Utformning, genomförande och resultatSäkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

I ansökan beskriver lärosätet ett programupplägg där de mer akademiskt orienterade kurserna löper parallellt med det två VFU-kurserna, för att på så sätt åstadkomma en koppling mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet. De kliniskt förankrade erfarenheter som studenterna får under VFU är tänkta att bilda underlag för diskussion och reflektion för att på så sätt möjliggöra en mer avancerad yrkesspecifik kunskapsutveckling. Den första VFU-perioden har ett mer auskulterande inslag där studenten samlar erfarenheter från olika verksamhetsfält inom hälso-och sjukvård. Under den andra perioden befinner sig studenten under tre olika begränsade perioder på en och samma arbetsplats. Kurserna läses i bestämd ordning och studenten skall vara godkänd på samtliga tidigare kurser för att påbörja nästkommande kurs i programmet.

Bedömargruppen ser klara pedagogiska möjligheter med den presenterade strukturen och ser också positivt på detta sätt att utforma utbildningen och noterar att det finns en väl framskriven progression mellan kurserna. Samtidigt ställer sig bedömargruppen frågande kring möjligheterna att realisera lärandemålen för de båda VFU-kurserna. Innehållsbeskrivningen för den första VFU-kursen talar för att det är i den kliniska miljön som sammanhanget för kunskapen ska inhämtas. Lärandemålen är samtidigt teoretiskt ambitiösa för kursens begränsade omfattning (auskulterande innebörd och knapp litteratur) och en förutsättning för att realisera de pedagogiska möjligheterna är enligt bedömargruppen rimligtvis att VFU-handledarna på ett tydligt sätt integreras i utbildningen. I den andra VFU-kursen anges att ett antal områden som behandlas på kursen ska studeras i den kliniska miljön. Även detta, menar bedömargruppen, ställer krav på en tydlig strukturering av praktiken vilket även innefattar handledarnas funktion. Enligt bedömargruppen framgår det inte i ansökan och utifrån intervjuerna tillräckligt tydligt vilken funktion handledarna har för att lärandemålen ska kunna realiseras.

Vidare saknas en tydlig korrespondens mellan examinationerna och angivna examensmål och lärandemål. Bedömargruppen noterar att de flesta kurser i första hand examineras via hemtentamen samt reflektionsuppgifter. Det kan säkert vara klokt men bedömargruppen efterlyser konkretiseringar som gör det möjligt att bedöma på vilket sätt examinationerna återspeglar innebörden av angivna examensmål/lärandemål. Examensmålet kring förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper ska enligt ansökan realiseras i de båda VFU-kurserna och i kursen Vetenskaplig metod. Bedömargruppen har svårt att, i någon konkret text, se hur detta ska förverkligas och anser därför att lärosätet behöver förstärka detta examensmål i kursplaner och litteraturlistor.

Oklarheterna kring realiserandet av lärandemålen kanske framträder tydligast i kursen "Samtal som redskap". Här möts vi av mycket ambitiösa skrivningar inte minst kring "Kunskap och förståelse" samt "Värderingsförmåga och förhållningssätt". Vad gäller "Kunskap och förståelse" talas t.ex. om samtalsmetodik vid olika psykologiskt grundade tillstånd. Detta är helt rimligt då vi vet att kliniskt verksamma kuratorer i första hand efterfrågar vidareutbildning just inom detta område, men vi ser inte någon tydlig återspegling av detta i kurslitteratur och får heller ingen vägledning i den vidare beskrivningen av kursen. Enkelt uttryckt så är det svårt att förstå hur de ambitiösa lärandemålen korresponderar med kursbeskrivningen. Bedömargruppen efterlyser här en mer genomtänkt kursbeskrivning med rimliga lärandemål och tydligare examinationer. En öppenhet för ovan nämnda förtydliganden och korrigeringar framkom vid intervjuerna och bedömargruppen anser att lärosätet bör ha mycket goda förutsättningar att åtgärda nämnda brister.

Vad gäller examensmålen inom kunskapsformen färdighet och förmåga benämns "social situation" som en kategori för utredning/bedömning. Den sociala situationen är central i allt socialt arbete, och kuratorsfunktionen är ett socialt arbete, varför bedömargruppen ställer sig frågande till att man i lärandemålen för de olika kurserna betonar de diskrimineringsrelaterade dimensionerna, medan social utsatthet/klass knappt benämns. Vid intervjuerna framkommer dock att denna vinkling inte varit avsiktlig vilket bedömargruppen noterar med tillfredsställelse. Vad gäller det självständiga arbetet noterar bedömargruppen även här med tillfredsställelse att lärosätet har för avsikt att tillsätta en grupp där projektbeskrivningarna kan komma att förhandsgranskas avseende etisk lämplighet.