtera att det är viktigt att säkerställa att doktoranden är aktiv i att arbeta fram den första individuella studieplanen, eftersom exempel på motsatsen framkom vid platsbesök.

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att lärosätet övergripande säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål samt lärandeaktiviteter, men bara delvis när det gäller examinationer.

3. Utformning, genomförande och resultat

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Bedömargruppen menar att de sammantagna underlagen visar att lärosätet har ett omfattande system för uppföljningar och granskningar som omfattar kursuppföljning efter varje läsperiod, terminsvisa programuppföljningar, programutvärderingar vartannat år, alumnenkäter vid behov samt extern granskning av utbildningsprogram vart sjätte år.

Det finns fastställda anvisningar för uppföljning av kurser. Kursvärderingar administreras centralt och innehåller åtta obligatoriska frågor. Sex av dem ligger till grund för ett kursindex. Det framgår i anvisningarna att om kursindex är för lågt, initieras en särskild översyn och en åtgärdsplan utvecklas med prefekten som ansvarig för att genomföra åtgärderna. En särskild översyn av kurser kan även initieras av prefekten och den kursansvariga om ett behov har identifierats. Arbetet med utvärdering leds vanligen av den kursansvariga läraren, i dialog med berörda intressenter. Prefekten är ansvarig för kvaliteten på institutionens kurser, medan dekanerna är ytterst ansvariga för uppföljningen av kurserna.

Kursindexet används även som belöningssystem, genom att institutioner som ansvarar för kurser där index ligger över en viss nivå får extra medel. De medlen kan enligt självvärderingen exempelvis användas till konferenser. Det här bonussystemet beskrevs vid platsbesök som sporrande samt att det bidrar till att andelen kurser med återrapportering till studenter har ökat. Samtidigt framhölls att andra faktorer påverkar motivationen att utveckla kurserna, att vissa kurser per definition kan ha svårare att få ett högt index samt att vetskapen om hur bonusen används varierar mellan institutionerna. Bedömargruppens samlade intryck från underlagen och platsbesöken är att kopplingen mellan kursindexet och specifika kvalitetsdrivande åtgärder på kursnivå är otydlig, och bedömargruppen rekommenderar att bonussystemet ses över.

Anvisningar för uppföljning av utbildningsprogram beskriver lärosätets terminsvisa programuppföljningar. Vårterminens uppföljning är inriktad på programmets ämnesinnehåll, progression och förmågor samt de horisontella perspektiven. Höstterminens uppföljning behandlar framför allt kvantitativa nyckeltal, programmets målmatris samt resultat från den senaste programvärderingen. Programuppföljningarna resulterar i en intern utvecklingsplan för programmet.

Bedömargruppen har tagit del av resultatet från två omgångar av programvärderingen. Programvärderingen består av en enkät till studenterna och innehåller frågor om stödfunktioner vid lärosätet, den upplevda lärandemiljön och frågor kopplade till de horisontella perspektiven. Resultaten på frågorna omsätts efter analys eventuellt i åtgärder inom ramen för i de aktuella stödfunktionernas verksamhetsplaner. En alumnundersökning kan enligt självvärderingen initieras av den programansvariga, men alumnundersökningar genomförs inte regelbundet att döma av självvärderingen och övriga underlag. Eftersom alumnperspektivet kan ge viktig kompletterande information, anser bedömargruppen att det är viktigt att lärosätet säkerställer att alumnenkäter genomförs.

Vid extern granskning av utbildningsprogram vart sjätte år skriver de båda sakkunniga varsin rapport som sedan är underlag för en dialog med den programansvariga, prefekten, studenterna och de sakkunniga. Uppföljningen resulterar i en sammanfattning och åtgärder som beslutas av prorektor tillsammans med dekanerna, vilket framgår av Information och vägledning för extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå och BTH:s kvalitetssystem. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Handlingsplanen följs upp vid kommande programuppföljningar.

Bedömargruppen noterar att en relativt stor vikt i uppföljningssystemet läggs på studentenkäter, samtidigt som svarsfrekvensen innebär begränsningar i tolkningen av resultaten. Svarsfrekvensen på kursvärderingar är enligt kvalitetsrapporten för perioden 2020/2021 och programvärderingen från 2021 strax över respektive strax under en tredjedel. Det framgick vid platsbesök även att studenter i dagsläget inte upplever sig ha något inflytande över utformningen av kursvärderingsfrågorna och att formativa utvärderingar spelar en begränsad roll i det formella kvalitetssystemet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över hur kursvärderingsenkäterna bidrar till kvalitetsutvecklingen, samt att inte enbart analysera effekterna av genomförda åtgärder i enkätform.

Kursvärderingar genomförs även för alla forskarutbildningskurser, vilket beskrivs i Anvisningar för uppföljning av kurser. Dekanerna ansvarar enligt BTH:s kvalitetssystem. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring för den årliga uppföljningen av doktorandernas individuella studieplaner. Innehavare av den nyinrättade rollen ämnesföreträdare ansvarar för uppföljningen av forskarutbildningsämnet och föreslår förändringar i den allmänna studieplanen inför ett beslut av dekanen. En ytterligare uppföljningsform inom forskarutbildningen är en så kallad forskarstudentundersökning i enkätform som genomförs vartannat år. Bedömargruppen har tagit del av exempel på rapporter från undersökningen med forskarstudenter, föreslagna åtgärder samt en uppföljning av tidigare åtgärder som en del av underlagen till fördjupningsspåren.

Av självvärderingen framgår processerna och ansvarsområdena vid extern granskning av utbildning på forskarnivå som genomförs vart sjätte år. Ämnesföreträdaren ansvarar för att genomföra en självvärdering. Sedan genomför bedömargruppen – bestående av två sakkunniga, en doktorandrepresentant och en arbetslivsföreträdare – intervjuer och skriver en gemensam rapport som blir underlag för en dialog mellan representanterna för lärosätet och bedömargruppen. En handlingsplan utvecklas och beslutas därefter av dekanen, som även följer upp att åtgärderna genomförs inom ett år. Underlag till fördjupningsspåren exemplifierar processen och visar på identifierade åtgärder som genomförts utifrån resultatet från den externa granskningen av forskning och utbildning på forskarnivå.

Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätet använder kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar för att förbättra och utveckla utbildningarna och att åtgärder genomförs i en rimlig utsträckning i utbildningar på grundnivå och på avancerad nivå. När det gäller utbildning på forskarnivå, framgår att mycket av uppföljningsarbetet för forskarutbildningen är kopplat till den nya ämnesföreträdarrollen. De beskrivna processerna för forskarutbildningen förefaller dock adekvata. Det finns utvecklingsområden i ändamålsenligheten i utvärderingarna, exempelvis svarsfrekvensen vid kursvärderingar, stort förlitande på summativ utvärdering och om det nuvarande bonussystemet baserat på kursindex verkligen driver kvalitetsutvecklingen framåt. Bedömargruppens intryck av lärosätets benägenhet att genomföra åtgärder utifrån granskningsresultat är ändå överlag positivt.

3. Utformning, genomförande och resultat

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Bedömning med motivering: Inte uppfylld

Den lärosätesgemensamma kvalitetsrapport som sammanställs varje år omfattar korta sammanfattningar av resultat från periodens uppföljningar, externa granskningar och beslutade åtgärder. Kvalitetsrapporten publiceras enligt självvärderingen på både den externa och interna webbplatsen, och är alltså tillgänglig för både personal, studenter och externa intressenter. Bedömargruppen anser att kvalitetsrapporten ger en god överblick och är en styrka i kommunikationen av resultat.

Efter det att externa granskningar har genomförts, skrivs enligt självvärderingen sammanfattningar av de viktigaste resultaten. Resultaten publiceras sedan på lärosätets intranät för forskarstuderande och på Studentportalen för programstudenter, tillsammans med självvärderingar och bedömarnas rapporter. Studenterna på ett utbildningsprogram som genomgått extern granskning ska även informeras om resultaten av den programansvariga.

Bedömargruppen menar att tillgång till och kännedom om den senaste externa granskningen är central för kvalitetsarbetet under innevarande cykel för programansvariga, liksom för interna och externa ledamöter exempelvis i programutskott. Dessutom kan rapporterna ge en djupare förståelse än vad enbart muntliga redogörelser och sammanfattningar kan ge. I dokumentet Information och vägledning för extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå beskrivs också bland annat programansvarigs deltagande i processen vid externa granskningar och att programansvarig samt prefekt har ansvar för att kommunicera resultat till olika berörda. Bedömargruppens intryck utifrån platsbesök är ändå att kännedomen om resultaten av olika slags genomförda granskningar och beslutade åtgärder är begränsad, bland både programansvariga och externa ledamöter i programutskotten. De externa ledamöterna i programutskotten förefaller sakna tillgång till skriftliga resultat från olika granskningar av utbildningen, men det framkom vid platsbesök att muntliga genomgångar förekommer.

Bedömargruppen noterar att det finns en plan för hur resultat från de vartannat år återkommande programvärderingen och forskarvärderingen publiceras riktat till både studenter och anställda. Enligt Process för genomförande och hantering av resultat vid programvärderingar presenteras resultaten på Studentportalen, och enligt självvärderingen även på intranätet. Lärosätesgemensamma åtgärder publiceras som en del av lärosätets handlingsplan på intranätet. Åtgärder som avser ett särskilt utbildningsprogram publiceras på programmets sida på lärplattformen. Studenterna får även möjlighet att diskutera utvecklingsfrågor på möten som programansvarig anordnar. Forskarstudentundersökningens resultat presenteras enligt självvärderingen på intranätet. Både i programvärderingen och i undersökningen av forskarstudenter ingår frågor om hur kommunikationen och förmedlandet av information fungerar.

Anvisningarna för uppföljning av kurser stipulerar att studenterna ska få återkoppling på kursvärderingsresultat inom fyra veckor, i form av resultaten av den kursansvarigas analys och eventuella utvecklingsinsatser. Vid platsbesök framhölls att andelen kurser med återkoppling har ökat. Om lärosätet anser att en så kallad särskild översyn behöva, kommuniceras den beslutade åtgärdsplanen till de studenter som är registrerade på kursen via lärplattformen, och den kommande omgången studenter ska få information om genomförda åtgärder från den kursansvariga. Kursvärderingsresultaten tillgängliggörs på Studentportalen och intranätet utöver att sändas till studentkåren och utbildningsföreningarna. Vid platsbesök framgick dock att särskilt kunskapen om var tidigare kursvärderingsresultat publiceras varierar, vilket påverkar studenternas möjlighet att enkelt ta del av resultat och åtgärdsplaner för kurser som de överväger att läsa.

Ett mindre antal granskningar finns på den externa webbplatsen. Vissa rapporter finns bara på lärplattformen och är därmed bara tillgängliga för en snäv krets av intressenter. Ett exempel är sammanfattningen av respektive programs utvecklingsåtgärder. De intressenter som nämns i BTH:s kvalitetssystem är interna och det formella utseendet på de rapporter som ingår i underlaget stärker i de flesta fall intrycket av intern kommunikation till en avgränsad målgrupp.

Det framkom vid platsbesök att när kurser eller program ges på engelska så presenteras rapporterna också på engelska. Däremot är bedömargruppens intryck att ett begränsat antal mer generella rapporter finns på engelska, samtidigt som en betydande andel av studenterna och doktoranderna är internationella. Vid platsbesök framkom också att internationella studenter, delvis beroende av program- och institutionstillhörighet, upplever möjligheten att delta i kommunikation om utbildningens kvalitet som begränsad. Bedömargruppen menar att det är viktigt att lärosätet stärker de internationella studenternas möjligheter att delta i kvalitetsarbetet, exempelvis genom att åtminstone sammanfattningar av rapporter och policydokument kopplade till kvalitetssystemet översätts i större utsträckning än vad som i dagsläget verkar vara fallet.

I kommunikationen om fördjupningsspåren uppger lärosätet att de saknar en språkpolicy, samtidigt som platsbesöken visar att det råder delade meningar om ifall det finns en språkpolicy. Dokumentet Kommunikationspolicy för Blekinge Tekniska Högskola ger allmänna riktlinjer och berör inte principer för vilket språk som ska användas i vilket sammanhang. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet utvecklar en språkpolicy.

Det är också bedömargruppens uppfattning att lärosätet bör se över systematiken i kommunikationen av granskningsresultat och åtgärder till olika intressenter, samt att lärosätet stärker kommunikationen med externa intressenter. Exempelvis kan principer för vad som sprids till externa intressenter, hur och varför utvecklas. Detta är särskilt relevant eftersom lärosätet betonar samverkan i sin strategi och eftersom grundutbildning, utbildning på avancerad nivå och forskarutbildning i flera fall sker i samverkan med företag och offentliga organisationer.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet säkerställer att granskningsresultat och åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna publiceras på ett ändamålsenligt sätt till en stor del av de närmast berörda interna intressenterna. Däremot är kommunikationen med externa intressenter och engelsktalande studenter bristfällig, och kännedomen om kommunikation och spridning varierar mellan både medarbetare och studenter. Sammantaget menar därför bedömargruppen att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

4. Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Bedömning med motivering: Inte tillfredsställande

Lärosätet arbetar med att utveckla jämställdhetsarbetet i verksamheten på olika sätt. Det visas bland annat genom anställningen av jämställdhetssamordnare på deltid och den årliga jämställdhetsplanen med specifika åtgärder för jämställdhetsarbetet. Jämställdhet ingår även som ett horisontellt perspektiv i kvalitetsarbetet och lärosätet har identifierat att området är ett utvecklingsområde. Däremot konstaterar bedömargruppen att de flesta systematiska aktiviteter som är kopplade till jämställdhetsperspektivet handlar om satsningar som inte på ett påtagligt sätt berör utbildningarnas innehåll. Lärosätet använder sig av olika uppföljningsindikatorer på könsbalans, vilket bedömargruppen ser positivt på, men den typen av uppföljning har begränsad relevans för om jämställdhet beaktas i själva utbildningen. Här ser bedömargruppen att lärosätet har möjlighet att utnyttja och sprida de goda exempel och erfarenheter som finns inom verksamheten, exempelvis vid institutionen för hälsa. Bedömargruppen anser alltså att lärosätet inte har visat på rutiner och processer för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande på ett tillfredsställande sätt.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande identifierade styrkor:

• Jämställdhet ingår som ett horisontellt perspektiv i lärosätets kvalitetsarbete.
• Det finns jämställdhetssamordnare för att utveckla jämställdhetsarbetet på lärosätet.
• Lärosätet erbjuder olika utbildningar och aktiviteter inom jämställdhetsarbetet för studenter och personal.
• Lärosätet arbetar aktivt med normkreativ kommunikation för att motverka snedrekrytering av ett visst kön.
• Institutionen för hälsa bedriver ett effektivt arbete med jämställdhetsintegrering.

Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden:

• Det systematiska arbetet med att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningens innehåll, utformning och genomförande bör utvecklas med avseende på alla lärosätets utbildningar, utöver könsbalans i studentunderlag och bland personal.
• Det bör tydliggöras för verksamheten hur jämställdhetsperspektivet kan integreras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

4. Jämställdhet

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Bedömning med motivering: Inte uppfylld

Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar med att förbättra sina rutiner och processer inom jämställdhetsområdet. Hållbarhet är ett av lärosätets fyra så kallade horisontella perspektiv inom kvalitetsarbetet och självvärderingen tydliggör att jämställdhet ingår i perspektivet hållbarhet. I egenskap av att vara en viktig del av ett horisontellt perspektiv är jämställdhet föremål för kontinuerliga uppföljningar inom lärosätets övergripande kvalitetsarbete. Lärosätet fastställer varje år en jämställdhetsplan, där lärosätet sammanställer jämställdhetsarbetet och fastställer planerade åtgärder specifikt inom jämställdhet. Det framgår också i underlagen att lärosätet har anställt en jämställdhetssamordnare på deltid som koordinerar det centrala arbetet för jämställdhet och stöttar lärosätets personal i jämställdhetsfrågor, bland annat genom olika utbildningsinsatser, exempelvis en kurs om jämställd rekrytering riktad till lärosätets rekryteringskommitté. Jämställdhetssamordnaren är även ordförande i lärosätets råd för jämlikhet och lika villkor, där bland annat rektor ingår. Vid platsbesök framkom att lärosätet nyligen har anställt ytterligare en jämställdhetssamordnare på deltid, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Prefekten har enligt självvärderingen det formella ansvaret för jämställdhetsintegreringen av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, i och med att det är prefekt som fattar beslut om kursplaner. Det är dock programansvariga som ansvarar för att jämställdhet beaktas i undervisningsformerna på utbildningsprogrammet i fråga, medan det är de kursansvariga som ansvarar för att se till att jämställdhetsperspektivet beaktas i själva genomförandet av utbildningen. Varken vid platsbesök eller i de övriga skriftliga underlagen har det dock framkommit något om på vilka sätt det här ansvaret tar sig uttryck i praktiken. Motsvarande ansvar för forskarutbildning har ämnesföreträdare tillsammans med dekanerna. I de externa granskningarna för forskarutbildningen finns jämställdhetsperspektivet med som en bedömningsgrund och de rekommendationer som framkommer ligger till grund för utvecklingsåtgärder. I de exempel på granskningsrapporter från externa granskningar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som bedömargruppen har tagit del av ingår däremot inte jämställdhet som en bedömningsgrund och jämställdhet nämns heller inte i lärosätets vägledning till dessa granskningar. Bedömargruppen skulle vilja rekommendera lärosätet att inkludera jämställdhet som en bedömningsgrund vid framtida granskningar av detta slag, även för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.

Som exempel på hur lärosätet arbetar med jämställdhetsperspektivet i utbildningarna nämns i självvärderingen att alla nya studenter erbjuds en introduktion till jämställdhet i form av en workshop arrangerad av jämställdhetssamordnaren, samt en onlinekurs i jämställdhet och lika villkor. För forskarstuderande har en obligatorisk introduktionskurs till forskarstudierna införts, där en modul om jämställdhet ingår. Utöver det ordnar lärosätet olika lärosätesgemensamma aktiviteter, som gästföreläsningar inom ämnet. Bedömargruppen ser positivt på de inslagen i verksamheten, men saknar genomgående i underlagen exempel på hur lärosätet faktiskt arbetar för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Riktlinjer och guide för utbildningsplaner tydliggör att det i alla utbildningsplaner ska finnas ett avsnitt om hur utbildningen arbetar med jämställdhet och jämlikhet. Dessa riktlinjer innehåller bland annat föreskrivna standardformuleringar för olika områden som ska läggas in i varje utbildningsplan. Standardformuleringen för jämställdhet handlar dock snarare om på vilka sätt lärosätet arbetar för en lärandemiljö fri från diskriminering, och några aktiva åtgärder för hur utbildningen arbetar för att beakta jämställdhetsperspektivet beskrivs inte här. Bedömargruppen är därför positiv till arbetet som lärosätet planerar för att tydliggöra jämställdhetsperspektivet i allmänna studieplaner och utveckla perspektivet i kursplaner på grundnivå och avancerad nivå, enligt BTH:s handlingsplan 2022 och information som gavs vid platsbesök.

I underlaget finns många exempel på hur lärosätet arbetar för att påverka snedrekryteringen av studenter genom bland annat samarbeten med det omgivande samhället, som satsningar riktade till gymnasieelever och grundskoleelever, gästföreläsningar på ämnet, utvecklande av alumnnätverk samt lärosätets arbete med normkreativ kommunikation och utbildningar. I självvärderingen har lärosätet identifierat kravet på huvudhandledarskap för befordran till professor som en flaskhals för framför allt kvinnliga professorer och håller på att se över kravet. Bedömargruppen är positiv till att lärosätet aktivt arbetar med hur de anställdas karriärmöjligheter kan bli mer jämställda, men rekommenderar lärosätet att även reflektera över hur det kommer sig att huvudhandledarskapet är en flaskhals för jämställdheten och om det går att arbeta för att det ska kunna bli en mer jämställd fördelning i stället för att ta bort kravet. Förhoppningsvis leder lärosätets arbete till en mer jämställd rekrytering på sikt.

Bedömargruppen upplever utifrån underlagen att systematiken i jämställdhetsarbetet skiljer sig åt mellan institutionerna och att arbetet till stor del bygger på institutionernas egna engagemang i frågan. I en granskningsrapport från 2021 för forskarutbildningen uttrycks skarp kritik mot den berörda institutionens jämställdhetsarbete, bland annat framgår att platsbesöket gav vid handen att lärare och doktorander inte verkade ha en särskilt klar bild över hur man arbetar med frågorna. Det här är ett problem som bedömargruppen har noterat inte enbart är begränsad till den berörda institutionen utan finns på andra håll inom lärosätet. I ett av de uppföljningsdokument för utbildningsprogram som bedömargruppen har tagit del av beskrivs jämställdhetsintegreringen exempelvis inte som något problem för utbildningen och fokus för de utvecklingsbehov som anges i uppföljningsdokumentet var att få en jämnare balans mellan könen i studentrekryteringen. Samtidigt var en majoritet av de tillfrågade studenterna i programvärderingen inte alls eller bara till viss del nöjda med utbildningens jämställdhetsarbete. I ett motsvarande uppföljningsdokument som gäller sjuksköterskeprogrammet beskrivs i stället jämställdhetsintegreringen i utbildningen på ett mer utvecklat sätt.

Bedömargruppen har upplevt utifrån skriftliga underlag och platsbesöken att de flesta institutioner behandlar frågan instrumentellt med fokus på könsbalans, medan andra har en mer utvecklad syn på jämställdhetsintegrering. Bedömargruppen vill som ett gott exempel lyfta fram institutionen för hälsa, som vid platsbesök och i övriga underlag har gett intrycket av ett mer aktivt och heltäckande arbete med jämställdhetsintegrering i utbildningen. Här anser bedömargruppen att lärosätet på ett bättre sätt kan utnyttja de kunskaper som finns inom delar av verksamheten för att utveckla det systematiska arbetet på hela lärosätet. Sammantaget anser bedömargruppen att de till synes stora skillnaderna mellan institutionerna när det gäller jämställdhetsarbetets implementering tyder på att lärosätets rutiner och processer för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarna är ett utvecklingsområde.

5. Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet överlag har ett välfungerande system för att involvera studenter på olika utbildningsnivåer i kvalitetssäkringsarbetet. Studentinflytandet genomförs på olika sätt, exempelvis via studentkåren och doktorandkommittén i form av studentrepresentation inom olika centrala, lärosätesgemensamma organ. Inom lärosätets kvalitetssystem följs studentinflytandet enligt dokumentet Anvisningar för uppföljning av studentinflytande regelbundet upp på central nivå inom lärosätet, eftersom rektor och kvalitetssamordnaren träffar studentkåren och doktorandkommittén.

Dock efterlyser bedömargruppen ett mer systematiskt integrerande av studentinflytandet på alla nivåer inom lärosätet. Trots förekomsten av ett antal utvecklingsområden som på olika sätt är relaterade till den i viss mån bristfälliga systematiken, menar bedömargruppen sammanfattningsvis att student- och doktorandperspektivet är att betrakta som i tillräcklig grad tillgodosett.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande övergripande styrkor:

• Systemet för att involvera studenter på olika utbildningsnivå inom kvalitetssäkringen framstår överlag som välfungerande.
• Studenternas återkoppling till lärarna förefaller hanteras på ett mestadels tillfredsställande sätt.
• Uppföljningen av doktorandernas individuella studieplan verkar fungera principiellt väl.
• Systemet med seniora granskare är ett generellt sett uppskattat inslag i doktorandernas studiesituation.
• De informella påverkansmöjligheterna förefaller vara väl utvecklade inom lärosätet, vilket stärker studenternas och doktorandernas möjligheter att utöva inflytande över utbildningen.

Bedömargruppen rekommenderar särskilt lärosätet att utveckla följande områden:

• Studenternas involvering i utformningen av utbildningsprogram bör stärkas ytterligare och doktorandrepresentanter bör bjudas in till ämnesföreträdargruppens möten.
• Alltför frekventa ändringar av mallen för individuella studieplaner bör undvikas eftersom flera doktorander, handledare och seniora granskare upplever dem negativt.
• Valet av doktoranders seniora granskare bör göras mer oberoende av doktorandens handledare.
• Lärosätet bör förmedla viktig information om bland annat olika slags beslut mer systematiskt och oftare översätta informationen till engelska, för att bättre integrera ickesvenskspråkiga studenter och doktorander.

5. Student- och doktorandperspektiv

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Bedömargruppens intryck utifrån underlagen är att studentkåren får ett adekvat, fullgott stöd från lärosätet för att kunna fullgöra sina uppgifter. Studentinflytandet med avseende på kvalitetssäkringsarbetet följs enligt dokumentet Anvisningar för uppföljning av studentinflytande upp två gånger om året på central nivå inom lärosätet, när rektor och kvalitetssamordnaren träffar studentkåren vid det ena tillfället och doktorandkommittén vid det andra tillfället. Vid platsbesök framgick det också att studentinflytandet upplevs som gott och att lärosätets ledning hörsammar studenternas och doktorandernas åsikter på ett tillfredsställande sätt. I student- och doktorandinlagorna uttrycks viss kritik mot bland annat doktorandernas möjligheter att påverka forskarutbildningen och introduktionen av nya studentrepresentanter. Bedömargruppens intryck från platsbesöken är att både doktorander och studenter överlag är nöjda med sin utbildning och studiesituation, även om det finns en förbättringspotential inom vissa områden.

Bedömargruppens intryck bland annat från platsbesök är att det inom vissa områden finns en bristande överensstämmelse mellan vad som påstås i självvärderingen och hur det är i verkligheten. Exempelvis förefaller introduktionen av nya studentrepresentanter och informationen till studenter och doktorander om lärosätets organisation och kvalitetsarbete inte vara fullt så välfungerande i praktiken som det framställs i självvärderingen. Ett problem som nämns i både student- och doktorandinlagorna och vid platsbesök är svårigheterna att värva representanter till studentkåren och till olika organ inom lärosätet. Bedömargruppen uppfattade dock vid platsbesök att lärosätesrepresentanter bland annat på institutionsnivå är medvetna om problemet och strävar efter att öka intresset bland studenterna och doktoranderna. Det är också bedömargruppens uppfattning att studentinflytandet på hög organisatorisk nivå inom lärosätet fungerar väl och att student- och doktorandrepresentanterna förefaller vara fullt ut involverade i diskussionerna inom de centrala, lärosätesgemensamma organen.

Däremot är studentinflytandet på institutions- och programnivå mer av ett utvecklingsområde. Det framgår av underlagen att det finns lärare som tenderar att bortse från den återkoppling som ges från studenterna, och i studentinlagan nämns att en del utbildningsföreningar har erfarenhet av att inte bli lyssnade på av institutionsledningen. Bedömargruppen skulle välkomna ett mer systematiskt integrerande av studentinflytandet på alla nivåer inom lärosätet, för att underlätta studentrepresentanternas arbete. Det framkom vid platsbesök att studenterna i större utsträckning skulle kunna involveras i utformningen av utbildningsprogram. Bedömargruppen vill i det här sammanhanget även påtala att doktorandrepresentanter med fördel skulle kunna bjudas in till ämnesföreträdargruppens möten. Svårigheter med att värva studentrepresentanter är ett vanligt problem vid svenska lärosäten och fastän student- och doktorandinflytandet på framför allt lägre nivåer inom lärosätet skulle kunna ske med större systematik, anser bedömargruppen att studenternas och doktorandernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning är generellt sett tillräckliga.

Bedömargruppen ser introduktionen av nya studentrepresentanter som ett utvecklingsområde, så till vida att den verkar vara mycket beroende av engagemanget från det aktuella organets ordförande och alltså inte sker systematiskt över hela lärosätet. Enligt vad som framgår i studentinlagan sprids också information om exempelvis kurser, resultat från kvalitetsgranskningar och olika slags beslut på ett ganska osystematiskt sätt inom lärosätet. Studentinlagan gör gällande att informationen ibland också är ofullständig och i en del fall svår att hitta på intranätet. Utifrån vad som framgår i underlaget ges för alla nytillkomna doktorander en introduktionskurs, men bedömargruppen är något oklar över om samtliga doktorander går kursen eller om det är något som beror på doktorandens handledare. Bedömargruppen vill påtala betydelsen av att lärosätet verkar för att öka studenternas och doktorandernas kunskap om vilka deras rättigheter är, på alla nivåer inom organisationen.

Det framgår i underlaget att både lärosätet och studenterna i likhet med bedömargruppen anser att kursvärderingar är ett viktigt instrument för kursutveckling, och att de är studenternas främsta möjlighet att utöva inflytande när det gäller kvalitetssäkringen av deras utbildning. Dock lider kursvärderingarna inte sällan av låg svarsfrekvens. Bedömargruppen noterar med tillfredsställelse att problemet tas på allvar vid lärosätet och anser att frågan gärna kan prioriteras ytterligare. En rekommendation från bedömargruppen är att studentrepresentanter bjuds in till diskussioner om vilka specifika frågor som kursvärderingarna ska ta upp, för att därigenom åstadkomma kursvärderingsfrågor som studenterna tycker är relevanta. På så sätt skulle förutsättningarna för en högre svarsfrekvens förbättras, och bedömargruppens intryck är att studentkåren ställer sig positiv till sådan studentmedverkan vid utformningen av kursvärderingarna. Likaså föreslår bedömargruppen att kursvärderingarna distribueras till studenterna vid kursens slut och under lektionstid, så att de kan genomföras när studenterna är på plats. Fast svarsfrekvensen hos kursvärderingarna vid lärosätet är att betrakta som ett utvecklingsområde, är detta ett välkänt problem vid flera av landets lärosäten och bedömargruppen ser positivt på att medvetenheten om betydelsen av kursvärderingar som ett verktyg för utveckling uppenbarligen är stor inom lärosätet.

Studenternas återkoppling till lärarna förefaller hanteras på ett överlag tillfredsställande sätt och bedömargruppens intryck utifrån underlaget är att studentrepresentanterna inkluderas på ett fullgott sätt i processen. Inte desto mindre finns det skillnader inom lärosätet när det gäller studenternas och doktorandernas inflytande över den egna utbildningen, enligt vad som framgick vid platsbesök. På grundnivå och avancerad nivå sker studentinflytandet företrädesvis genom kursvärderingar, medan inflytandet över den egna utbildningen och studiesituationen äger rum på ett mer genomgripande sätt på forskarnivå. Bedömargruppen kan dock konstatera utifrån underlaget att doktorandernas inflytande över sin studiesituation är i hög grad beroende av deras egna handledare, i och med att det är handledaren som i praktiken är den primära mottagaren av doktorandernas återkoppling. Det är bedömargruppens uppfattning att student- och doktorandinflytandet på kurs- eller programnivå är överlag välfungerande, även om ett visst mått av personberoende medför en något bristfällig systematik sett till lärosätet som helhet.

Något som i studentinlagan framställs som ett utvecklingsområde är doktorandernas val av senior granskare, det vill säga en anställd som agerar extra stöd åt doktoranden vid sidan om handledaren och examinatorn. Det är doktoranden själv som väljer senior granskare och valet ska göras senast två månader efter det att doktoranden har påbörjat sin forskarutbildning. I och med att doktoranden under den första tiden ofta inte har hunnit bli så pass bekant med personalen att någon lämplig senior granskare kan väljas av doktoranden själv, blir det enligt studentinlagan inte sällan så att handledaren föreslår en senior granskare åt doktoranden – fast idealet är att den seniora granskaren ska vara oberoende i förhållande till handledaren. Uppenbarligen är studentrepresentanterna medvetna om att det här är ett komplext problem att lösa, men bedömargruppen vill uppmuntra lärosätet att föra en diskussion med berörda och försöka komma fram till en så fördelaktig process för valet av extern granskare som möjligt. Det är ändå bedömargruppens uppfattning att det här systemet med extern granskare för doktoranderna överlag är välfungerande. Doktoranden träffar sin seniora granskare minst en gång om året i samband med uppdateringen av den individuella studieplanen, men även oftare än så om doktoranden så önskar. Vid platsbesök visade det sig att seniora granskare erbjuder stöd för doktoranderna i händelse av att ett handledarbyte blir aktuellt, men bedömargruppen menar att den seniora granskarens roll skulle kunna klargöras ytterligare för att åstadkomma rimliga förväntningar från doktorandernas sida. Inte desto mindre är det som nämnts bedömargruppens uppfattning utifrån platsbesök att de flesta doktorander är nöjda med systemet.

Bedömargruppen vill framhålla som ett utvecklingsområde de ofta återkommande förändringarna av mallen för doktorandernas individuella studieplan. Vid platsbesök framgick det att de återkommande förändringarna försvårar uppföljningen och att de individuella studieplanerna ibland är svåra att förstå. Utifrån underlaget är det också tydligt att doktoranderna ibland inte inser värdet av den individuella studieplanen, och syftet med den måste vara klart för doktoranden innan den skrivs under. Det ska för övrigt ha hänt att en doktorands första individuella studieplan skrevs under innan doktorandens anställningskontrakt startade och en sådan procedur är felaktig. Bedömargruppens uppfattning är att en mer långsiktig och systematisk plan för hanteringen av de individuella studieplanerna är önskvärd. Trots de nämnda svårigheterna förknippade med ofta återkommande ändringar av mallen för individuella studieplaner, kan bedömargruppen ändå utifrån vad som framgick vid platsbesök konstatera att uppföljningen av de individuella studieplanerna överlag förefaller fungera väl.

I studentinlagan framställs inkluderandet av icke-svensktalande medarbetare – exempelvis inresta doktorander – som ett utvecklingsområde, vilket bedömargruppen instämmer i. Det är ett faktum att myndighetsspråket ska vara svenska och att detta komplicerar strävandena att inkludera icke-svensktalande, men underlaget visar att studenter är frustrerade över att lärosätet inte verkar ha en mer utarbetad strategi för det här problemet fastän frågan tas upp med jämna mellanrum. Översättningar av exempelvis nämnders beslut saknas eller är svåra att hitta på lärosätets intranät. I underlaget framträder ett önskemål om att skapa kortfattade engelskspråkiga sammanfattningar av viktiga styrdokument och andra slags dokument som är relevanta för studenternas utbildningsmiljö, samt om att förbättra den engelska versionen av lärosätets webbplats. Bedömargruppen skulle välkomna ett mer systematiskt arbete för att underlätta för icke-svensktalande studenter och doktorander att delta fullt ut i lärosätets kvalitetsarbete, särskilt med tanke på att internationella samarbeten och internationella studenter tas upp i BTH:s vision och strategi 2021–2025 som viktiga inslag i verksamheten.

För övrigt kan bedömargruppen konstatera att en del av forskargrupperna är mycket små och därmed är det svårt att uppnå något vetenskapligt utbyte för doktoranden annat än med handledaren. Det här problemet är självfallet mycket svårt att avhjälpa, men bedömargruppen anser ändå att det förtjänar ett omnämnande. Å andra sidan noterar bedömargruppen utifrån det samlade underlaget att studenternas och doktorandernas informella inflytande över sin studiesituation överlag upplevs som tillfredsställande. Båda dessa inslag i verksamheten – förhållandevis små forskningsmiljöer och ett väl utvecklat informellt student- och doktorandinflytande – är typiska för små lärosäten. Bedömargruppen menar att det till synes välfungerande informella inflytandet kan betraktas som en god förutsättning för lärosätets studenter och doktorander att kunna påverka sin utbildning och studiesituation.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att kursvärderingar, uppföljningen av den individuella studieplanen, systemet med doktorandernas seniora granskare och det informella student- och doktorandinflytandet vid lärosätet är positiva inslag i verksamheten. Fast det också finns ett antal utvecklingsområden när det gäller bland annat dessa aktiviteter, menar bedömargruppen därför att student- och doktorandperspektivet är tillräckligt tillgodosett inom lärosätet.

6. Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Bedömning med motivering: Tillfredsställande

I lärosätets profil har det livslånga lärandet en framskjuten position, vilket medför att samverkan med olika aktörer i lärosätets omvärld blir betydelsefull. Lärosätet har tydliga rutiner och processer för arbetsliv och samverkan som formulerats i ett antal styrdokument och finns i målmatriser, vilket medför att arbetsliv och samverkan finns med i alla relevanta processer för kvalitetsarbetet. Det finns flera olika initiativ och aktiviteter som genomförs med regelbundenhet, och det finns även en enhet för samverkan och innovation som ansvarar för lärosätets strategiska samverkan med det omgivande näringslivet och samhället.

Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning om att arbetsliv och samverkan tydligt ingår i styrdokument och processer för kvalitetsarbetet. Dokumenten refereras tydligt till i självvärderingen och finns för både utbildning på grundnivå och avancerad nivå och för utbildning på forskarnivå. Samtidigt noterar bedömargruppen att tekniklektoratet inte riktigt kommit i gång än och att det fortsatt finns utmaningar kopplade till externa samarbeten inklusive verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Bedömargruppen menar att lärosätets arbete med arbetsliv och samverkan är tillfredsställande och har identifierat både goda exempel och några utvecklingsområden som kan bidra till att stärka området ytterligare.

Bedömargruppen vill lyfta fram följande övergripande styrkor:

• Samverkan är ett horisontellt perspektiv som går igen i alla uppföljningar av utbildning som görs vid lärosätet.
• Utbildningsprogrammens utvecklingsplaner, som uppdateras två gånger om året, innehåller samverkan som ett perspektiv.
• Det finns en dedikerad enhet för samverkan och innovation som ansvarar för lärosätets strategiska samverkan med det omgivande näringslivet och samhället.
• Lärosätet erbjuder adjungeringsanställningar som möjliggör en nära koppling mellan lärosätet, näringsliv och samhälle.
• Särskilda medel för att uppmuntra samverkansinsatser har avsatts.
• Lärosätet har flera etablerade samarbeten med många olika aktörer.

Bedömargruppen rekommenderar särskilt lärosätet att utveckla följande områden:

• En arbetslivsrepresentant bör ingå i alla externa granskningar.
• Det bör säkerställas att samverkan faktiskt är integrerad i alla relevanta delar av utbildningarna, så att den upplevda diskrepansen mellan hur lärosätet marknadsför samverkan och hur det ser ut i verkligheten försvinner.
• Lärosätet bör säkerställa att samarbetspartner delar lärosätets värderingar och tillräckligt integrerar de horisontella perspektiv (till exempel jämställdhet) som lärosätet tycker är viktigt.
• Tekniklektoratet bör nyttiggöras ytterligare, utan att det negativt påverkar övriga akademiska anställningsformer.
• En tillräcklig mängd VFUplatser med hög kvalitet bör säkerställas.

6. Arbetsliv och samverkan

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Lärosätet hänvisar i självvärderingen till ett antal styrdokument som behandlar området arbetsliv och samverkan. Samverkan är ett av de horisontella perspektiv som går igen i alla uppföljningar av utbildning som görs vid lärosätet. Vid både kursuppföljningar och programuppföljningar används målmatriser och i dem ingår som ett inslag eventuell samverkan inom ramen för kursen i fråga. Även i utbildningsprogrammens utvecklingsplaner, som uppdateras två gånger om året utifrån resultat från genomförda uppföljningar, ingår enligt självvärderingen alltid samverkan som ett perspektiv. Även vid extern granskning av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå ingår samverkan som ett perspektiv, medan det vid extern granskning av forskarutbildningsämnen ingår en särskild bedömningsgrund som fokuserar utbildningens användbarhet och doktorandernas förberedelser inför det väntande arbetslivet. Enligt självvärderingen sker den externa granskningen av forskarutbildningen i sexårscykler med två externa vetenskapligt kompetenta granskare, en representant från arbetslivet och en forskarstuderande. Även den externa granskningen av utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå sker i sexårscykler, men då med hjälp av två externa sakkunniga, det vill säga ingen arbetslivsrepresentant ingår. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att inkludera en arbetslivsrepresentant i de externa granskningarna även på grundnivå och avancerad nivå, för att säkerställa likhet och integrering av samverkansperspektivet.

Lärosätets Kvalitetsrapport 2020/2021 beskriver att styrelsen i december 2020 beslutade att inrätta enheten för samverkan och innovation. Enheten ansvarar för lärosätets strategiska samverkan med det omgivande näringslivet och samhället för att skapa ökad attraktivitet och relevans, främja ökad externfinansiering samt verka för framgångsrikt kommersiellt och icke-kommersiellt nyttiggörande av lärosätets kunskapstillgångar. I ansvaret ingår att stödja forskare i finansierings- och innovationsfrågor och i samband med forskningsansökningar. Enheten arbetar också med att stärka samverkan i utbildningsprogrammen. I lärosätets ledningsgrupp ingår en vicerektor för samverkan, innovation och entreprenörskap som även är chef för enheten för samverkan och innovation.

Vid lärosätet finns anställningar som adjungerad adjunkt, adjungerad universitetslektor och adjungerad professor. De anställda har merparten av sin tjänstgöringstid utanför lärosätet. Lärosätet hade vid senaste årsskiftet fem adjungerade universitetslektorer och tre adjungerade professorer. I anställningsordningen finns också sedan ett halvår tillbaka tekniklektor som anställningsform. Vid platsbesök fick dock bedömargruppen information om att tekniklektoratet ännu inte hade tillsatts. Självvärderingen beskriver att syftet med anställningen som tekniklektor är att öka möjligheten att rekrytera personal med specifik och strategiskt viktig kunskap och yrkesskicklighet från näringsliv, den offentlig sektorn eller myndigheter, för att förstärka främst utbildningsverksamhetens koppling till näringslivet och det omgivande samhället samt att göra den mer samhällsrelevant. Vid platsbesök framkom det dock att även nuvarande medarbetare ser tekniklektoratet som en möjlig karriärväg. Här rekommenderar bedömargruppen att det tydliggörs vilka som kommer att kunna söka tekniklektoratet och hur anställningsformen förhåller sig till andra akademiska anställningsformer vid lärosätet, för att säkerställa att lärosätet kan förverkliga den nytta som avses.

Det finns flera goda samverkansexempel som beskrivs både i självvärderingen och vid platsbesök. Lärosätet har exempelvis avsatt särskilda medel för att uppmuntra samverkansinsatser till bland annat följande initiativ:

• Blekinge Arbetsmarknadsdag anordnas av studentkåren och dess utbildningsföreningar vid lärosätets olika institutioner, där studenter bjudit in företag som är relevanta för deras utbildning. År 2020 deltog 35 företag och organisationer.
• Exjobbsmässan innebär att företag som är intresserade av att ta emot studenter som skriver sina självständiga arbeten får möjlighet att möta studenter från lärosätet.
• StudentRegion Blekinge är ett initiativ från regionala aktörer och lärosätet som syftar till att skapa ett attraktivt lärosäte och att stärka studenternas bild av Blekinge. Inom ramen för det initiativet anordnas och stöttas aktiviteter för studenterna på lärosätet. Det kan vara allt från företagsbesök och styrelseutbildningar till konferenser och kulturevenemang.
• Annonsportalen gör det möjligt för företag att lägga upp examensarbeten, praktikplatser, säsongs och extraarbete, tävlingar eller utlysningar samt studentprojekt.
• Arkipelago är en arbetsmarknadsmässa riktad mot planeringsarkitekter.

Bedömargruppen ser positivt på de samverkansinitiativ som pågår och de konkreta samarbeten som finns mellan lärosätet och det omgivande samhället inklusive det lokala näringslivet. Vid platsbesök fick bedömargruppen intrycket att det lokala näringslivet i relativt hög grad har möjlighet att erbjuda samarbeten om exempelvis examensarbeten, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och sommarjobb, men att samarbetet inte i lika stor utsträckning resulterar i tillsvidareanställningar efter uttagen examen. Bedömargruppen fick också intrycket att exempelvis jämställdhet som är ett viktigt horisontellt perspektiv för lärosätet inte alltid verkar vara ett lika viktigt perspektiv hos samarbetspartner. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet säkerställer att samarbetspartner delar de värderingar och perspektiv som är viktiga för lärosätet och att de olika perspektiven också integreras i de externa samarbetena.

När det gäller VFU så beskrivs i självvärderingen och vid platsbesök att det finns utmaningar kopplade till att säkerställa tillräckligt med platser av hög kvalitet. Vid platsbesök beskrevs dock att lärosätet försöker komma till rätta med utmaningarna genom bland annat en ständigt pågående samverkan med regioner, kommuner, privata vårdgivare och det omgivande samhället, för att kunna erbjuda hög kvalitet på studenternas VFU-placeringar. Bedömargruppen har också noterat att det finns ett brett samarbete med olika nätverk, som Lärosäten Syd, ett medicinskt nätverk, VFU-råd och Svensk sjuksköterskeförening.

När det gäller forskarutbildningen, så ska den förbereda doktoranderna för ett arbetsliv som lärare eller forskare i eller utanför akademin. Lärosätets självvärderingar beskriver att de doktorandtjänster som finns mestadels är samfinansierade med externa bidrag, och doktorandernas avhandlingsprojekt bedrivs därför oftast i samverkan med aktörer i lärosätets omvärld. I självvärderingen beskrivs också hur samverkan med olika företag sker bland annat i lärosätets olika laboratorier, som även de aktuella företagen har tillgång till. Enligt lärosätets Vision och strategi 2021–2025 är det övergripande målet att ha attraktiva professionsinriktade utbildningar som fokuserar på samhällets framtida behov och utmaningar, och de genomförs i nära samverkan med omgivningen, vilket tydliggör kopplingen till ett livslångt lärande. Som ett led i att uppfylla strategin beskrivs i självvärderingen att fristående kurser och påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå ges på halvfart eller som distansutbildningar för att underlätta för redan yrkesverksamma att läsa utbildningarna. Bedömargruppen ser positivt på de initiativen för att säkerställa att utbildningarna möter samhällets behov.

Med hjälp av enkätundersökningar följer lärosätet upp olika aspekter av förberedelser för arbetslivet. Bedömargruppen ser positivt på det och menar att enkäter är viktiga verktyg för att få återkoppling på arbetsliv och samverkan, under förutsättning att de görs regelbundet och att lärosätet genomför konkreta och tydliga åtgärder och gör uppföljningar.

Vid uppföljningen av utbildningsstödet som i enlighet med lärosätets kvalitetssystem sker vart tredje år ingår enligt självvärderingen stödet för samverkan som utvärderingsobjekt. Utvärderingen sker enligt lärosätets Kvalitetsrapport 2020/2021 i form av en enkät till lärosätets lärare och forskare, och senast den genomfördes medverkade 177 personer. I samband med den uppföljningen sker även en dialog med ansvariga för enheten för samverkan och innovation. Självvärderingen beskriver att en följd av uppföljningen är att lärosätet presenterar utvecklingsinsatser i lärosätets handlingsplan eller lämnar förslag på tematiska utvärderingar. I de underlag som bedömargruppen har tagit del av finns samverkansaspekter i de lärosätesgemensamma handlingsplanerna, vilket bedömargruppen anser är positivt. Samverkan finns också som ett perspektiv i lärosätets Verksamhetsmål 2022–2024 och måluppfyllelsen för utbildningens vidkommande när det gäller samverkansmålet följs upp med etableringsgraden för utexaminerade studenter som indikator. Systematiken när det gäller uppföljning med avseende på arbetsliv och samverkan är enligt bedömargruppen tillfredsställande.

Programmens uppföljnings- och utvecklingsplaner har olika detaljeringsgrad. Bedömargruppen ser positivt på de program som har tydliga och detaljerade planer som för vart och ett av de horisontella perspektiven visar vad som följs upp, varför och hur. I dokumentet Analys av programvärdering 2021 beskriver lärosätet att den utvärderingen visar, precis som i tidigare utvärderingar, en skillnad mellan hur lärosätet marknadsför samverkan i utbildningarna och hur det ser ut i verkligheten inom just ett visst program. Bedömargruppen inser att bilden av samverkansinslag kan variera beroende på var i en utbildning en student befinner sig eller vilken utbildning det handlar om, men ser positivt på att lärosätet har initierat åtgärder för att undersöka detta närmare. Exempelvis har en inventering av samtliga projektkurser genomförts, för att underlätta kontaktskapande mellan externa aktörer och projektkursansvariga. Under hösten 2021 erbjöds även alla programansvariga ett samtal med samordnaren för det horisontella perspektivets samverkan, för att undersöka programmets behov av stöd kopplat till samverkansinslag i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet utvärderar de åtgärder som har genomförts och säkerställer att samverkan är en integrerad del av relevanta delar i utbildningarna.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetsarbete med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena Styrning och organisation och Jämställdhet bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna inom två år.

Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem är systematiskt uppbyggt med återkommande granskningar. Systemet relaterar till de övergripande mål och strategier som fastställts och kvalitetsarbetet är väl integrerat i verksamhetsplaneringen. De övergripande utvecklingsbehov som framkommer ur de olika uppföljningarna sammanställs i handlingsplaner på lärosätes- och institutionsnivå och blir på så sätt en del av verksamhetsplaneringen.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätets kvalitetssystem har flera starka sidor men riktar kritik framför allt mot de aspekter av verksamheten som gäller ansvarsfördelning, delaktighet och förutsättningar för engagemang samt hur information från kvalitetssystemet sprids. I ett omfattande kvalitetssystem är det av vikt att ansvarsfördelningen är tydlig och att olika befattningshavares roller preciseras. Bedömargruppen anser inte heller att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal och studenter på alla nivåer. Därutöver är det oklart hur icke-svenskspråkiga medarbetare och studenter inkluderas i kvalitetsarbetet.

Kvalitetspolicyn är fastställd av högskolestyrelsen och är tillgänglig via både den externa och interna webben. Lärosätets profil – digitalisering och hållbarhet – har inte integrerats i kvalitetssystemet, även om den nämns i andra styrdokument. Den varje år återkommande kvalitetsrapporten innehåller sammanställningar av de utvärderingar och granskningar som har genomförts.

Lärosätets arbete med kontinuerlig kompetensutveckling stödjs av individuella kompetensutvecklingsplaner men bedömargruppen anser att lärosätet bör arbeta vidare med att synkronisera planering och utveckling av strategier för kompetensförsörjningen mellan institutionsnivå och lärosätesnivå, samt ha större fokus på utvecklingen av personalens ämneskompetens. De resurser för undervisning i form av infrastruktur och studentstöd som finns vid lärosätet är tillfredsställande.

Lärosätet har flera rutiner och processer som ger stöd åt arbetet med att stötta och följa upp studenternas förutsättningar för att kunna genomföra sin utbildning inom planerad studietid. Bedömargruppen noterar samtidigt att doktorandernas väg genom utbildningen inte beskrivs lika tydligt som studenternas, varken i självvärderingen eller vid platsbesöken. Detta tillsammans med att det bör finnas lättillgänglig och systematisk information till studenter och doktorander ser bedömargruppen som utvecklingsområden.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar på samtliga utbildningsnivåer. Lärosätet säkerställer i tillräcklig omfattning att utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och ett nära samband mellan forskning och utbildning säkerställs likaså. Kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar används också vid lärosätet för att förbättra och utveckla utbildningarna, samt utifrån dessa genomföra adekvata åtgärder. Bedömargruppens uppfattning är dock att granskningsresultat och åtgärder skulle kunna publiceras och kommuniceras på ett mer ändamålsenligt sätt.

Lärosätet arbetar med att utveckla jämställdhetsarbetet i verksamheten på olika sätt. Det visas bland annat genom anställningen av en jämställdhetssamordnare på deltid och genom den årliga jämställdhetsplanen som innehåller specifika åtgärder för jämställdhetsarbetet. Jämställdhet ingår även som ett horisontellt perspektiv i kvalitetsarbetet och lärosätet har identifierat att området är ett utvecklingsområde, vilket är positivt. Bedömargruppen konstaterar dock att de flesta systematiska aktiviteterna som är kopplade till jämställdhetsperspektivet handlar om satsningar som inte på ett påtagligt sätt berör utbildningarnas innehåll. Således anser inte bedömargruppen att lärosätet på ett tillfredsställande sätt har visat på rutiner och processer för att säkerställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet har potential att utnyttja och sprida de goda exempel och erfarenheter som finns av jämställdhetsarbetet vid institutionen för hälsa där jämställdhetsarbetet inte enbart relaterar till nyckeltal, vilket är mer vanligt vid andra delar av lärosätet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett överlag välfungerande system för att involvera studenter på olika utbildningsnivåer i kvalitetssäkringsarbetet. Studentinflytandet genomförs på olika sätt som exempelvis via studentkåren och doktorandkommittén i form av studentrepresentation inom olika centrala, lärosätesgemensamma organ. Inom lärosätets kvalitetssystem följs studentinflytandet regelbundet upp på central nivå med rektor och kvalitetssamordnare. Det finns dock några utvecklingsområden. Bland annat skulle möjligheterna för icke-svensktalande studenter och doktorander att fullt ut delta i kvalitetsarbetet kunna utökas och doktorandrepresentanter skulle med fördel kunna bjudas in till ämnesföreträdargruppens möten. Det är likväl bedömargruppens uppfattning att student- och doktorandperspektivet generellt är att betrakta som i tillräcklig grad tillgodosett.

I lärosätets profil innehar det livslånga lärandet en framskjuten position, vilket medför att samverkan med olika aktörer i lärosätets omvärld blir betydelsefull. Lärosätet har tydliga rutiner och processer för arbetsliv och samverkan som formulerats i ett antal styrdokument och återfinns i målmatriser, vilket medför att arbetsliv och samverkan finns med i alla relevanta processer för kvalitetsarbetet. Det finns flera olika initiativ och aktiviteter som genomförs med regelbundenhet, och det finns även en enhet för samverkan och innovation som ansvarar för lärosätets strategiska samverkan med det omgivande näringslivet och samhället.

Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning om att arbetsliv och samverkan tydligt ingår i styrdokument och processer för kvalitetsarbetet. Dokumenten refereras till i självvärderingen och finns för både utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt för utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen noterar att den nya anställningsformen tekniklektorat inte riktigt har kommit i gång än och att det fortsatt finns utmaningar kopplade till externa samarbeten inklusive verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Likväl menar bedömargruppen att lärosätets arbete med arbetsliv och samverkan är tillfredsställande och har identifierat både goda exempel samt några utvecklingsområden som kan bidra till att stärka området ytterligare.

Bilaga 1

Schema för det första platsbesöket

12 maj 2022

Blekinge tekniska högskola. Lokal: Utsikten

TidRubrikPersoner (maximalt sex personer i ett pass)

09:00-09:45Blekinge Studentkår

Kårordförande

Vice kårordförande

Doktorandrepresentant i lednings- och chefsgruppen

Studentrepresentant i utbildningsrådet

Doktorandrepresentant i högskolestyrelsen09:45-10:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ10:00-10:45LedningsenhetenRektor

Prorektor

Högskoledirektör

Kanslichef10:45-11:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ 11:00-11:45Kvalitetssamordnare och utredare vid ledningskansliet

Två kvalitetssamordnare

Två utredare

Jämställdhetssamordnare11:45-13:00Lunch, Villa OscarBedömargruppen och UKÄ13:00-13:45Dekangruppen

Dekan vid fakulteten för datavetenskaper

Dekan vid fakulteten för teknikvetenskaper

Prodekan vid fakulteten för datavetenskaper

Prodekan vid fakulteten för teknikvetenskaper13:45-14:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ14:00-14:45UtbildningsrådetChefen för avdelningen för utbildningsstöd

Utbildningshandläggare vid avdelningen för utbildningsstöd

Utbildningsledaren för ingenjörs- och masterutbildningar

Två lärarrepresentanter14:45-15:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ15:00-15:45UniversitetsstyrelsenOrdförande

Vice ordförande

En ledamot

En företrädare för verksamheten15:45-16:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ16:00-16:45Enheten för samverkan och innovationForskningsrådgivare

En adjunkt (Innovation Office)

Innovationsrådgivare

En lektor och filosofie doktor i datavetenskap

Vicerektor för samverkan, innovation och entreprenörskap

Bilaga 2

Schema för det andra platsbesöket

Datum: 27:e september 2022

Lokal: Universitetskanslersämbetet, Hammarbybacken 31, salen Humboldt

Zoomlänk för dag 1: https://uka-se.zoom.us/j/63830911705?pwd=UVpOVmxtZFZxTGdOc0kxTEtiOHZCdz09

TidIntervjugruppPersoner (maximalt sex st.)08:15-08:45Studenter från Sjuksköterskeprogrammet som läser sista året av utbildningsprogrammet

Fyra studenter från utbildningsprogrammet08:45-08:50Kort paus

08:50-09:30Studenter från Software Engineering och Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik som läser sista året av sitt utbildningsprogram

En student från Software Engineering

Två studenter från Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik09:30-09:45Bedömargruppen överlägger

09:45-10:30Doktorander inom datavetenskap samt industriell ekonomi och management

Intervjun genomförs på engelska.

En doktorand från industriell ekonomi och management

Två doktorander från datavetenskap

10:30-10:45Bedömargruppen överlägger

10:45-11:30Kursansvariga för kurserna Forskningsmetodik med inriktning mot ingenjörsvetenskap och Grunder för strategisk hållbar utveckling (maskinteknik, avancerad nivå); Algoritmer och datastrukturer och Avancerat programvaruprojekt i grupp (Software Engineering) samt Självständigt arbete och Sjuksköterskans professionella kompetens (Sjuksköterskeprogrammet)

Professor vid institutionen för matematik och naturvetenskap

Universitetsadjunkt vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Universitetsadjunkt vid institutionen för datavetenskap

Universitetsadjunkt vid institutionen för programvaruteknik

Biträdande universitetslektor vid institutionen för hälsa

Universitetsadjunkt vid institutionen för hälsa

11:30-12:30

LUNCH

12:30-13:15Programansvariga för Sjuksköterskeprogrammet och Software Engineering samt motsvarande för Masterprogram i maskinteknik - strukturmekanik

Universitetslektor vid institutionen för hälsa

Universitetsadjunkt vid institutionen för programvaruteknik

Universitetslektor vid institutionen för maskinteknik

13:15-13:30Bedömargruppen överlägger

13:30-14:15Prefekter vid inst. för industriell ekonomi, inst. för datavetenskap, inst. för teknik och estetik, inst. för maskinteknik och inst. för programvaruteknik samt proprefekt vid inst. för hälsa

Universitetslektor vid institutionen för industriell ekonomi

Universitetslektor vid institutionen för datavetenskap

Universitetslektor vid institutionen för teknik och estetik (Karlshamn)

Universitetslektor vid institutionen för maskinteknik

Professor vid institutionen för programvaruteknik

Professor vid institutionen för hälsa och proprefekt

14:15-14:30Bedömargruppen överlägger

14:30-15:15Respektive samordnare för de horisontella perspektiven

Projektledare vid ledningskansliet

Universitetslektor vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Universitetslektor vid institutionen för maskinteknik

Professor vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Docent vid institutionen för maskinteknik och vicerektor för samverkan, innovation och entreprenörskap

15:15-15:30Bedömargruppen överlägger

15:30-16:15Studentrepresentanter och handläggare i utbildningsutskottet

Två utbildnings- och forskningshandläggare vid avdelningen för utbildningsstöd

En utredare vid ledningskansliet

Ordförande i Blekinge Studentkår

Vice ordförande i Blekinge Studentkår

Datum: 28:e september 2022

Plats: Universitetskanslersämbetet, Hammarbybacken 31, salen Erasmus

Zoomlänk för dag 2:https://uka-se.zoom.us/j/66555420370?pwd=Skt5dkljL3UzaFdFVjZTTk84TFF6Zz09

TidIntervjugruppPersoner (maximalt sex st.)08:45-09:30Studentrepresentanter och externa representanter i programutskott tillhörande Sjuksköterskeprogrammet, Software Engineering och Masterprogram i maskinteknik - strukturmekanik

En representant från Ericsson AB

VFU-samordnare på Region Blekinge

En representant från Affärsverken Karlskrona AB

Studentrepresentant för Software Engineering

Studentrepresentant för Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik

Studentrepresentant för Sjuksköterskeprogrammet

09:30-09:45Bedömargruppen överlägger

09:45-10:30Universitetsadjunkter och/eller -lektorer inom Sjuksköterskeprogrammet, Software Engineering och Masterprogram i maskinteknik - strukturmekanik

En lektor, sjuksköterskeprogrammet

En adjunkt, sjuksköterskeprogrammet

En lektor, Software Engineering

En adjunkt, Software Engineering

En lektor, master maskinteknik

En adjunkt, master maskinteknik

10:30-10:45Bedömargruppen överlägger

10:45-11:30Professorer inom datavetenskap och industriell ekonomi och management, samt professorer som deltar i undervisningen på de tre nämnda utbildningsprogrammen

Professor i datavetenskap

Professor i industriell ekonomi

Två professorer i programvaruteknik

Docent i omvårdnad

Professor i maskinteknik

11:30-12:30LUNCH

12:30-13:15Huvudområdesansvariga som är engagerade i de tre nämnda utbildningsprogrammen

Professor och prefekt vid institutionen för hälsa

Docent vid institutionen för programvaruteknik

Universitetsadjunkt vid institutionen för maskinteknik

13:15-13:30Bedömargruppen överlägger

13:30-14:15Ämnesföreträdargruppen

Docent vid institutionen för datavetenskap

Två professorer vid institutionen för programvaruteknik

Professor vid institutionen för maskinteknik

Professor vid institutionen för matematik och naturvetenskap

14:15-14:30Bedömargruppen överlägger

14:30-15:15Seniora granskare, handledare och examinatorer inom forskarutbildningen – datavetenskap samt industriell ekonomi och management

Professor vid institutionen för datavetenskap

Professor vid institutionen för teknik och estetik

Prodekan och professor vid institutionen för industriell ekonomi

Professor vid institutionen för industriell ekonomi

Professor vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Biträdande professor vid institutionen för programvaruteknik

15:15-15:30Bedömargruppen överlägger

15:30-16:00Avslutande samtal med högskolans ledning

Rektor

Prorektor

Högskoledirektör

Dekan

Bilaga 3Fördjupningsspår för granskningen av kvalitetssäkringsarbetet vid Blekinge tekniska högskola

Inom ramen för Universitetskanslersämbetets granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Blekinge tekniska högskola kommer några fördjupningsspår att granskas vid platsbesöket den 27/9-28/9 2022. Se bilaga 1 för valda fördjupningsspår.

Lärosätets självvärderingar inkl. bilagor, studentinlagan, intervjuer i samband med platsbesöket den 12/5 2022, granskningen av de fördjupningsspår som valts samt ytterligare material som begärts in i första hand för dessa fördjupningsspår utgör utgångspunkt för platsbesöket. Syftet med fördjupningsspåren är att bedöma hur lärosätets kvalitetssäkringsarbete fungerar i praktiken.

Fördjupningsspåren utgörs av kvalitetssäkringsprocesser, relaterade till bedömningsområden och bedömningsgrunder, som studeras i faktiska miljöer.

Bilaga 1. Granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Blekinge tekniska högskola, Fördjupningsspår.

Följande underlag begärs in separat utöver den dokumentation som gäller för varje fördjupningsspår:

• Anvisningar för uppföljning av studentinflytande
• Anvisningar för uppföljning av pedagogisk utveckling
• BTH:s handlingsplan 2021
• Utvecklingssamtal handledning
• BTH:s Riktlinjer för god lärandemiljö
• Process för avveckling av utbildningsprogram
• Process inrätta utbildningsprogram
• Process vid inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå
• Kommunikationspolicy
• Språkpolicy
• Dokumentation kring de två senaste inrättande resp. avvecklingsärendena, avseende utbildningsprogram
• Statistik över rekryterad akademisk personal – internationella, nationella och interna anställningar – samt över könsfördelningen bland huvudhandledare (om sådan finns) under de senaste fem åren
• Rutin för avvikelsehantering (incidentrapportering för studenter) om sådan finns
• Arbetsbeskrivningar för pedagogisk utvecklare, utbildningsutvecklare och mentor
• BTH:s Jämställdhetsplan
• Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola

I nedanstående två fördjupningsspår efterfrågas dokumentation från 2020-2021 då det är fråga om årliga eller terminsvisa processer, om inte annat anges.

Fördjupningsspår 1: Uppföljning av utbildningsprogram med huvudsakligt fokus på de horisontella perspektiven

Process: Kvalitetssäkringssystemets granskningar av utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå i enlighet med de cykler för kvalitetssäkringen som har inrättats vid lärosätet

Bedömningsområden: Fördjupningsspåret relaterar främst till bedömningsområdena Utformning, genomförande och resultat, Jämställdhet och Arbetsliv och samverkan.

Miljöer: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, Software Engineering 180 hp och Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik 120 hp

Motivering: Syftet är att kunna belysa hur uppföljning av utbildningsprogram sker i praktiken vid lärosätet främst avseende de horisontella perspektiven forskningsanknytning, samverkan, hållbar utveckling, jämställdhet och internationalisering.

Dokumentation som begärs in relaterad till de tre valda miljöerna:

• Utbildningsprogrammens målmatriser
• Protokoll eller minnesanteckningar från kvalitetsdialoger gällande utbildningsstöd (QU6) under åren 20202021
• Anvisningar för uppföljning och utveckling av utbildningsprogram
• Information inför kursstart
• Riktlinjer för kursplan
• Kursvärderingsenkät
• Anvisningar för säkring av examensmål
• Riktlinjer för programutskott
• Riktlinjer för utredning av ändrade förutsättningar för program
• Riktlinjer och guide för utbildningsplaner
• Process för genomförande och hantering av resultat vid programvärderingar
• Anvisningar för uppföljning av kurser
• Information och vägledning för extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå
• Dokumentation från genomförda programuppföljningar (statistiksammanställning resp. säkring av examensmål), inkl. uppdaterade utvecklingsplaner och handlingsplaner
• Dokumentation från de två senast genomförda programvärderingarna
• Utbildningsplan som utgjort underlag till extern granskning samt ev. uppdaterad utbildningsplan
• Granskningsrapport och minnesanteckningar eller protokoll från uppföljande dialog i samband med extern granskning, samt uppdaterad utvecklingsplan
• Kompetenskrav för att genomföra kurs

Fördjupningsspår 2: Uppföljning och granskning av forskarutbildning och forskning

Processer: Rutiner kring uppföljning av allmänna studieplaner och av individuella studieplaner samt kring forskarstudentundersökningar; extern granskning vart sjätte år av forskarutbildning och forskning gemensamt, samt fortlöpande uppföljning av forskning respektive forskarutbildning företrädesvis i form av olika slags dialoger

Bedömningsområden: Fördjupningsspåret relaterar främst till bedömningsområdena Utformning, genomförande och resultat, Student- och doktorandperspektiv och Arbetsliv och samverkan respektive de båda bedömningsområdena Styrning, organisation och genomförande och Förutsättningar

Miljö: Forskarutbildningsämnena datavetenskap och industriell ekonomi och management, inklusive den forskning som är knuten till dessa forskarutbildningsämnen

Motivering: Syftet är att kunna belysa hur olika slags uppföljningar och granskningar av utbildning på forskarnivå samt av forskning sker i praktiken, för att därigenom få en inblick i främjandet av (kompletta) akademiska miljöer vid lärosätet.

Dokumentation som begärs in relaterad till de båda valda miljöerna:

• Protokoll eller minnesanteckningar från dialog mellan ämnesföreträdare och dekan i samband med de två senaste uppföljningarna av allmän studieplan (QU2b) samt eventuellt uppdaterade allmänna studieplaner
• Rutiner för årlig uppföljning och beslut av individuell studieplan på forskarnivå
• Regelsamling – utbildning på forskarnivå
• Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen
• Granskningsrapport, självvärdering, ingående kriterier m.m. från extern granskning (exkl. datavetenskap)
• Dokumentation från de två senast genomförda forskarstudentundersökningarna
• Minnesanteckningar eller protokoll från årlig dialog med studentkår och doktorandkommitté om studentinflytande (QU 5) under åren 20202021
• Protokoll eller minnesanteckningar från kvalitetsdialoger mellan kvalitetssamordnare och chefer (QS1) under åren 20202021, främst avseende forskningsstöd
• Anvisningar för uppföljning och utveckling av utbildnings och forskningsstöd
• Information och vägledning för utvärdering av forskning och utbildning på forskarnivå
• Rollbeskrivning för ämnesföreträdare
• Minnesanteckningar eller protokoll från dekaners dialoger med ämnesföreträdare gällande ämnesföreträdarrollen under åren 20202021
• Minnesanteckningar eller protokoll från dekaners dialoger med prefekter under åren 20202021
• Protokoll eller minnesanteckningar från institutionernas årliga verksamhetsdialoger under åren 20202021, främst avseende akademisk miljö (QV1) och kompetensutveckling (QV2)
• Institutionernas kompetensförsörjningsplaner
• Anvisningar för uppföljning av lokalförsörjning och gemensam infrastruktur
• Återkopplingsenkät till lärare och forskare om utbildnings och forskningsstöd
• Regler för ärenden rörande misstanke om oredlighet i forskning och andra allvarliga avvikelser från god forskningssed
• Kursplan eller motsvarande för docentkursen